Genetisk forskning â nyckeln till framtidens behandlingar
Genetisk forskning â nyckeln till framtidens behandlingar Genetisk forskning â nyckeln till framtidens behandlingar
Figur 8. Den långa vägen från forskning till fungerande, säker och godkänd behandling. Ett annat sätt på vilket mutationer går i arv är autosomalt dominant nedärvning. Här är en av den sjukes föräldrar alltid bärare av mutationen och här finns en risk på ca 50 procent för att få ett sjukt barn. Den här typen av dominant nedärvning har ögonsjukdomen tappdystrofi, där tapparna är påverkade. Vi samlade DNA från två stora familjer där denna sjukdom förekom. Det finns individer med sjukdomen i varje generation, vilket visar att tappdystrofi har autosomal dominant nedärvning. Med s.k. mappningsanalys och statistisk metod lyckades vi ringa in genen PITPNM3, en ganska stor gen med 20 exoner. Man har förut visat att en liknande gen som finns hos bananflugan, Drosophila, och i muterad form kan orsaka fotoreceptordöd hos flugan. Med sekvensanalys, som visar nukleotidernas ordningsföljd, kunde vi påvisa ett nukleotidutbyte och som resultat också ett aminosyrautbyte i proteinet. Vi visade att 322 friska individer i materialet inte hade den mutationen och var då ganska säkra på att vi funnit den mutation som ger sjukdom hos patienterna. Den fanns hos alla sjuka i släkten. Därmed kunde vi göra ytterligare en genetisk testning på alla patienter i den släkten och gå vidare med att undersöka andra med liknande sjukdom. När vi vet vilken mutation som orsakar sjukdomen vill vi naturligtvist studera proteinet, som kan hittas i hjärna, mjälte och äggstockar. Det påverkar tapparnas funktion. Hos fiskar finns proteinet mest i tapparna och tapparna är också mest påverkade hos tappdystrofipatienter. I vår fortsatta forskning 34
vill vi studera hur det muterade proteinet fungerar och vilka mekanismer som står bakom sjukdomen. Vi vill också göra en modell av sjukdomen på bananfluga, fisk eller mus. Arbetet har gjorts av många studenter som genom åren har passerat klinisk genetik. Det är gjort i samarbete mellan oftalmiatrik och medicinsk/klinisk genetik. Marie Burstedt skrev avhandling om en botniadystrofi, Ola Sandgren kläcker idéer, träffar patienter och samlar blodprover, gästforskaren Konstantin Kadzhaev jobbade också med botniadystrofi medan Linda Köhn identifierade sjukdomsgenen hos patienter med tappdystrofi. Sverker Olofsson: Vi har haft tio Forskningens dag och väldigt ofta kommer man in på det här med gener och då dyker ordet genterapi upp. Det betyder alltså att byta ut en dålig gen mot en bättre Irina Golovleva: Ja, det är tanken. Men det finns fler möjligheter, t.ex. kan man hämma eller sätta något på den felaktiga genen för att den inte ska fungera längre utan bara den normala som stoppas in. Sverker Olofsson: Det är ju lätt när man följer de här resonemangen att undra var genen egentligen sitter. Var plockar man ut den och sätter in den nya Hur går det till att byta ut den där skadade genen Irina Golovleva: En normal gen måste produceras på laboratoriet. Det kan göras från vilken frisk människa som helst som inte bär på en mutation. Sedan måste man också ”leverera” en normal gen på rätt sätt. Om man tar in en gen som endast finns i näthinneepitelet och stoppar in den i någon annan vävnad fungerar det inte alls. Det är jätteviktigt att leverera till rätt celler. Sverker Olofsson: Men hur får man generna, är det med dropp Sprutar man in dem eller opererar man Hur fixar man det Irina Golovleva: Man kan spruta in dem, men då måste man veta att de hamnar rätt. Ett alternativ är att ta bort celler från kroppen, injicera friska gener i dem och sedan stoppa tillbaka dem. Det finns också andra möjligheter, men för det mesta använder man spruta i form av någon lösning. Sverker Olofsson: Du som håller på med det här, ser du en framtid där rätt mycket av hälsovården kommer att handla om att fixa och trixa med generna 35
- Page 1 and 2: Genetisk forskning - nyckeln till f
- Page 3 and 4: ga” variationer. Med ”bra” i
- Page 5 and 6: Figur 5. Nedärvningskarta över ö
- Page 7: Figur 7. Den s.k. founder-effekten
vill vi studera hur det muterade proteinet fungerar och vilka mekanismer<br />
som står bakom sjukdomen. Vi vill också göra en modell av sjukdomen på<br />
bananfluga, fisk eller mus.<br />
Arbetet har gjorts av många studenter som genom åren har passerat klinisk<br />
genetik. Det är gjort i samarbete mellan oftalmiatrik och medicinsk/klinisk<br />
genetik. Marie Burstedt skrev avhandling om en botniadystrofi, Ola Sandgren<br />
kläcker idéer, träffar patienter och samlar blodprover, gästforskaren Konstantin<br />
Kadzhaev jobbade också med botniadystrofi medan Linda Köhn identifierade<br />
sjukdomsgenen hos patienter med tappdystrofi.<br />
Sverker Olofsson: Vi har haft tio Forskningens dag och väldigt ofta kommer<br />
man in på det här med gener och då dyker ordet genterapi upp. Det betyder<br />
alltså att byta ut en dålig gen mot en bättre<br />
Irina Golovleva: Ja, det är tanken. Men det finns fler möjligheter, t.ex. kan<br />
man hämma eller sätta något på den felaktiga genen för att den inte ska fungera<br />
längre utan bara den normala som stoppas in.<br />
Sverker Olofsson: Det är ju lätt när man följer de här resonemangen att<br />
undra var genen egentligen sitter. Var plockar man ut den och sätter in den<br />
nya Hur går det <strong>till</strong> att byta ut den där skadade genen<br />
Irina Golovleva: En normal gen måste produceras på laboratoriet. Det kan<br />
göras från vilken frisk människa som helst som inte bär på en mutation. Sedan<br />
måste man också ”leverera” en normal gen på rätt sätt. Om man tar in en gen<br />
som endast finns i näthinneepitelet och stoppar in den i någon annan vävnad<br />
fungerar det inte alls. Det är jätteviktigt att leverera <strong>till</strong> rätt celler.<br />
Sverker Olofsson: Men hur får man generna, är det med dropp Sprutar<br />
man in dem eller opererar man Hur fixar man det<br />
Irina Golovleva: Man kan spruta in dem, men då måste man veta att de<br />
hamnar rätt. Ett alternativ är att ta bort celler från kroppen, injicera friska gener<br />
i dem och sedan stoppa <strong>till</strong>baka dem. Det finns också andra möjligheter,<br />
men för det mesta använder man spruta i form av någon lösning.<br />
Sverker Olofsson: Du som håller på med det här, ser du en framtid där<br />
rätt mycket av hälsovården kommer att handla om att fixa och trixa med generna<br />
35
Change language