UppfÃ¶ljning av statens stÃ¶d till idrotten 2010 - GIH

More documents

Recommendations

Info

2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott Även i CIF:s barnrättsantologi utgör spänningen mellan föreningsfostran och tävlingsfostran ett återkommande tema. Som exempel visar Karin Redelius att tidiga elitsatsningar utgör en dominerande forskningsinriktning i internationella studier av barns rättigheter inom idrotten. Därtill vittnar Inger Eliassons intervjustudie av idrottsaktiva barn att ledare ibland har en alltför seriös inställning till idrotten och att deras bemötande av barnen påverkas av både idrottsprestationer och kön (se mer nedan). I detta sammanhang finns det emellertid skäl att lyfta fram två andra antologibidrag som ger nya infallsvinklar på frågan om barnets bästa i föreningsidrotten. Fysiologiska aspekter på barns tillväxt, mognad och selektion inom idrotten Eva Jansson, professor i klinisk fysiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, diskuterar selektionsmekanismer inom idrotten utifrån ett fysiologiskt perspektiv. 29 Den centrala frågan blir följaktligen i vilken utsträckning som ungdomars idrottsliga prestationer kan kopplas till fysiologiska faktorer som ålder, kroppsstorlek och mognadsgrad samt huruvida detta i sin tur påverkar vilka ungdomar som stannar kvar i idrotten och vilka som väljer att sluta. Janssons artikel inleds med en redogörelse av generella utvecklingslinjer i fråga om barns fysiska tillväxt och mognad. Analysen utmynnar i två viktiga slutsatser med avseende på idrott och selektion. För det första understryker Jansson att ungas mognadsgrad och kroppsdimensioner är ”viktiga bestämmande faktorer för fysisk prestationsförmåga”. Det är således ofta en konkurrensfördel i många idrotter att vara tidigt mogen. För det andra påpekas att själva mognadsprocessen kan variera stort – både mellan pojkar och flickor och mellan individer av samma kön. Detta tenderar i sin tur att leda till olika formar av idrottslig selektion. En första selektionsprocess visar sig i att kroppsstorlek och längd ofta varierar mellan idrotter. I exempelvis basket är de flesta utövare långa medan gymnaster i större utsträckning är korta. Att fysiska krav kan variera mellan olika idrotter är visserligen välkänt – men det innebär samtidigt att rent ärftligt betingade faktorer påverkar ungas förutsättningar att kunna utöva och utvecklas inom olika idrotter. En andra selektionsprocess brukar benämnas för ”the relative age-effect” (RAE). Här är poängen att idrotten ofta delar in unga utövare i årsvisa grupper och lag vilket tenderar att gynna de unga som är mest fysiskt mogna. Ett vanligt förekom- 29 Jansson, Eva (2011), ”Är barns tillväxt och mognad en selektionsfaktor inom idrotten” i För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv, Centrum för idrottsforsknings skrifter 2011:2. 33
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott mande mått på denna selektionsprocess är att jämföra ungas idrottsliga prestationer med vilken tid på året som de är födda. De som är födda tidigt på året brukar nämligen ha nått en högre mognadsgrad än sina jämnåriga kamrater (de är längre, väger mer, har större muskler och högre syreupptagningsförmåga) vilket i sin tur leder till att de presterar bättre i fysiska tester. Jansson visar med både svenska och internationella exempel att RAE är vanligt förekommande inom idrotten. Kort sagt är sannolikheten att bli uttagen till elitlag, talangläger m.m. högre för de unga som är födda tidigt på året. Jansson tillägger att mönstret gäller för båda könen även om skillnaderna är mindre hos flickor. De långsiktiga effekterna är dessutom allt annat än positiva: De tidigt mogna premieras till följd av en tidigt utvecklad snabbhet och explosivitet. Men de ungdomarna blir nödvändigtvis inte de bästa idrottarna på seniornivå. Det betyder att många ungdomar förlorar sitt idrottsintresse och riskerar därmed att ”gå miste om” idrottens positiva hälsoeffekter. Det innebär också att talanger förloras eller att fel talanger rekryteras. 30 Sammanfattningsvis ger Jansson således fysiologiska perspektiv på två vanligt förekommande selektionsprocesser inom idrotten. Båda exempel handlar om omständigheter där unga tvingas att anpassa sig till tävlingsidrottens förutsättningar snarare än att idrotten möjliggör för fysiska skillnader och varierande mognadstakt. I den meningen är det selektionsprocesser som knappast kan förenas med principen om ”barnets bästa”. Till tävlingsidrottens försvar Ett stort antal av de forskare som studerat svensk barn- och ungdomsidrott har följaktligen pekat på problem och faror förknippade till idrottens tävlingsmoment. Men det finns även forskare som väljer att gå emot strömmen. Ett exempel är Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet. I artikeln Fotboll på lek och allvar ställer Hjelm frågan om det alls är möjligt – eller önskvärt – att försöka tona ned eller modifiera tävlingsmomentet i barn- och ungdomsidrotten. 31 Enligt Hjelm kan dagens kritiska syn på tävlingar och prestationsjämförelser inom barn- ungdomsidrotten spåras tillbaka till 1960- och 1970-talen. Han understryker dessutom att kritiken inte enbart härrört från forskarsamfundet. Den har även formulerats i debattartiklar och i skönlitterär form. Därtill har den underblåsts 30 Ibid., s. 68. 31 Hjelm, Jonny (2011), ”Fotboll på lek och allvar” i För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv, Centrum för idrottsforsknings skrifter 2011:2. 34
Page 1 and 2: Uppföljning av statens stöd till
Page 3 and 4: Centrum för idrottsforskning är s
Page 5 and 6:
Page 7 and 8: Sammanfattning och övergripande sl
Page 15 and 16: 1. Statens stöd till idrotten 2010
Page 17 and 18: 1. Statens stöd till idrotten 2010
Page 19 and 20: 2. Ett barnrättsperspektiv på sve
Page 33: 2. Ett barnrättsperspektiv på sve
Page 49 and 50: 3. Indikatorer för uppföljning av
Page 85 and 86:
3. Indikatorer för uppföljning av
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
3. InDIkAtoRER FöR UPPFöljnIng Av
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
3. InDIkAtoRER FöR UPPFöljnIng Av
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
4. Årsredovisning 2010 Centrum fö
Page 113 and 114:
4. ÅRSREDovISnIng 2010 CEntRUM Fö
Page 115 and 116:
Referenser Augustsson, Christian (2
Page 117:
Centrum för idrottsforskning www.c
show all

UppfÃ¶ljning av statens stÃ¶d till idrotten 2010 - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?