Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

att desinficera näsan användes endera mupirocinlösning eller en lösning
med klorhexidin. Sex studier identifierades, varav tre av medelhög
kvalitet [42–44] medan de övriga bedömdes ha låg kvalitet framför allt
beroende på typen av kontroll [45–47]. Resultaten från studierna med
medelhög kvalitet är motsägande. I två sågs ingen effekt [42,44] och i
den tredje sågs en viss effekt av desinficering av näsan hos Staphylococcus
aureus bärare [43].
Diskussion
Intravenös antibiotikaprofylax ska definitivt ges vid hjärtkirurgiska
ingrepp. Det kan anses säkerställt i randomiserade studier. De kliniska
konsekvenserna av kirurgiska infektioner är dessutom av den digniteten
att allt måste göra för att undvika infektion
Det är rimligt att den intravenösa profylaxen riktas mot i första hand
Staphylococcus aureus, som är en aggressiv patogen som ger upphov till
livsfarliga sårinfektioner, mediastiniter och sepsis. I Sverige är de oftast
känsliga för meticillin. Ökande förekomst av MRSA kan komma att
påverka preparatvalet och här behövs definitivt mer forskning. Samtidiga
åtgärder som krävs är t ex övervakning av personal och patienter för att
identifiera potentiella bärare, korta preoperativa vårdtider, ständig övervakning
av rutiner för inläggning och skötsel av intravenösa infarter etc.
Den näst vanligaste bakterien, koagulasnegativa stafylokocker är
oftare resistenta mot penicilliner och kräver vancomycinprofylax med
åtföljande risk att utveckla resistens. Många anser att profylaxen mot
KNS inte helt kan fokusera på intravenös antibiotika utan snarare att
undvika att såret kontamineras med KNS i operationssalen, dvs fokusera
profylaxen på åtgärder som reducerar antalet bakterier som når såret och
att användning av vancomycin begränsas till behandling vid etablerad
infektion [19]. Lokalt gentamicin är definitivt något som kan övervägas
åtminstone vid kranskärlsoperationer där thoracica interna artären
används, och särskilt då hos högriskpatienter. Det har framförts att en
dos rimactan i tillägg till t ex meticillinprofylax teoretiskt skulle kunna
minska risken för KNS-inokulation av såret och därmed infektion utan
risk för resistensutveckling – men det återstår att visa i vetenskapliga
368 antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp