Genetisk forskning â nyckeln till framtidens behandlingar

More documents

Recommendations

Info

det ”autosomal” betyder att sjukdomsgenen ligger på en av de 22 autosomala kromosomerna och inte på en könskromosom. Om vi börjar med autosomalt recessiv nedärvning, visar figur 4. det som kallas släkttavla för de tidigare generationer som man har information om. Fyrkanterna står för män och ellipserna för kvinnor; de mörkare är friska individer och de ljusare är sjuka. I figuren är fyra generationer helt friska och i femte generationen kommer två sjuka. Man kan också se att de sjukas föräldrar är kusiner, vilket ökar risken att få sjukdomen. Vid recessiv nedärvning är föräldrarna alltid friska men bärare av mutationen. Deras risk för att få ett sjukt barn är 25 procent. Figur 4. Släkttavla med autosomalt recessiv nedärvning. Fyrkant = man, ellips = kvinna, mörk = frisk, ljus = sjuk. Nedärvningen av botniadystrofi Ögonsjukdomen Botniadystrofi är en typiskt autosomalt recessiv sjukdom. På släktkartan i figur 5 finns friska föräldrar med sjuka barn, som i Figur 4. Genen för botniadystrofi finns på kromosom 15 och översätts till proteinet CRALBP. Den punktmutation som ändrade DNA-koden gav som resultat ett utbyte av aminosyran i position 233. Redan innan man visste att det proteinet är associerat till ögonsjukdomar visste man dess funktion: CRALBP är ett viktigt protein i rodopsinomsättningen (syncykeln) och fungerar som bärare av vitamin A. 30
Figur 5. Nedärvningskarta över ögonsjukdomen botniadystrofi, en autosomalt recessivt nedärvd sjukdom. Även här får friska föräldrar sjuka barn (mörka markeringar), jfr Figur 4. Figur 6 visar RLBP1-genen, som orsakar botniadystrofi. Den består av åtta exoner och man har hittat totalt nio mutationer. Andra forskargrupper hittade enstaka, maximalt fem, sjuka individer, men vi hittade ca 75 patienter med just den mutation vi studerar. Vi lyckades också utveckla en ganska enkel metod för genetisk testning, där man från blodprov kan se om en person bär på anlaget. Vid recessivt ärvd sjukdom måste patienten bära på dubbla anlag för att sjukdom ska uppstå. Vi kan nu erbjuda genetisk testning och vägledning där vi bedömer risken för att familjen får barn med samma sjukdom. Däremot kan vi inte göra någonting åt sjukdomen som sådan eftersom det inte finns något botemedel. Vi studerade också hur mutationen påverkar proteinet och kunde påvisa att protein som bär på mutationen R233W binder till vitamin A betydligt starkare än normalt protein. Det kan vara denna mekanism som orsakar botniadystrofi. Vi har också studerat alla patienter från norra Sverige med retinitis pigmentosa. Bland dem fann vi 65 med dubbel uppsättning av R233-mutationen och 10 med bara enkel uppsättning av mutationen, se figur 6. Därför letade vi efter ytterligare en mutation och lyckades identifiera den förra året. Den ligger inte långt borta från den första, närmare bestämt i position 225. I de familjerna kan man se ett typiskt autosomalt recessivt mönster. Föräldrarna är friska och anlagsbärare, men bär på olika mutationer i samma gen. Deras farfar och mormor bär också på de olika mutationerna. Om farmor och morfar skulle ha gift sig finns risken att de skulle har fått barn med sjukdomen, 31
Page 1 and 2: Genetisk forskning - nyckeln till f
Page 3: ga” variationer. Med ”bra” i
Page 7 and 8: Figur 7. Den s.k. founder-effekten
Page 9 and 10: vill vi studera hur det muterade pr

Genetisk forskning â nyckeln till framtidens behandlingar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Genetisk forskning â nyckeln till framtidens behandlingar