Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott<br />
Även i CIF:s barnrättsantologi utgör spänningen mellan föreningsfostran och tävlingsfostran<br />
ett återkommande tema. Som exempel visar Karin Redelius att tidiga<br />
elitsatsningar utgör en dominerande forskningsinriktning i internationella studier<br />
<strong>av</strong> barns rättigheter inom <strong>idrotten</strong>. Där<strong>till</strong> vittnar Inger Eliassons intervjustudie<br />
<strong>av</strong> idrottsaktiva barn att ledare ibland har en alltför seriös inställning <strong>till</strong> <strong>idrotten</strong><br />
och att deras bemötande <strong>av</strong> barnen påverkas <strong>av</strong> både idrottsprestationer och<br />
kön (se mer nedan). I detta sammanhang finns det emellertid skäl att lyfta fram<br />
två andra antologibidrag som ger nya infallsvinklar på frågan om barnets bästa i<br />
förenings<strong>idrotten</strong>.<br />
Fysiologiska aspekter på barns <strong>till</strong>växt, mognad och selektion inom<br />
<strong>idrotten</strong><br />
Eva Jansson, professor i klinisk fysiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm,<br />
diskuterar selektionsmekanismer inom <strong>idrotten</strong> utifrån ett fysiologiskt perspektiv.<br />
29 Den centrala frågan blir följaktligen i vilken utsträckning som ungdomars<br />
idrottsliga prestationer kan kopplas <strong>till</strong> fysiologiska faktorer som ålder, kroppsstorlek<br />
och mognadsgrad samt huruvida detta i sin tur påverkar vilka ungdomar<br />
som stannar kvar i <strong>idrotten</strong> och vilka som väljer att sluta.<br />
Janssons artikel inleds med en redogörelse <strong>av</strong> generella utvecklingslinjer i fråga<br />
om barns fysiska <strong>till</strong>växt och mognad. Analysen utmynnar i två viktiga slutsatser<br />
med <strong>av</strong>seende på idrott och selektion. För det första understryker Jansson att<br />
ungas mognadsgrad och kroppsdimensioner är ”viktiga bestämmande faktorer för<br />
fysisk prestationsförmåga”. Det är således ofta en konkurrensfördel i många idrotter<br />
att vara tidigt mogen. För det andra påpekas att själva mognadsprocessen kan<br />
variera stort – både mellan pojkar och flickor och mellan individer <strong>av</strong> samma kön.<br />
Detta tenderar i sin tur att leda <strong>till</strong> olika formar <strong>av</strong> idrottslig selektion.<br />
En första selektionsprocess visar sig i att kroppsstorlek och längd ofta varierar<br />
mellan idrotter. I exempelvis basket är de flesta utövare långa medan gymnaster<br />
i större utsträckning är korta. Att fysiska kr<strong>av</strong> kan variera mellan olika idrotter är<br />
visserligen välkänt – men det innebär samtidigt att rent ärftligt betingade faktorer<br />
påverkar ungas förutsättningar att kunna utöva och utvecklas inom olika idrotter.<br />
En andra selektionsprocess brukar benämnas för ”the relative age-effect” (RAE).<br />
Här är poängen att <strong>idrotten</strong> ofta delar in unga utövare i årsvisa grupper och lag<br />
vilket tenderar att gynna de unga som är mest fysiskt mogna. Ett vanligt förekom-<br />
29 Jansson, Eva (2011), ”Är barns <strong>till</strong>växt och mognad en selektionsfaktor inom <strong>idrotten</strong>” i För barnets bästa<br />
– en antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv, Centrum för idrottsforsknings skrifter 2011:2.<br />
33