Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

infektioner men de är sannolikt inte studerade och finns inte redovisade
i de granskade publikationerna.
Då infektionsfrekvensen i många fall har varit relativt låg när studierna
utfördes har det krävts stora material för att påvisa infektionssänkande
effekt av en enskild intervention. För de flesta studier finns dock ingen
statistisk plan eller power-beräkning redovisad och sällan görs ”intentionto-treat”-analys
(ITT). Ifall detta finns med har det speciellt påpekats.
När studier resulterat i frånvaro av skillnad i effekt kan detta bero på
att alltför få patienter studerats. Över huvud taget var de vetenskapliga
kraven på jämförande kliniska studier lägre för ett par decennier sedan
jämfört med idag.
Många av de antibiotikasorter som använts i tidiga studier har numera
ersatts med andra mer effektiva sorter och en del av de antibiotika
som redovisas i studierna finns inte registrerade i Sverige. Utifrån de
i studierna använda preparatens spektrum och med kännedom om
de vanligaste infektionsorsakande bakterierna, har vi försökt att tolka
vilka antibakteriella spektra som har varit effektiva.
Det är vanskligt att säkert veta i vilken mån utvecklingen av ovan
nämnda operationstekniska, metodologiska och antibiotikarelaterade
faktorer påverkar relevansen idag av kliniska studier av äldre datum.
Detta måste man ha i åtanke vid värdering av studierna. Med dagens
låga infektionsfrekvenser krävs mycket stora patientgrupper för att i
randomiserade undersökningar påvisa effekt av nya interventioner.
Sådana studier saknas väsentligen och få torde känna sig motiverade
att genomföra dylika.
Frågeställning
• Finns evidens för att använda antibiotikaprofylax vid ortopedisk
kirurgi
• Vilka antibiotika har visat effekt
• Vad är den optimal durationen av antibiotikaprofylax
274 antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp