Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott<br />
och allmänna värderingar upprätthåller eller aktivt arbetar för en förändring<br />
<strong>av</strong> miljöer och sammanhang som exkluderar flickor och pojkar<br />
med funktionsnedsättning. Bemötandet är inte en angelägenhet enbart<br />
för flickor och pojkar med funktionsnedsättning, deras föräldrar eller<br />
vårdnadsh<strong>av</strong>are. Det är en demokratifråga som angår alla. Målet bör<br />
vara att stärka den enskildes självbestämmande, inflytande och integritet<br />
och underlätta delaktighet och jämlikhet. 25<br />
Artikel 3: Om barnets bästa<br />
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla<br />
åtgärder som rör barnet. Enligt Barnombudsmannen utgör begreppet ”barnets<br />
bästa” en grundpelare för hela barnkonventionen. Och det är onekligen en formulering<br />
som sammanfattar flera viktiga poänger. Först och främst markeras att det<br />
är barnets intresse som ska prioriteras i allt beslutsfattande som rör barnet ifråga.<br />
Detta kan framstå som en självklarhet. Det finns emellertid många situationer där<br />
andra hänsynstaganden kan få en dominerande roll. Som exempel kan nämnas<br />
vårdnadstvister där svåra beslut riskerar att styras utifrån föräldrarnas intressen<br />
och behov snarare än utifrån bedömningar <strong>av</strong> vad som är bäst för barnet. 26<br />
En andra poäng är att det sällan finns generella svar på vad som i praktiken utgör<br />
”barnets bästa”. Detta måste tvärtom <strong>av</strong>göras utifrån sakkunskap om barnet i<br />
fråga och bedömningar <strong>av</strong> den specifika situationen varje enskilt fall. Detta förutsätter<br />
i sin tur att barnet i möjligaste mån får uttrycka sina egna åsikter och göras<br />
delaktig i beslutsprocessen.<br />
En tredje poäng är att principen måste gälla för varje enskild individ (vilket även<br />
markeras med formuleringen ”barnets bästa” istället för ”barns bästa”). Här är<br />
budskapet att alla barn är unika och att de därför inte kan hanteras som en enhetlig<br />
kategori. Detta är inte minst viktigt i idrottssammanhang där beslut ofta fattas<br />
med utgångspunkt i gruppens/lagets bästa för ögonen vilket riskerar att förbise<br />
hur effekterna <strong>av</strong> ett beslut blir för varje enskild individ.<br />
Barnets bästa och <strong>idrotten</strong>: föreningsfostran och tävlingsfostran<br />
När principen om ”barnets bästa” appliceras på <strong>idrotten</strong>s område aktualiseras<br />
många och svårbedömda frågor om vad det innebär att bedriva tävlingsinriktad<br />
idrottsverksamhet bland barn och unga. I vilken utsträckning anpassas egentligen<br />
25 Ibid., s. 56.<br />
26 Jfr Barnombudsmannen, Barnets bästa. Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende<br />
och umgänge, BR 2005:06.<br />
31