Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott<br />
Artikel 2: Om barns rättigheter och lika värde<br />
Artikel 2 i barnkonventionen stadgar att alla världens barn har samma rättigheter<br />
och lika värde. Diskriminering får följaktligen inte förekomma på grund<br />
<strong>av</strong> varken barnets eller dess vårdnadsh<strong>av</strong>ares kön, hudfärg, språk, religion, funktionshinder<br />
osv. Denna princip om icke-diskriminering är självklar i idrottssammanhang.<br />
Först och främst återfinns den i tävlings<strong>idrotten</strong>s jämlikhetsideal, det<br />
vill säga i principen att alla som deltar i en idrottstävling ska mötas på lika villkor.<br />
20 Där<strong>till</strong> är den central i föreningsdemokratins föresats om att alla som önskar<br />
ska vara välkomna <strong>till</strong> den idrottsliga gemenskapen. Som belysande exempel<br />
kan nämnas att Riksidrottsförbundets stadgar innehåller paragrafer om alla medlemmars<br />
lika värde och att verksamheten är öppen för alla o<strong>av</strong>sett nationalitet,<br />
etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska<br />
förutsättningar. 21<br />
Samtidigt är det emellertid välkänt att våra val att idrotta – och i vilka former –<br />
påverkas <strong>av</strong> olika sociala och socioekonomiska faktorer. Till exempel har många<br />
vetenskapliga studier visat att pojkar föreningsidrottar i större utsträckning än<br />
flickor och att barn från hushåll med god ekonomi idrottar i större utsträckning<br />
än barn från familjer med begränsade ekonomiska förutsättningar. Även etnicitet,<br />
utbildning, ålder och bostadsort är variabler som påverkar människors idrottsvanor.<br />
Barns lika rättigheter och reella möjligheter att föreningsidrotta utgör följaktligen<br />
ett stort och komplicerat kunskapsområde som kan analyseras och belysas<br />
utifrån en mängd skilda perspektiv. I CIF:s barnrättsantologi diskuteras temat<br />
med hänsyn <strong>till</strong> dimensionerna genus och funktionsnedsättning.<br />
Genusaspekter på svensk ishockey<br />
Genus analyseras <strong>av</strong> Kajsa Gilenstam, Umeå universitet, med utgångspunkt i en<br />
nyligen framlagd doktors<strong>av</strong>handling om kvinnors villkor och prestation i svensk<br />
ishockey. 22 Begreppet genus brukar i samhällsvetenskapliga sammanhang användas<br />
för att synliggöra och problematisera maktrelationer kopplat <strong>till</strong> kön.<br />
Det tar sin utgångspunkt i att uppfattningar om vad som är ”manligt” respektive<br />
”kvinnligt” inte är biologiskt givna utan socialt formade samt att dessa föreställningar<br />
skapar hierarkier och en ojämlik maktfördelning mellan män och kvinnor.<br />
I analyser <strong>av</strong> genusrelationer utgör idrott ofta ett tacksamt område. Den moderna<br />
tävlings<strong>idrotten</strong> växte fram som en utpräglat manlig företeelse. I många idrotter<br />
20 Loland, Sigmund (2002), Fair Play in Sport. A Moral Norm System, London/Routledge.<br />
21 Riksidrottsförbundet (2009), RF:s stadgar i lydelse efter RF-stämman 2009.<br />
22 Gilenstam, Kajsa (2009), Gender and Physiology in Ice Hockey – a multidimensional study. Umeå Universitet.<br />
27
Change language