Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Uppföljning av statens stöd till idrotten 2010 - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Ett barnrättsperspektiv på svensk barn- och ungdomsidrott<br />
Det ska <strong>till</strong>äggas att barn- och ungdoms<strong>idrotten</strong> även utgör en mycket mångfacetterad<br />
verksamhet. Alla idrotter har sina specifika kännetecken och förutsättningar.<br />
Där<strong>till</strong> varierar verksamheten både inom och mellan klubbar beroende på<br />
ålder, utvecklingsnivå och ambition. Till detta kommer alla externa påverkansfaktorer<br />
såsom huruvida föreningarna finns i storstäder eller i mindre samhällen,<br />
storleken på rekryteringsunderlaget, <strong>till</strong>gången på ledare, möjligheten att få<br />
bidrag osv. Även denna mångfald <strong>av</strong> förutsättningar och existensvillkor är viktig<br />
att komma ihåg i vetenskapliga sammanhang. Forskare är ofta bra på att identifiera<br />
generella förändringsprocesser. De kan peka på väsentliga aspekter i en ofta<br />
brokig och komplex idrottsverksamhet. Men <strong>av</strong> detta följer inte att deras beskrivningar<br />
och analyser alltid är giltiga för alla.<br />
I det följande diskuteras olika aspekter på barnrättsperspektivet inom <strong>idrotten</strong>.<br />
Analysen inleds med en redogörelse för det internationella forskningsläget. Därefter<br />
behandlas olika perspektiv och aspekter på barns rättigheter inom <strong>idrotten</strong><br />
med utgångspunkt i barnkonventionens fyra huvudprinciper. Redogörelsen <strong>av</strong><br />
forskningsresultat och analyser hämtas främst från CIF:s två fördjupningsstudier:<br />
antologin För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv<br />
samt Mats Trondmans studie Ett idrottspolitiskt dilemma. Unga, förenings<strong>idrotten</strong><br />
och delaktigheten.<br />
Internationella perspektiv på barnrättsperspektivet<br />
Under senare år har barns rättigheter inom <strong>idrotten</strong> fått ökad uppmärksamhet i<br />
många länder. Från forskarsamfundet har en strid ström <strong>av</strong> rapporter och studier<br />
både påvisat nyttan <strong>av</strong> att analysera barn- och ungdoms<strong>idrotten</strong> med utgångspunkt<br />
i FN:s barnkonvention och samtidigt synliggjort olika situationer där barn<br />
far illa. Parallellt har åtgärder vidtagits för att stärka barns rättigheter. Som exempel<br />
har Norges idrettsforbund og olympiske komité (NIF/NOC) sedan 2007<br />
infört nya regler för samtliga förbund och föreningar som organiserar idrott för<br />
barn, däribland principen att endast lokala tävlingar är <strong>till</strong>åtna för barn under 11<br />
år. I England har handlingsplanen ”Child Protection Action Plan” införts för att<br />
på motsvarande sätt <strong>till</strong>godose ungas rättigheter samt skydda dem från fysisk och<br />
psykisk skada i samband med idrottsutövande.<br />
Sverige är således inte det enda land som vidtagit åtgärder för att markera barns<br />
rättigheter inom <strong>idrotten</strong>. Samtidigt återstår mycket att göra. I antologin För<br />
barnets bästa – en antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv ger pedagogen<br />
Karin Redelius en översikt <strong>av</strong> det internationella forskningsläget. Resultatet<br />
24