Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott<br />
hur verksamheten ska organiseras och bedrivas. 38 För de unga själva är det således<br />
inget fel att betrakta förenings<strong>idrotten</strong> som en i huvudsak vuxenstyrd miljö.<br />
Men på en idrottspolitisk nivå uppstår ett dilemma. För om delaktighet och inflytande<br />
utgör viktiga idrottspolitiska mål för både idrottsrörelsen och staten – vad<br />
händer då om de unga själva inte vill göras delaktiga<br />
När barnen själva får komma <strong>till</strong> tals<br />
Pedagog Inger Eliassons bidrag <strong>till</strong> CIF:s barnrättsantologi är en intervjustudie <strong>av</strong><br />
idrottande barn. Syftet med undersökningen var att ”göra idrottsutövande barns<br />
röster hörda” och att samtidigt nå fördjupad kunskap om ”barns perspektiv på<br />
barnrättsperspektivet” inom <strong>idrotten</strong>. 39 Underlaget bestod <strong>av</strong> fokusgrupper med<br />
sammanlagt tio flickor och pojkar i 12-årsåldern inom lagidrotterna fotboll och<br />
ishockey.<br />
På ett övergripande plan visar Eliassons studie att barn visserligen inte brukar reflektera<br />
över sitt eget idrottande utifrån abstrakta principer om ”barns bästa” och<br />
medbestämmande – men att de samtidigt kan ge viktiga och fördjupade perspektiv<br />
på förenings<strong>idrotten</strong>s logik och utformning. Det finns således ett stort värde i<br />
att låta de unga själva komma <strong>till</strong> tals.<br />
Studien visade även att de unga fann stor glädje i sitt idrottande. Förutom själva<br />
<strong>idrotten</strong> framhöll de betydelsen <strong>av</strong> att få tävla och att uppleva vänskapen med lagkamraterna.<br />
Dessutom underströk de att <strong>idrotten</strong> var som bäst när den utgjorde<br />
en positiv miljö präglad <strong>av</strong> god laganda, sammanhållning och där alla är koncentrerade<br />
sig för att göra sitt bästa.<br />
Barnen ansåg vidare att ledarna har ett stort ansvar för att skapa denna positiva<br />
idrottsmiljö. En bra ledare är varken för snäll eller för sträng. Det är även viktigt<br />
att ledaren uppmuntrar istället för att höja rösten eller visa ilska om något går<br />
fel. I det här sammanhanget konstaterar Eliasson att ledarna inte alltid värderade<br />
samma saker som barnen. När barnen exempelvis ville spela match föredrog ledarna<br />
teknikövningar. Barnen ansåg också att ledarna hade en mer seriös inställning<br />
<strong>till</strong> <strong>idrotten</strong> än vad de själva hade.<br />
I frågan om medbestämmande så bekräftade barnen Trondmans tidigare data. De<br />
unga upplevde sig inte ha särskilt mycket inflytande över sitt idrottande – och de<br />
<strong>till</strong>ade att detta var helt i sin ordning. Eliasson tolkar barnens svar som ett uttryck<br />
38 Jfr SOU 2008:59, s. 234.<br />
39 Eliasson, Inger (2011), ”Barns perspektiv på barnrättsperspektivet” i För barnets bästa – en antologi om<br />
idrott ur ett barnrättsperspektiv, Centrum för idrottsforsknings skrifter 2011:2.<br />
39