Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

hög kvalitet visar klart att antibiotika reducerar SSI med 75 procent
[10]. Det finns alltså ett starkt vetenskapligt underlag för att profylaktisk
användning av antibiotika vid kärlkirurgi minskar antalet
postoperativa infektioner (RR 0,25) [10]. Men vi finner att det vetenskapliga
underlaget är otillräckligt för att avgöra:
a.
b.
c.
d.
Vilken typ av antibiotika som är mest effektiv.
Om antibiotikaimpregnerade kärlgrafter minskar risken
för graftinfektion.
Om antibiotikaprofylax reducerar risken för sen graftinfektion.
Durationen på profylaxen, ett dygn eller flera dygn.
Antibiotikaprofylax används regelmässigt vid kliniker där kärlkirurgi
bedrivs. Den vetenskapliga dokumentationen gäller i huvudsak bredspektrumantibiotika
(cefalosporiner). Det finns bara en studie av hög
kvalitet där man ger meticillin som riktas mot den dominerande
bakterien Staphylococcus aureus [4].
Det är ett problem att den dokumentation som finns gäller antibiotika
(cefalosporiner) vars huvudinriktning inte är den vanligast förekommande
bakterien (Staphylococcus aureus). I Sverige är den vanligaste
profylaxen tillförsel av kloxacillin under ett dygn. Denna praxis innebär
en låg infektionsfrekvens. Den vetenskapliga dokumentationen saknas
dock för det mest använda antibiotikumet, kloxacillin. Ur vetenskaplig
synvinkel är det motiverat med ytterligare studier.
Kunskapsluckor
Den endovaskulära kirurgin varierar mellan olika kliniker och omfattar
30 till 90 procent av all kärlkirurgi. Tendensen går mot en ökande
proportion endovaskulära ingrepp. Här saknas dock dokumentation
helt rörande antibiotikaprofylax. Det saknas också dokumentation för
att avgöra i vilka doser profylaxen ska ges.
Framtida forskning
Vetenskapligt vore det intressant att utvärdera den mest använda
profylaxregimen, kloxacillin, i en modern RCT. Endovaskulära interventioner
bör likaledes utvärderas, speciellt sådana där främmande
material deponeras i kroppen.
KAPITEL 4 • den systematiska litteraturöversikten
189