UppfÃ¶ljning av statens stÃ¶d till idrotten 2010 - GIH

More documents

Recommendations

Info

2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott otillräckligt aktiva. Statistik visar dessutom att de ungdomar som redan tillhör idrottsföreningar också är de som motionerar i störst utsträckning på fritiden. 34 Idrott och hälsorisker Att fysisk aktivitet i allmänhet ger positiva hälsoeffekter innebär inte att all idrottsutövning är befriad från risker eller problem. Som Eva Jansson påpekar (se ovan), finns det tydliga kopplingar mellan ungas tillväxt och deras fysiska prestationsförmåga vilket tenderar att missgynna ungdomar som är födda sent på året. Till detta kommer risker kopplade till idrott i samband med sjukdom eller funktionsnedsättningar. Det senare utgör ett centralt tema i en artikel till CIF:s barnrättsantologi författad av Eva Nylander, professor i klinisk fysiologi vid Linköpings universitet. I artikeln diskuteras för- och nackdelar med träning för unga med särskilt fokus på den fysiska aktivitetens effekter på hjärtats struktur och funktion. 35 Nylander understryker att varken uthållighetsträning eller styrketräning är skadligt för friska barn. Men det finns även olika former av risker. En första riskfaktor är okända hjärtsjukdomar. Plötslig död under idrottsutövning hos unga, förmodat friska, personer är mycket ovanligt – men det förekommer. Enligt Nylander är orsaken nästan alltid en för personen tidigare okänd hjärtsjukdom, där symptom antingen inte funnits eller tolkats som harmlösa eller negligerats. Hjärtmuskelinflammation (vilket kan uppstå vid träning med infektion i kroppen) och s.k. commotio cordis, plötslig död till följd av rytmrubbning i hjärtat orsakat av trauma mot bröstkorgen (exempelvis till följd av ett fall eller att bröstkorgen träffas av ett slag från en motspelare eller en boll), är ytterligare exempel risker kopplade till hjärtat och idrottsutövning. Nylander påminner om att det finns rekommendationer i Sverige om att utreda barn och ungdomar för att se om det finns ärftliga hjärtsjukdomar i släkten eller om de unga själva uppvisar ansträngningsrelaterade symptom eller avvikande EKG. Även elitidrottande barn bör undersökas eftersom de ofta utsätts för stora träningsdoser och tung belastning. Det är med andra ord viktigt att göra idrottsrörelsen medveten om att idrott kan medföra vissa risker: Ur ett barnperspektiv kan man dra slutsatsen att ledare inom idrotten bör ha relevant kunskap om att barn kan drabbas av plötslig död under idrottsutövande. Vuxna bör reagera på alarmerande ansträngnings- 34 Ibid., s. 93. 35 Nylander, Eva (2011), ”Hjärtats anpassning till träning och risker hos barn och unga” i För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv, Centrum för idrottsforsknings skrifter 2011:2. 37
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott relaterade symptom, även hos barn utan någon känd sjukdom och med en allmänt uppfattad ”god kondition”. I den mån barn är elitidrottare bör de undersökas på samma sätt som vuxna elitidrottare. Att sätta någon nedre åldersgräns för detta är inte rimligt. 36 Artikel 12: Om att uttrycka sina åsikter och få dessa beaktade I barnkonventionens tolfte artikel stadgas att barn har rätt att uttrycka sina egna åsikter och att få dessa beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Denna princip om delaktighet och medbestämmande är inte enbart grundläggande för FN:s barnkonvention – den intar dessutom en central plats i både statens och idrottsrörelsens idrottspolitik. I exempelvis regeringens förordning om statsbidrag för idrottsverksamhet stadgas att all statsunderstöd idrott ska bedrivas ”ur ett barnrättsperspektiv, bland annat genom att öka barns och ungdomars inflytande över och ansvar för sitt idrottande”. I idrottsrörelsens gemensamma visionsdokument, Idrotten vill, framhålls på motsvarande sätt att idrotten ”ska ta tillvara ungdomarnas egna erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings- och tävlingsverksamhet.” Trots dessa goda föresatser, har vetenskapliga studier visat att unga ofta har ett mycket begränsat inflytande över sitt eget idrottande. Ett viktigt bidrag i detta sammanhang är Mats Trondmans omfattande enkätstudie Unga och föreningsidrotten (2005). I studien studerades både huruvida ungdomarnas upplevde sig ha ett inflytande och om de i praktiken gavs möjlighet att utöva ett inflytande i form av olika ledare- eller styrelseuppdrag. Resultatet blev både nedslående och oväntat. Det visade sig nämligen att en stor majoritet, drygt 80 procent, inte upplevde sig ha ett stort inflytande över sin tränings- och tävlingsverksamhet. Därtill ansåg sig långt över hälften, 57 procent, vara nöjda med den upplevda inflytandenivån. Endast 15 procent svarade att de önskade ett ”betydligt större” inflytande över sitt eget idrottande. I frågan om ledaruppdrag blev svaret att 84 procent aldrig hade varit ledare och att ungefär lika stor andel unga inte heller hade tillfrågats om att bli ledare. 37 Slutsatsen från Trondmans studie blev således att många unga har en låg grad av upplevd delaktighet inom föreningsidrotten – och att detta inte uppfattas som särskilt problematiskt. De är ju främst där för att idrotta och ha roligt, och trivs följaktligen bra med att andra (företrädesvis vuxna ledare och tränare) bestämmer 36 Ibid., s. 103. 37 Trondman (2005), s. 78–80. 38
Page 1 and 2: Uppföljning av statens stöd till
Page 3 and 4: Centrum för idrottsforskning är s
Page 5 and 6:
Page 7 and 8: Sammanfattning och övergripande sl
Page 15 and 16: 1. Statens stöd till idrotten 2010
Page 17 and 18: 1. Statens stöd till idrotten 2010
Page 19 and 20: 2. Ett barnrättsperspektiv på sve
Page 37: 2. Ett barnrättsperspektiv på sve
Page 49 and 50: 3. Indikatorer för uppföljning av
Page 89 and 90:
3. Indikatorer för uppföljning av
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
3. InDIkAtoRER FöR UPPFöljnIng Av
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
3. InDIkAtoRER FöR UPPFöljnIng Av
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
4. Årsredovisning 2010 Centrum fö
Page 113 and 114:
4. ÅRSREDovISnIng 2010 CEntRUM Fö
Page 115 and 116:
Referenser Augustsson, Christian (2
Page 117:
Centrum för idrottsforskning www.c
show all

UppfÃ¶ljning av statens stÃ¶d till idrotten 2010 - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?