Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

Ventrikelkirurgi (Tabell 4.1.10)
Bakterieförekomst i ventrikelaspirat är under normala betingelser mycket
låg. Den största delen av ventrikelkirurgi (operation i magsäcken) görs
idag vid ventrikelcancer och i denna patientgrupp har cirka 50 procent
bakterier. Vanligt förekommande är Escherichia coli, Klebsiella species,
Enterobacter species, Proteus mirabilis, Staphylococcus aureus, betastreptokocker
och enterokocker [44].
Det finns sex kontrollerade studier med antibiotikaprofylax vid ventrikelkirurgi
med placebokontroll, publicerade under åren 1977–1984
[44–48,69]. För obehandlade kontrollpatienter föreligger en postoperativ
sårinfektionsfrekvens på 24–48 procent, medan intraabdominella abscesser
förekommer i 10–25 procent. I flera studier har bakterieförekomst
analyserats i ventrikelaspirat eller mukosa och bakterieväxt förekommer
hos cirka hälften av patienterna, så risken för peroperativ kontamination
är påtaglig. I en studie från 1967 har placebogruppen en infektionsfrekvens
på bara 9,5 procent [45].
Profylaktisk antibiotikatillförsel (cefaloridin, cefamandole, cefazolin,
cefoxitin eller cefotaxim) sänker postoperativa infektioner till 0–10 procent.
Regimerna består i regel av 2–4 doser och är svåra att jämföra men
tendensen är tydlig.
Det finns flera studier som jämför olika antibiotika. De flesta studier
berör patienter med ventrikelcancer och denna grupp av patienter har
hög risk för intraoperativ kontamination [49–53,69].
Olika kombinationer av antibiotika och olika doseringsscheman gör
studierna svåra att jämföra.
Ventrikelkirurgi vid fetma
Det finns bara två studier med relevanta kontroller varav en med medelhög
kvalitet som undersöker gastric bypass [54]. En studie med låg
kvalitet undersökte ”vertical banded gastroplasty” [55]. Det går inte att
dra några säkra slutsatser från dessa men doser av antibiotika kan behöva
justeras uppåt – möjligen dubbleras. Detta gäller endast fettlösliga anti-
94 antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp