Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott<br />
relaterade symptom, även hos barn utan någon känd sjukdom och med<br />
en allmänt uppfattad ”god kondition”. I den mån barn är elitidrottare<br />
bör de undersökas på samma sätt som vuxna elitidrottare. Att sätta någon<br />
nedre åldersgräns för detta är inte rimligt. 36<br />
Artikel 12: Om att uttrycka sina åsikter och få dessa beaktade<br />
I barnkonventionens tolfte artikel stadgas att barn har rätt att uttrycka sina egna<br />
åsikter och att få dessa beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Denna<br />
princip om delaktighet och medbestämmande är inte enbart grundläggande för<br />
FN:s barnkonvention – den intar dessutom en central plats i både <strong>statens</strong> och<br />
idrottsrörelsens idrottspolitik. I exempelvis regeringens förordning om statsbidrag<br />
för idrottsverksamhet stadgas att all statsunderstöd idrott ska bedrivas ”ur<br />
ett barnrättsperspektiv, bland annat genom att öka barns och ungdomars inflytande<br />
över och ansvar för sitt idrottande”. I idrottsrörelsens gemensamma visionsdokument,<br />
Idrotten vill, framhålls på motsvarande sätt att <strong>idrotten</strong> ”ska ta<br />
<strong>till</strong>vara ungdomarnas egna erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning<br />
<strong>av</strong> tränings- och tävlingsverksamhet.”<br />
Trots dessa goda föresatser, har vetenskapliga studier visat att unga ofta har ett<br />
mycket begränsat inflytande över sitt eget idrottande. Ett viktigt bidrag i detta<br />
sammanhang är Mats Trondmans omfattande enkätstudie Unga och förenings<strong>idrotten</strong><br />
(2005). I studien studerades både huruvida ungdomarnas upplevde sig<br />
ha ett inflytande och om de i praktiken g<strong>av</strong>s möjlighet att utöva ett inflytande i<br />
form <strong>av</strong> olika ledare- eller styrelseuppdrag. Resultatet blev både nedslående och<br />
oväntat. Det visade sig nämligen att en stor majoritet, drygt 80 procent, inte upplevde<br />
sig ha ett stort inflytande över sin tränings- och tävlingsverksamhet. Där<strong>till</strong><br />
ansåg sig långt över hälften, 57 procent, vara nöjda med den upplevda inflytandenivån.<br />
Endast 15 procent svarade att de önskade ett ”betydligt större” inflytande<br />
över sitt eget idrottande. I frågan om ledaruppdrag blev svaret att 84 procent aldrig<br />
hade varit ledare och att ungefär lika stor andel unga inte heller hade <strong>till</strong>frågats<br />
om att bli ledare. 37<br />
Slutsatsen från Trondmans studie blev således att många unga har en låg grad<br />
<strong>av</strong> upplevd delaktighet inom förenings<strong>idrotten</strong> – och att detta inte uppfattas som<br />
särskilt problematiskt. De är ju främst där för att idrotta och ha roligt, och trivs<br />
följaktligen bra med att andra (företrädesvis vuxna ledare och tränare) bestämmer<br />
36 Ibid., s. 103.<br />
37 Trondman (2005), s. 78–80.<br />
38
Change language