02.01.2015 Views

Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH

Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH

Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott<br />

hur verksamheten ska organiseras och bedrivas. 38 För de unga själva är det således<br />

inget fel att betrakta förenings<strong>idrotten</strong> som en i huvudsak vuxenstyrd miljö.<br />

Men på en idrottspolitisk nivå uppstår ett dilemma. För om delaktighet och inflytande<br />

utgör viktiga idrottspolitiska mål för både idrottsrörelsen och staten – vad<br />

händer då om de unga själva inte vill göras delaktiga<br />

När barnen själva får komma <strong>till</strong> tals<br />

Pedagog Inger Eliassons bidrag <strong>till</strong> CIF:s barnrättsantologi är en intervjustudie <strong>av</strong><br />

idrottande barn. Syftet med undersökningen var att ”göra idrottsutövande barns<br />

röster hörda” och att samtidigt nå fördjupad kunskap om ”barns perspektiv på<br />

barnrättsperspektivet” inom <strong>idrotten</strong>. 39 Underlaget bestod <strong>av</strong> fokusgrupper med<br />

sammanlagt tio flickor och pojkar i 12-årsåldern inom lagidrotterna fotboll och<br />

ishockey.<br />

På ett övergripande plan visar Eliassons studie att barn visserligen inte brukar reflektera<br />

över sitt eget idrottande utifrån abstrakta principer om ”barns bästa” och<br />

medbestämmande – men att de samtidigt kan ge viktiga och fördjupade perspektiv<br />

på förenings<strong>idrotten</strong>s logik och utformning. Det finns således ett stort värde i<br />

att låta de unga själva komma <strong>till</strong> tals.<br />

Studien visade även att de unga fann stor glädje i sitt idrottande. Förutom själva<br />

<strong>idrotten</strong> framhöll de betydelsen <strong>av</strong> att få tävla och att uppleva vänskapen med lagkamraterna.<br />

Dessutom underströk de att <strong>idrotten</strong> var som bäst när den utgjorde<br />

en positiv miljö präglad <strong>av</strong> god laganda, sammanhållning och där alla är koncentrerade<br />

sig för att göra sitt bästa.<br />

Barnen ansåg vidare att ledarna har ett stort ansvar för att skapa denna positiva<br />

idrottsmiljö. En bra ledare är varken för snäll eller för sträng. Det är även viktigt<br />

att ledaren uppmuntrar istället för att höja rösten eller visa ilska om något går<br />

fel. I det här sammanhanget konstaterar Eliasson att ledarna inte alltid värderade<br />

samma saker som barnen. När barnen exempelvis ville spela match föredrog ledarna<br />

teknikövningar. Barnen ansåg också att ledarna hade en mer seriös inställning<br />

<strong>till</strong> <strong>idrotten</strong> än vad de själva hade.<br />

I frågan om medbestämmande så bekräftade barnen Trondmans tidigare data. De<br />

unga upplevde sig inte ha särskilt mycket inflytande över sitt idrottande – och de<br />

<strong>till</strong>ade att detta var helt i sin ordning. Eliasson tolkar barnens svar som ett uttryck<br />

38 Jfr SOU 2008:59, s. 234.<br />

39 Eliasson, Inger (2011), ”Barns perspektiv på barnrättsperspektivet” i För barnets bästa – en antologi om<br />

idrott ur ett barnrättsperspektiv, Centrum för idrottsforsknings skrifter 2011:2.<br />

39

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!