Naturinventering av område vid Hallinden ... - Lysekils kommun

Naturinventering av område
vid Hallinden – Bjälkebräcka,
Lysekils kommun
utförd för
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen,
Lysekils kommun
Lysekil
Thomas Andersson
Juli 2009
thomas.andersson@ekonatura.se
www.ekonatura.se

2
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................... 3
Översiktlig områdesbeskrivning .............................................................................................. 3
Tidigare dokumentation i eller i närheten av inventeringsområdet .......................................... 4
Metodik .................................................................................................................................... 4
Resultat – vegetation och fågelfauna Beskrivning av inventerade delområden ....................... 5
Sammanfattande naturvärdesbedömning ............................................................................... 15
Litteratur ................................................................................................................................. 17
Karta, planavgränsning ........................................................................................................... 18
Karta över inventerade delområden samt ytor som bedöms olämpliga för exploatering........ 19
Fotobilaga ............................................................................................................................... 20
Delförstoring, beslutskarta ..................................................................................................... 29

3
Inledning
Syftet med denna inventering, som utförts på uppdrag av Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
i Lysekils kommun, är att undersöka vegetation (fr.a. kärlväxter) och fågelfauna
vid Hallinden/Bjälkebräcka, Lysekils kommun, samt att göra en naturvärdesbedömning av
området i samband med detaljplaneläggning inför planerad/fortsatt exploatering för
industrier/verksamheter/bostäder.
Det inventerade området i Hallinden är beläget i norra delen av Lysekils kommun. Planområdets
avgränsningar (vilka också till största delen överensstämmer med inventeringsområdet)
framgår av karta, sid. 18.
Översiktlig områdesbeskrivning
Inventeringsområdets lägre liggande partier utgör de innersta delarna av en smal cirka 7 km
lång lerslätt (tidigare fjordbotten) som sträcker sig från Brofjordens inre del i nordostlig
riktning mot Hallinden. Det inventerade området består idag av ett jordbrukslandskap med
stora ytor åkermark (spannmåls-, majs- och vallodling), foto sid 20, samt i mindre omfattning
betesmark (hästbete), foto sid 20, samt en del ohävdad ängsmark, foto sid. 21, omväxlande
med trädbevuxna kuperade ytor, framför allt i de centrala delarna, där flera bergskullar finns,
foto sid. 21.
Området genomkorsas av länsvägarna 162 och 171 samt järnväg (Lysekilsbanan). Inom
området finns flera jordbruksfastigheter, ett drygt tiotal småhus samt en mindre camping.
Nordvästra delarna består delvis av exploaterade ytor för industri/verksamheter (Färdig
Betong och Mikaels Gräv & Transport).
Genom inventeringsområdet rinner Hallindsbäcken som ingår i Broälvens vattensystem (se
nedan).
Jordbruksmarken i området ligger ca 20-25 meter över havet. De högst belägna bergspartierna
i det inventerade området ligger knappt 50 m.ö.h. Stora delar av inventeringsområdet omges
av bergsstup. Näst intill lodräta stup, ofta använda av bergsklättrare, finns vid Ramdal i östra
delen. På norra sidan reser sig branta bergspartier upp mot Hallinds klack (ca 140 m.ö.h).
Längre norrut vidtar Skottfjället, där Lysekils kommuns högst belägna delar (drygt 150
m.ö.h.) återfinns.
Växtgeografiskt ligger Hallinden i gränsområdet mellan södra lövskogsregionen och södra
barrskogsregionen (se t.ex. Natur i Göteborgs och Bohus län, Norra och mellersta delen, del 1,
1979). Det innebär förekomst av blandskogar med spontan granföryngring.
Berggrunden inom området utgörs av bohusgranit.

4
Tidigare dokumentation i eller i närheten av inventeringsområdet
Broälvens vattensystem är av Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (beslut 1995-02-20)
förklarat som naturvårdsområde enligt 19 § naturvårdslagen. Broälven/Hallindsbäcken är
också av Naturvårdsverket (beslut 1987-12-21) förklarad som riksintresse för naturvården.
Motivet för skydd är ursprunglig, reproducerande havsöring av högt genetiskt värde.
I Fiskeristyrelsens rapport ”Bevarande av svenska fiskebeståndens genetiska resurser” från
1984 har havsöringen i Broälven bedömts vara ursprunglig och med sådana egenskaper att
vattendraget tilldelats mycket stort skyddsvärde med få motsvarigheter i landet eller
landsdelen.
I den ädellövskogsinventering som genomförts i Lysekils kommun (Bengtson m.fl. 1997) på
uppdrag av Länsstyrelsen anges två bestånd av ädellövskog (nr 180 och 196) som ligger inom
eller i omedelbar närhet till det område som nu inventerats.
Bestånd nr 180 är beläget norr om Hallindens station och är drygt 6 hektar stort. Det ligger
helt inom det nu aktuella inventeringsområdet och består av ädellövblandskog med bl.a. ek av
grövre dimensioner samt inslag av björk och gran. Beståndet har i inventeringen 1997
bedömts vara av naturvärdesklass 3 (visst skyddsvärde, skogsnäringens normala regler för
naturvårdshänsyn räcker för att bevara naturvärdena).
Bestånd nr 196 ligger delvis inom norra delarna av det område som nu inventerats och
sträcker sig längs sluttningarna på syd- och ostsidan av Hallinden klack. Beståndet är drygt 9
hektar stort och utgörs av ett barrblandat lövbestånd med medelgrov och grov ek, gran och i
västra delarna ask. I de brantaste delarna finns sannolikt en viss lövskogskontinuitet.
Naturvärdesklass: 2 (högt skyddsvärde, långtgående naturvårdshänsyn ska tas).
Inga objekt i inventeringsområdet finns upptagna i ängs- och hagmarksinventeringen som
genomförts i Lysekils kommun (Hultengren & Olvmo 1991) på uppdrag av Länsstyrelsen.
Metodik
Området har besökts vid ca 15 tillfällen under april till juli 2009. Vid fältbesöken har
huvudsakliga vegetationstyper samt ekologiskt indikativa arter av kärlväxter noterats. För
vissa av miljöerna har representativa/naturvärdesindikerande mossor noterats.
Sjungande (sannolikt revirhävdande) fågelarter inom inventeringsområdet, i delområden och i
omedelbar närhet av dessa, har noterats under april-juli, liksom andra fågelarter som påträffats
under häckningstid. Några besök har gjorts sen kvällstid och nattetid under slutet av maj och
juni för att undersöka eventuell förekomst av nattsjungande/nattaktiva fåglar.
Exploaterade områden med angränsande ruderatmiljöer liksom gårds- och bostadsmiljöer har
inte inventerats.
I inventeringsområdet har ett antal delområden valts ut (här benämnda områden, nr 1- 16, se
karta, sid. 19), utifrån dominerande vegetationstyper och markförhållanden.

5
Resultat – vegetation och fågelfauna
Beskrivning av inventerade delområden
Område 1
Blandskog väster om Bjälkebräcka 1:7
I västligaste delen av området är markförhållandena relativt näringsrika, vilket avspeglar sig i
förekomst av enstaka medelgrov och grov ask (foto sid. 22). Dessutom syns en föryngring av
ask i form av småplantor. Fältskiktet är artrikt med bl.a. smultron, björkpyrola,
humleblomster, jordreva och videört. Lövinslaget består i övrigt av klen till medelgrov asp,
björk och sälg.
Väster om lövskogen finns ett bestånd av yngre granskog samt längre in ett äldre granbestånd
av medelgrova till grova dimensioner. Kring en mindre bäck i granskogen växer skogsfräken.
Enstaka medelgrov tall ses i södra kanten av granskogen.
I området i kanten vid den exploaterade ytan mot Mikaels Gräv & Transport finns även
öppnare ytor med örnbräken och hallon samt några fuktigare mindre ytor bevuxna av vass och
skogssäv
I ett smalt parti i östra delen av området, närmare bergsstupet, växer en blandskog av klen
björk, gran samt rönn.
Fågelarter: Gransångare, svarthätta, lövsångare, taltrast, koltrast, gröngöling, järnsparv,
rödhake, grönfink, nötväcka, tofsmes, kungsfågel.
Område 2
Blandskog norr om Bjälkebräcka 1:2 och 1:7
Detta lövrika område domineras av medelgrov al, sälg och björk. I sluttningen i västra delen
samt nordväst om Bjälkebräcka 1:2 förekommer en del grov gran samt medelgrov och grov
ek. Enstaka medelgrov lönn noterades. Några torrakor av al med hackmärken av hackspett
noterades nedanför sluttningen i västra delen (foto sid. 22). Buskskiktet i området består
framför allt av rönn och brakved. Alldeles utanför trädgårdens norra kant står en grov sälg. I
området bakom trädgården är markförhållandena näringsrikare. Våraspekten domineras av
vitsippa. Skogsbingel och rödblära noterades också, liksom storrams. En mindre bäck rinner
fram i nordöstra delen, där skogsfräken är vanlig i fältskiktet som i övrigt är artfattigt på
grund av stark beskuggning.
Bakom trädgården snett mot kanten av berget löper en stenmur.
I östra delen, norr om den uppodlade marken, växer en alskog av klena dimensioner med
inslag av klen gran. Buskskiktet består huvudsakligen av gran och brakved. Riklig förekomst
noterades av ormbunkar, bl.a. majbräken.
Fågelarter: Gransångare, svarthätta, gärdsmyg, talgoxe, bofink, taltrast, lövsångare
Mossor artexempel: Tujamossa (Thuidium tamariscinum).

6
Område 3
Lövskog väster om Bjälkebräcka 1:8
Denna smala remsa av skog i kanten innanför uppodlad mark består av tät ungskog, framför
allt av asp men även en del al. I södra delen, mellan uppodlad mark och en grusväg, märks
inslag av klen ask och ek. Busk- och fältskikt är svagt utvecklat.
Område 4
Gles allé av grov ask samt blandskog vid västra delen av Hallind 5:4 (Färdig Betongs
anläggning)
Omedelbart i kanten av en grusväg, intill en stenmur och gräsmatta på nordvästra sidan av
Färdig Betong, växer ett antal grova askar som en gles allé (foto sid. 22). I södra kanten,
ungefär vinkelrätt mot de föregående, löper en stenmur intill flera grova askar (foto sid. 22).
Här finns även en medelgrov oxel samt enstaka gran. Markförhållandena är rika med olvon i
buskskiktet, som i övrigt innehåller bland annat sälg, slån, rönn och klen ek. Fältskiktet i
kanten mot vägen utgörs av bland annat rödven, gullris, svartkämpar och åkervädd.
Fågelarter: Gransångare, lövsångare, svarthätta, rödhake, gulsparv.
Område 5
Ädellövskog norr och öster om Hallind 5:4 (Färdig Betongs anläggning)
I en näringsrik sluttning norr om exploaterade ytor vid Färdig Betongs anläggning sträcker sig
en trädbevuxen ravin med en bäckfåra i mitten. Trädskiktet består mestadels av medelgrov ek
och ask, men även medelgrov lind växer i bergsbranten i norra kanten. I dessa branta delar är
det troligt att en viss lövskogskontinuitet förekommer. Enstaka grova ekar och askar,
medelgrov gran och olikåldrig, klen till medelgrov, alm finns också i området, som är rikt på
död ved (foto sid. 23). Buskskiktet är mestadels relativt välutvecklat och domineras av hassel.
Våraspekten är rik med vitsippa, svalört och vårlök samt blåsippa (fridlyst), position X
6490151, Y1249882. Fläckvis förekommer rikligt med skogsbingel. På några ställen i
sluttningen nedanför bergsbranten i norr växer den relativt sällsynta arten skärmstarr.
Artexempel mossor i bäckravinen: Plagiomnium undulatum (vågig praktmossa), Thuidium
tamariscinum (tujamossa).
Högre upp i berget sydväst om bäckravinen blir markförhållandena näringsfattigare och här
växer en blandskog av medelgrov ek och gran. Enstaka torrakor av ek noterades här.
Öster om bäckravinen, kring en mindre väg som i en brant sluttning leder norrut mot
”Snytan”, växer mestadels medelgrov ek (foto sid. 23) samt enstaka björk. Vid flera av ekarna
förekommer rikligt med skogsbingel. Kring vägen syns även ek- och askföryngring. I södra
kanten i närheten av en yta med öppen gräsmark står en grov lönn med mycket död ved. I
området kring denna är fältskiktet artrikt med exempelvis nejlikrot, häckvicker, getrams,
skogsnarv och jordreva.
I högre belägna delar mot bergssluttningen i öster blir stamdimensionerna mindre och
trädskiktet får karaktär av hedekskog.

7
I området kring där den mindre skogsvägen löper parallellt med den asfalterade vägen ett
stycke söderut växer huvudsakligen ekskog av medelgrova till (enstaka) grova
stamdimensioner. Även klen till medelgrov lönn och ask noterades. Buskskiktet är
välutvecklat och utgörs av hassel, asp, rönn, en samt enstaka vildapel. Norr om skogsvägen
finns mycket rikliga bestånd av liljekonvalj samt ängskovall. Söder om skogsvägen i kanten
mot vägen till Skottfjället växer stora bestånd av tjärblomster.
Fågelarter: Gransångare, svarthätta, lövsångare, gröngöling, gärdsmyg, ringduva, koltrast,
taltrast, rödhake, bofink, kungsfågel.
Övrig notering: I området finns en fornlämning (RAÄ: Bro 251:1), belägen i sluttningen öster
om skogsvägen som leder norrut.
Området har naturvärde med förekomst av äldre ädellövskog, bland annat vid bäckravinen
samt i sluttningen kring den mindre vägen som leder norrut. Delar av området har rikligt med
död ved.
Området utgör den sydvästligaste delen av bestånd nr 196 i ädellövskogsinventeringen i
Lysekils kommun (Bengtson m.fl. 1997), Naturvärdesklass: 2 (högt skyddsvärde).
Område 6
Klibbalbestånd vid Hallindsbäcken från Bjälkebräcka mot nordost:
Denna sträcka är till stora delar, särskilt i norra och södra delen av området, beskuggad av
klen till medelgrov klibbal (foto sid. 23). Här och var avlöses alen av hägg samt (i mindre
omfattning) klen till medelgrov ask. Ställvis finns rikligt med död ved, framför allt bestående
av låga torrakor av klibbal. Här syntes också hackmärken av hackspett på en del döende alar.
Någon enstaka klen alm växer i älvkanten i södra delen. I och i kanterna av älven växer
fläckvis rikliga bestånd av bland annat kabbeleka och bäckbräsma. Markförhållandena är
genomgående näringsrika och i närområdet kring älven noterades stora bestånd av skogssäv
samt älggräs, humleblomster, nejlikrot samt en del rörflen. Rikliga förekomster av gullpudra
(flera hundra blommande exemplar) noterades i norra delen av området längs en sträcka av ca
100 meter (positioner ca X 6490281, Y 1250322 – X 6490327, Y 1250464 på nordvästra
sidan av den mer bäckliknande östra grenen som utgör biflöde till Hallindsbäcken.
Längre söderut vid Hallindsbäcken, ca 200 meter öster om Färdig Betongs anläggning,
klänger flera exemplar av humle i klibbal. Söderut avlöses klibbal av klen ask (ca 10-30 cm
diameter) på en sträcka av ca 50 meter. Här noterades även ett mindre bestånd av skogsbingel.
Ett 50-tal meter mot söder, där bäcken meandrar kraftigt, växer rikliga bestånd av skogssäv
och rödblära på östra sidan av älven.
Artexempel mossor: Thuidium tamariscinum (tujamossa).
Fågelarter: Skogssnäppa (tillfälligt), större hackspett, gärdsmyg, törnsångare.

8
Området har, förutom dess värde för reproducerande öring, även naturvärde ur
vegetationssynpunkt med förekomst av klen till medelgrov klibbal samt rikligt med död ved
och rik fältskiktsvegetation.
Område 7
Klibbalbestånd vid Hallindsbäcken kring Hallindens camping
Strax öster om Hallindens camping ansluter ett bäcktillflöde österifrån till Broälvens
vattensystem som sträcker sig i ungefär nordostlig-sydvästlig riktning. Vid åsträckan söder
om grusvägen direkt öster om campingens servicebyggnad växer flera mycket kraftiga
klibbalar, en med 50 cm stamdiameter och en med 60 cm (mycket grov), foto sid. 24.
Fortsättningsvis längs åsträckan österut växer ett trädskikt av mestadels medelgrov al (ca 30-
45 cm diameter) samt en del sälg/Salix, också av medelgrova dimensioner, varav många växer
nedliggande/nedböjda över bäcken. Fläckvis finns en del död ved. Här finns även en kraftig
torraka av klibbal (stamdiameter ca 55 cm). Fältskiktet vid bäcken är rikt med älgört,
skogssäv, gul svärdslilja, kabbeleka, rödblära och bäckbräsma.
Längre österut (från ca 75 meter öster om campingen och fram till en liten lada) består
klibbalen vid bäcken mest av klena till medelgrova dimensioner (diameter ca 15 till 25 cm).
På flera ställen växer albuketter med 10-12 stammar i varje och upp till ca 25 cm diameter. På
en mindre sträcka vid bäcken har en del träd avverkats. Några knappt medelgrova askar och
lönnar växer nära bäcken. Närmare ladan övergår trädvegetationen från al till relativt
lågvuxen buskvegetation av mestadels Salix. Öster om ladan är bäcken fri från trädvegetation.
Söder om Hallindens camping är åsträckan också till stor del trädfri. En del lågväxta buskar
av Salix växer här. Vegetationen kring åfåran domineras av skogssäv samt rörflen och älggräs.
Här och var ses rödblära. Väster om campingen finns en del klen till medelgrov klibbal samt
medelgrov ek (ca 20-25 cm stamdiameter). Även här växer rödblära samt rikligt med
skogssäv och älggräs. Ett mindre bestånd av lundelm noterades i sydvästligaste delen i
skuggig miljö kring klibbal.
Fågelarter: Kärrsångare (noterad sjungande i början av juni vid bäcken nära campingens
servicebyggnad), gärdsmyg, svarthätta.
Området har, förutom dess värde för reproducerande öring, även naturvärde ur vegetationssynpunkt,
i likhet med område 6.
Område 8
Bergskulle med vidkronig ek och ask nordväst om Hallindsbäcken
Området ligger i en sluttning ovanför Hallindsbäcken och består av en bergshöjd omgiven av
framför allt ek av medelgrova till (ett fåtal) grova dimensioner (foto sid. 24). Ett flertal av
ekarna är fristående och vidkroniga och utgör ett vackert inslag i landskapsbilden. Här och var
förekommer en del död ved i form av torrakor. I kanten på norra sidan förekommer en del
grov björk.

9
I mitten av höjden går berg i dagen och därikring förekommer bland annat en och slån i
annars relativt svagt utvecklat buskskikt. Fläckvis i sluttningarna växer rikligt med
liljekonvalj samt en del getrams. I västra delen breder aspsly ut sig.
I sydöstra kanten är markförhållandena mer näringsrika och här avlöses ek av medelgrov ask.
I buskskiktet märks här ask och hassel. I fältskiktet noterades bland annat skogsbingel,
stinksyska, flenört och blåsuga. Bland hasseln växer några exemplar av de relativt sällsynt
förekommande Campanula-arterna hässleklocka och nässelklocka. Nedanför bingeln i
fuktigare partier närmare Hallindsbäcken förekommer rikligt med skogssäv samt älggräs.
Fågelarter: Rödhake, bofink, lövsångare, svarthätta, pilfink.
Området har naturvärde med avseende på ekbeståndet.
Område 9
Ohävdad ängsmark norr och söder om Hallindsbäcken
Området sluttar ned mot Hallindsbäcken och består av ängsmark som inte hävdats under
senare år (foto sid. 21). Kvävegynnade arter är rikligt förekommande, exempelvis
smörblomma, hundäxing, ängskavle, ängsgröe, timotej och hundkex. Även rödven, luddtåtel
och grässtjärnblomma noterades fläckvis rikligt. Strätta växer här och var liksom
fuktindikatorerna veketåg och tuvtåtel. Delar av området har karaktär av trivialiserad friskäng.
I östra delarna, söder om Hallindsbäcken, ca 25 meter öster om en traktorväg som leder ut
från område 13, mot lövskogskanten noterades luddhavre, fyrkantig johannesört och gökärt.
Från skogskanten på östra sidan av traktorvägen märks en begynnande igenväxning av aspsly.
I östra delen norr om Hallindsbäcken, nära en stig intill en aspridå vid en stenmur, växer
bestånd av rödklint.
Område 10
Blandlövskog med ädellövinslag
Området utgörs av blandlövskog kring en mindre bergshöjd mot omgivande uppodlade
marker mot väster och öster. Markförhållandena är till stora delar näringsrika vilket avspeglar
sig i bland annat förekomst av medelgrov och grov ask. Enstaka medelgrov ek förekommer.
Området är under igenväxning och har ett välutvecklat buskskikt av hassel, vildapel, hägg,
asp, björk och sälg. En del död ved kan ses. I fältskiktet märks bland annat nejlikrot och
svalört. Berg går i dagen i högre partier i området och där växer en normal torrmarksflora. I
kanten mot odlad mark i väster löper en stenmur.
Fågelarter: Gärdsmyg, svarthätta, trädgårdssångare, bofink, lövsångare.
Området har naturvärde med förekomst av medelgrov och grov ask samt död ved.

10
Område 11
Äldre klibbalsbestånd i bäckravin väster om Huseberget
I en relativt grund bäckravin växer ett litet vackert bestånd av äldre klibbal (foto sid. 25).
Träden är medelgrova till grova (ca 20-45 cm diameter). En del död ved märks i beståndet. I
buskskiktet i övre delarna av ravinen växer hassel och asksly. I bäcken växer bland annat
bäckbräsma. Fältskiktet i ravinens sluttning består till stor del av svalört, harsyra och
nejlikrot. I bottenskiktet noterades vågig praktmossa (Plagiomnium undulatum).
Området har naturvärde med förekomst av äldre grovstammig klibbal samt död ved.
Område 12
Gran-, ek och björkskog i sluttning väster om Huseberget
Tät planterad granskog (höjd ca 15 m) med svagt utvecklat botten- och fältskikt dominerar på
stora ytor i sluttningen nedanför bergsstupet mot väster. I övrigt förekommer klen till
medelgrov björk samt i mindre omfattning klen till medelgrov asp. I norra delen har gran
avverkats medan klen till medelgrov ek sparats. Enstaka torrakor förekommer här.
Markförhållandena är mestadels näringsfattiga med kruståtel och blåbär som dominerande
arter. Fläckvis i kvarvarande gles ekskog i den branta sluttningen finns näringsrikare stråk
med småexemplar av ask samt hassel och olvon i buskskiktet. I fältskiktet på något
näringsrikare mark noterades bland annat ängsviol och bergslok.
Område 13
Bergskullar med blandskog av ek och gran i centrala delarna
Området motsvarar i stort sett bestånd nr 180 i ädellövskogsinventeringen (Bengtson m.fl.
1997) och består till stora delar av två trädbevuxna bergshöjder som avgränsas i söder och
sydväst av mycket brant berg med bebyggelse nedanför. I norr och öster, nedanför relativt
branta sluttningar, vidtar uppodlad mark.
I det gräsrika mittpartiet mellan de två höjdpartierna går en mindre traktorväg. Kring denna
väg växer en gles björkskog med tecken på tidigare betespåverkan. Enstaka stubbar från
framför allt grov björk förekommer. Området är under igenväxning. Förutom mindre
enbuskar förekommer närmare bergssidorna hassel i buskskiktet. Inom stora delar syns en
föryngring av ek (höjd ca 1-2 m). Fältskiktet är huvudsakligen av rödventyp på frisk mark,
men här förekommer även rikligt med vårbrodd. Fläckvis i något fuktigare partier
förekommer humleblomster, kärrtistel, veketåg och tuvtåtel. Nedanför bergssluttningarna
växer bland annat gökärt, teveronika, bergslok och liljekonvalj samt en våraspekt av vitsippa.
Enstaka förekomster noterades av blåsuga samt ängsvädd. Inom torrare partier syns
tjärblomster. I norra delen nära traktorvägen, i närheten av en solitär ek (drygt 50 cm
diameter) växer ett litet bestånd av svinrot samt rikligt med ängskovall.
Utmärkande för området i övrigt är en blandskog av ek och gran, där ek dominerar på de
flesta platser (foto sid. 25). Längs bergssidorna både öster och väster om traktorvägen växer
ett flertal medelgrova och i enstaka fall grova ekar (stamdiameter upp till ca 80 cm). Flera av
dessa är vidkroniga.

11
Bergshöjden väster om traktorvägen hyser en del död ved både i form av torrakor och lågor.
Nedanför den nordvästra sidan av denna kulle växer flera grova aspar. Fältskiktsvegetationen
i detta område, som gränsar mot en uppodlad åker, domineras av lundgröe, harsyra och rikliga
förekomster av liljekonvalj. Överst på bergshöjden finns ytor med berg i dagen och fragment
av hällmarksljunghed och rikligt med kruståtel och bergssyra.
På bergshöjden öster om traktorvägen blir inslaget av gran större, men här finns även partier
med välutvecklad hedekskog där ekarna i en del fall även blir krattartade. En del döda eller
döende enbuskar i tätare skog vittnar om ett tidigare öppnare landskap med bete.
Ett litet bestånd av klen asp noterades i centrala delen av området. Fältskiktsvegetationen är
huvudsakligen av blåbärstyp. Inslag finns även av torrare partier med dominans av lingon och
kruståtel. En del död ved noterades i området.
I en sluttning i östligaste delen, mot betesmarker, växer en gles skog med medelgrov björk
och sparsamt med enbuskar. Fältskiktsvegetationen här är av utpräglad blåbärstyp.
Övrig notering: Nedanför denna sluttning finns en fornlämning (RAÄ: Bro 615:1).
Nedanför den norra och nordvästra sidan av bergshöjden, i kanten mot odlingsmarkerna,
växer en smal randlövskog av medelgrov asp och björk. Buskskiktet består framför allt av
hassel och våraspekten är rik med vitsippa samt svalört och enstaka vårlök i fältskiktet. Ett
bestånd av blåsippa (fridlyst) noterades i position X 6490063, Y 1250153, (ett 70-tal
blommande exemplar 2009-04-15). I närheten av blåsippsbeståndet växer även ett fåtal grova
aspar.
Ett stycke sydväst om blåsipporna växer ett litet bestånd av medelgrov lind i den nedre
mycket branta och blockrika delen av bergssluttningen.
Artexempel mossor: Rhytidiadelphus loreus (västlig hakmossa)
Mossor/lavar noterade i tidigare dokumentation (Bengtson m.fl. 1997) inom bestånd 180:
Antitrichia curtipendula (fällmossa), Frullania tamarisci (klippfrullania), Pertusaria pertusa
(porlav).
Fågelarter: Ormvråk, större hackspett, ringduva, blåmes, talgoxe, nötväcka, trädpiplärka,
gärdsmyg, rödhake, bofink, härmsångare, lövsångare, trädgårdssångare, ärtsångare, taltrast,
dubbeltrast (tillfälligt i april).
Området har naturvärde, då det i gränsområdet mellan södra lövskogsregionen och södra
barrskogsregionen utgör ett fint exempel på blandskog med ädellövinslag och varierande
typer av ekskog (från krattartad hedekskog till ängsekskog), samtidigt som spontan
granföryngring förekommer. Delar av bergshöjderna har branta stup och nischförekomster
kan ses i form av en del sydvända lodytor.
Område 14
Bergskulle med ädellövskog norr om länsväg 162
Området är beläget nära område 13 och består av en bergshöjd med branta sidor åt väster och
söder. Vid bergsfoten på nordöstra sidan, nära väg 162, förekommer en rikare lövträdsvegetation
i form av medelgrov till grov lönn och al samt en grov ask (diameter ca 80 cm),

12
foto sid. 25. Här syns spår av tidigare betespåverkan. På bergshöjden löper en stenmur samt
rester av taggtrådsstängsel. Ett flertal medelgrova lönnar och ekar samt några grova ekar
förekommer på den lilla bergsplatån, där lundgröe är vanlig i fältskiktet. Småplantor av ek
och lönn noterades i riklig omfattning. I de högre belägna delarna finns ett mindre parti med
hedekskog, där kruståtel dominerar fältskiktet. Högst upp vidtar hällmark med ljung på en
mindre yta.
Området har, i likhet med nr 13, naturvärde.
Område 15A
Eksolitärer samt betesmark med inslag av hällmark norr om länsväg 162
Omedelbart öster om grusvägen norr om Hallind 3:17 växer flera grova eller mycket grova
solitärer av ek och ask samt medelgrov alm. Den största är en vidkronig mycket grov ek med
en stamdiameter över 180 cm (foto sid. 26) som växer alldeles intill en stenmur. Den torde
vara ett av de grövsta (och äldsta) exemplaren av ek i Lysekils kommun. Solitärerna står i
gräsmark med dominans av lundgröe och rödsvingel samt gullris. Närmare vägkanten växer
bland annat tjärblomster och liten blåklocka.
Området utgörs i övrigt av betesmark (hästbete) på trivialiserad friskäng med tydlig
kvävepåverkan. Vanliga gräsarter är ängskavle, ängssvingel och ängsgröe. Smörblomma
förekommer rikligt. En medelgrov vidkronig eksolitär (foto sid. 25) växer i södra delen, i
kanten av berg som går i dagen. Ytterligare två hällmarkspartier förekommer i området. Här
noterades en artrik torrmarksflora (foto sid. 26) med exempelvis grönknavel, jordklöver,
mandelblomma, styvmorsviol, liten fetknopp, kärleksört och tjärblomster.
Övrig notering: Inom området förekommer flera fornlämningar (RAÄ: 333:1, 333:3-6, 719).
Området har naturvärde, främst genom förekomst av grova till mycket grova eksolitärer.
Område 15B
Betesmark i sluttningen mot Hallindsbäcken
Detta område med betesmark (hästbete), foto sid. 20, sluttar ned mot Hallindsbäcken och har
en vegetation som, i likhet med område 15A, närmast kan karaktäriseras som trivialiserad
friskäng med rikligt med smörblomma, ängskavle, ängssvingel, ängsgröe m.m. Till skillnad
mot område 15A är område 15B enhetligt; inga hällmarker går i dagen och inga solitärer
förekommer.
Område 16
Randskog av al och gran norr om Ramdal
Längs kanten mot åkermarken i en näringsrik och fuktig sluttning växer ett mindre bestånd av
medelgrov al. Här förekommer även enstaka högstubbar av al. Föryngring av ask noterades
fläckvis. Fältskiktet är artrikt med exempelvis bergslok, daggkåpa, stenbär, skogssallat,
skogsviol, häckvicker och midsommarblomster. I sluttningen innanför alskogen vidtar
medelgrov granskog med ett fältskikt fläckvis dominerat av harsyra. I bergsbranten växer klen
till medelgrov lind

13
Artexempel mossor: Riklig förekomst av Rhytidiadelphus loreus, västlig hakmossa, i övre
delen av sluttningen
Fågelarter: Kungsfågel, bofink, koltrast, talgoxe.
Området är litet men har naturvärde, främst genom förekomsten av medelgrov al och lind.
Övriga noteringar
Övriga miljö/vegetations/växtnoteringar i inventeringsområdet
Utöver vegetation/växtarter som noterats inom de ovan beskrivna delområdena har följande
observationer gjorts under inventeringen:
Längst i väster, på ömse sidor om grusvägen som leder fram till gården strax väster om
inventeringsområdet, växer en gles allé av ask (foto sid. 27).
I kanterna mellan skogbevuxen och uppodlad mark i eller strax utanför de sydöstra delarna av
inventeringsområdet löper flera stenmurar (biotopskyddade). Stenmurar som ligger i öppet
odlingslandskap inom planområdet är markerade på kartan sid. 19. En stenmur i gränsen
mellan Hallind 3:3 och 4:1 sträcker sig norrut mot en smal ridå av vass. Vid södra delen av
denna stenmur finns en medelgrov ek.
Norr om Ramdal, nordost om delområde 16, finns två mindre åkerholmar (markerade på
kartan sid. 19 och foto sid. 27). De är längs kanterna bevuxna med företrädesvis klen lönn, al,
ek, rönn samt enstaka medelgrov till grov björk.
Ett litet bestånd av storrams noterades bland lågvuxen ask i relativt öppen miljö strax söder
om järnvägsspåren ca 60 m öster om ambulansstationen.
Norr om Lanehed 1:5, cirka 20 meter söder om järnvägsspåren, finns ett odlingsröse (foto sid
28) samt en fornlämning (RAÄ: Bro 338:1).
Söder om järnvägen, cirka 150-300 meter öster om Hallindens busstation, sträcker sig ett
relativt djupt dike (se markering på karta sid. 19 samt foto sid. 28), som avvattnar den i övrigt
täckdikade jordbruksmarken och har förbindelse med Broälvens vattensystem genom en
passage under järnvägsspåren. Vid diket växer en frodig vegetation av bland annat älgört,
skogssäv, besksöta, gul svärdslilja samt plattstarr.
Alldeles i kanten av järnvägsspårens norra sida söder om Hallind 3:17 löper ett litet dike längs
med spåren. Här noterades bland annat svalting, andmat, bredkaveldun och gökblomster.
Söder om järnvägsspåren väster om pendelparkeringen vid Hallindens busstation växer en
trädridå av mestadels klen björk, sälg och asp. Några få medelgrova aspar noterades också.

14
Grusvägen som sträcker sig fram mot Bjälkebräcka 1:2 kantas på norra sidan av medelgrov
asp (20-35 cm diameter) som växer i kanten av en stenmur (markering på karta, sid. 19 samt
foto sid. 28).
I diket vid vägen söder om kontorsbyggnaden vid Färdig Betongs anläggning växer flera
bestånd av rosendunört. Denna art växer även ca 25 meter öster om ambulansstationen i
Hallinden. Vid denna plats noterades dessutom stallört.
I kanten av uppvuxen blåbärsgranskog av medelgrova till grova dimensioner, på norra sidan
av vägen mot Skottfjället, påträffades mattlummer (X 6490137, Y1250016) inom en yta av
ca 5 x 3 meter (foto sid. 28). Alldeles i närheten växer några exemplar av lopplummer
(X6490159, Y1250003) samt revlummer (X6490160, Y1250007) inom några få
kvadratmeter. Samtliga lummerarter är fridlysta. Lummerlokalerna är utmärkta på kartan, sid.
19.
Längs ett fuktigt stråk i kanten mellan åker och granskog i den sydligaste delen väster om
bergsbranten i Ramdal växer gullpudra, (position X6489347, Y1250677). Ett 50-tal
blommande exemplar noterades 2009-05-17.
Fågelarter som i övrigt noterats i inventeringsområdet
Utöver de fågelarter som omnämnts inom de ovan beskrivna delområdena har följande
noteringar gjorts under inventeringen:
Ungfåglar av kattuggla hördes söder om inventeringsområdet, öster om Lanehed, i mitten av
juni.
Korp har setts vid flera tillfällen, bland annat kring branterna i berget ovanför Mikaels Gräv
& Transport i västra delen samt utanför östligaste delen av inventeringsområdet (Skogen).
Häckar sannolikt med ett eller flera par i bergsbranter i närheten av det inventerade området.
Sånglärka, rödlistad: missgynnad, (Gärdenfors, U., ed. 2005). Flera exemplar har noterats
sjungande under våren över uppodlad mark sydost om Mikaels Gräv & Transport, sydväst och
söder om Färdig Betongs anläggning samt över uppodlad mark ca 100-200 meter öster om
ambulansstationen. Har sannolikt häckat inom inventeringsområdet.
Buskskvätta noterades sjungande i slutet av maj ca 150 m öster om ambulansstationen och ca
30 m söder om järnvägsspåren.
Kärrsångare:
I ett litet område med bladvass strax söder om järnvägsspåren söder om ambulansstationen
noterades ett exemplar sjungande vid flera tillfällen i början-mitten av juni.
I ett litet bladvassbestånd strax öster om sydostligaste delen av Bjälkebräcka 1:7 noterades ett
exemplar sjungande i mitten av juni.

15
Ett sjungande exemplar hördes nära länsväg 171 vid avtagsväg mot Bjälkebräcka/Skottfjället i
mitten av juni.
(Se även notering inom område 7.)
Pilfink
Ungfåglar observerades i juli ca 200 meter sydväst om område 8, där arten noterats i maj.
Eventuella lokaler lämpliga för groddjur
Inga lokaler lämpliga som reproduktionsmiljöer för groddjur har påträffats inom det
inventerade området.
Sammanfattande naturvärdesbedömning
Vegetation
Det inventerade området består av en mosaik av uppodlade och (i mindre omfattning)
beteshävdade ytor, omväxlande med skogbevuxna bergskullar och med Hallindsbäcken,
ingående i naturvårdsområdet Broälvens vattensystem, som meandrar i de centrala delarna.
Ytor med vallodling upptar merparten av de uppodlade områdena, men här finns även en del
arealer med spannmålsodling. Dessa uppodlade ytor berörs inte närmare i denna
sammanfattning, då de inte ingår i områdets naturliga vegetation.
De naturvärden som finns inom området gäller i första hand Broälvens vattensystem samt
förekomster av ädellövskog/eksolitärer.
Ytor som, med hänsyn till naturvärden, bedöms olämpliga att exploatera för verksamheter,
bostäder etc är utmärkta med röd streckmarkering på kartan, sid. 19.
För Broälvens vattensystem gäller Länsstyrelsens beslut om naturvårdsområde (1995-02-20),
baserat på Naturvårdsverkets beslut (1987-12-21) att klassa Broälven som riksintresse för
naturvård, då här förekommer ursprunglig reproducerande havsöring. Skyddsbestämmelserna
hindrar inte pågående markanvändning och fortsatt underhåll av befintliga vägar och diken.
Däremot råder förbud mot att anlägga eller bygga om väg samt att spränga, schakta, fylla ut,
tippa eller liknande åtgärder. Det är heller inte tillåtet med åtgärder som påverkar åfåran eller
vattenkvaliteten eller att ta ut vatten ur Broälvens vattensystem då vattenföringen är lägre än
medelvattenföringen. Det förutsätts därför att inga sådana åtgärder blir aktuella inom det
område som är markerat på Länsstyrelsens karta, bil. A, som är fogad till beslutet om
naturvårdsområde (delförstoring av beslutskartan, se sid. 29)
Klibbalsbestånden och den vegetation som finns kring dessa vid Broälvens vattensystem är i
sig skyddsvärda och har naturvärde, då en stor del av alarna är medelgrova eller i vissa fall
grova. Det förekommer även en del död ved och torrakor längs åfåran.
Diket som sträcker sig söder om järnvägen, cirka 150-300 meter öster om Hallindens
busstation, har förbindelse med det naturskyddade Broälvens vattensystem. Vegetationen

16
kring diket bedöms inte hysa några särskilda naturvärden och vattenföringen i det, i sin
nuvarande öppna utformning, bedöms heller inte vara av nämnvärd betydelse för Broälvens
naturvårdsområde.
Det stora området nr 13 utgörs av löv/blandskog med inslag av ädellövskog (framför allt ek av
medelgrova till grova dimensioner), som bitvis bär spår av betespåverkan, men som inom
stora delar, särskilt i branta partier, synes ha utvecklats fritt under 1900-talet. Området kan ses
som ett värdefullt exempel på ädellövskog med ekdominans samt spontan granföryngring i
gränsområdet mellan södra lövskogs- och södra barrskogsregionen.
En viss hävd i de gräsrika delarna mellan de två bergskullarna kan vara motiverad för att
bibehålla artdiversiteten.
I område nr 14 vid bergsfoten i sydöst alldeles nära länsväg 162 står en grov ask samt
medelgrov till grov lönn och klibbal. I den mån något eller några av dessa träd skulle behöva
tas bort vid en eventuell breddning av länsväg 162 bör detta inte möta något hinder.
Område nr 15A består till stor del av betesmark, där fältskiktsvegetationen mestadels har
karaktären av trivialiserad friskäng och i sig inte har något speciellt naturvärde.
Kombinationen hällmarker som går i dagen med en artrik torrmarksflora samt eksolitärer gör
dock att större delen av området bör lämnas utan exploatering. Det förutsätts att den mycket
grova eken med en stamdiameter över 180 cm omedelbart öster om grusvägen lämnas helt
orörd och stängslas in vid eventuell exploatering/vägbreddning i närområdet.
De stenmurar som finns inom eller i kanterna strax utanför inventeringsområdet bör så långt
möjligt sparas vid eventuell exploatering. Stenmurar i jordbrukslandskap omfattas av
biotopskydd och utgör värdefulla spridningskorridorer för mossor, lavar etc.
Delar av område nr 5, omedelbart norr om Färdig Betongs anläggning, ingår till en liten del
även i område nr 196 i ädellövskogsinventeringen i Lysekils kommun (Bengtson m.fl. 1997).
Ädellövskogen i bäckravin har naturvärden och det är angeläget att ingen fortsatt exploatering
sker norrut från Hallind 5:4, eftersom de idag exploaterade ytorna gränsar direkt mot den
skyddsvärda ädellövskogen. Östra delen av område 5 utgörs till stor del av ekskog, som också
har naturvärden.
Allén av grov ask i område 4 intill Färdig Betongs anläggning är angelägen att bevara.
Den glesa allén av medelgrov ask vid en grusväg längst i väster i inventeringsområdet bör
bevaras, liksom den grova ask som står längst i söder i område 1.
Den löv- eller blandskog som växer nedanför och i nedre delarna av bergssluttningarna mellan
område 2 och 5 har inte i sin helhet inventerats, men kan i stort betraktas som en randskog
nedanför branta bergspartier. Sannolikt förekommer här en viss lövskogskontinuitet
(Bengtson m.fl. 1997) och det är därför angeläget att detta skogsområde bevaras intakt.

17
De mindre åkerholmar med flera lövträdsarter som finns i södra kanten av odlingsmarkerna
norr om Ramdal, nordost om område 16, bör sparas då de utgör värdefulla inslag som skapar
variation i landskapet och som på sikt kan utveckla naturvärden.
Fågelfauna
Påträffade fågelarter inom inventeringsområdet är i stort de som kan förväntas i dessa typer av
miljöer. I lövskogsmiljöerna finns ett flertal sångare och andra småfågelarter som var och en
inte är ovanlig. Det förekommer lokalt en del död ved där hackmärken efter hackspett
påträffats. Dessa biotoper utgör goda födosöks- (och eventuellt reproduktions-) miljöer för
bland annat större hackspett.
Flera exemplar av gransångare och kärrsångare har noterats i det inventerade området.
Utbredningen av dessa arter har i södra Sverige ökat på senare år och från att tidigare, under
andra halvan av 1900-talet, ha varit sällsynt eller sparsamt förekommande är de nu på många
håll tämligen allmänna i sina respektive biotoper.
Att undanta på kartan markerade och i texten ovan nämnda löv/blandskogsbiotoper från
exploatering är positivt för en fortsatt artrik fågelfauna i området.
Sånglärka (rödlistad, missgynnad) har hörts sjungande på flera platser inom inventeringsområdet
och arten har sannolikt häckat här. En eventuell exploatering av uppodlad mark inom
delar av området bedöms inte negativt påverka möjligheterna till fortsatt livskraftiga bestånd
av arten, sett i ett lokalt eller regionalt perspektiv. Detta eftersom det i dagsläget finns stora
ytor med potentiella häckningsbiotoper i bland annat det öppna jordbruksområdet mellan
Hallinden och inre delen av Brofjorden.
Ormvråk har observerats vid flera tillfällen i inventeringsområdet, men det är osäkert om den
häckat inom området. Mer sannolikt är att den häckat i omgivningarna.
Litteratur
Bengtson, O., Lundh, N. & Nordén, B. 1997:10. Ädellövskogar i Lysekils kommun,
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
Gärdenfors, U., ed. 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Hultengren, S. & Olvmo, M. 1991:2. Ängar och hagar i Lysekils kommun, Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län.
Natur i Göteborgs och Bohus län, Norra och mellersta delen, del 1. Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län, 1979.

20
Fotobilaga
Jordbruksmark i Hallinden, östra delen.
Vallodling söder om Bjälkebräcka 1:2.
Betesmarker (delar av område 15B) öster om Hallindsbäcken.

21
Sluttning mot Hallindsbäcken; marker som inte
hävdats under senaste åren (delar av område 9).
Bergskullar i centrala delarna (område 13) samt vallodling sett från väster.

22
Område 1. Grov ask i västra delen.
Område 2. Hackmärken av hackspett.
Område 4. Grova askar i kanten mot stenmur söder om Färdig Betongs anläggning.

23
Område 4. Gles askallé intill Färdig Betongs anläggning.
Område 5. Bäckravin med ädellövskog, rik på död ved.
Område 5. Ekskog kring mindre skogsväg.
Område 6. Klen till medelgrov klibbal
vid Hallindsbäcken.

24
Område 6. Klibbal vid Hallindsbäcken samt t.h. delar av
område 8,vidkronig ek.
Område 7. Mycket grov klibbal nära Hallindens camping.
Område 8. Bergskulle med bl.a. vidkronig medelgrov till grov ek.

25
Område 11. Litet bestånd med medelgrov
till grov klibbal.
Område 14. Grov ask nära väg 162.
Område 13. Bergssluttningar med
medelgrov till grov ek.
Område 15. Betesmark med hällmark och eksolitärer.

26
Område 15. Hällmarker med artrik torrmarksflora.
Område 15. Mycket grov eksolitär (ovan och nedan).

27
Allé av ask i västligaste delen av planområdet.
Två mindre åkerholmar norr om Ramdal, nordost om område 16.
Odlingsröse norr om Lanehed 1:5, söder om järnvägsspåren.

28
Dike söder om järnvägen, cirka 150-300 meter öster om Hallindens
busstation.
Aspridå vid stenmur intill grusväg mot Bjälkebräcka 1:2.
Mattlummer (fridlyst) nära asfalterade vägen mot Skottfjället.

Gräns för naturvårdsområde, delförstoring av Länsstyrelsens beslutskarta 1995-02-20.
29