Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv

Ett problem med att införa ett system med positiv särbehandling är att
ojämlikhetsproblematiken reduceras till en fråga om diskriminering, en problematik som allt
mer fått uppmärksamhet i olika sammanhang 10 . Kvinnor, homosexuella och personer med
icke västerländsk etnicitet marginaliseras eftersom vår kultur värderar dessa grupper som
lägre än det manliga heterosexuella västerländska. Positiv särbehandling blir i praktiken ett
behovsbeprövat försök att lösa kulturella orättvisor. Man definierar diskrimineringen som
huvudproblemet, inte att samhället antagligen bör karakteriseras som organiserat efter vissa
rasistiska och sexistiska strukturer.
Fler kvinnor i börsbolagens styrelser torde inte förändra de strukturer som hindrar kvinnor att
ta sig fram i näringslivet. Kanske handlar det om strukturerad diskriminering, en benämning
som brukar användas i samband med diskussioner om hur invandrare tas emot på den svenska
arbetsmarknaden 11 . Även om strukturell diskriminering måste förstås som oavsiktlig och är en
konsekvens av till synes neutrala och normala handlingar betonar forskare med en kritisk
ansats att maktperspektivet är en viktig ingrediens vid analys och förståelse. Det finns flera
exempel på där man man genom olika riktade åtgärder lyckats öka rekryteringen av kvinnor
till typiskt maniga yrken. De mer långsiktade effekterna av sådana satsningar är dock mycket
osäkra. Utvärderaren konstaterar följande: ”Det är därmed svårt att uttala sig om det skett
någon djupare förändring av synen på kvinnor inom industrin rent generellt.”(se Sandberg,
2006) 12
Även om det finns motsatta åsikter om att antalsmässig integrering som mål existerar,
dominerar denna syn på jämställdhet. Jämställdhet förstås då mer i termer att göra olika kön
jämställda, det vill säga upphäva könsgränser (se Eriksson & Eriksson 2002 13 ). Denna syn får
delvis sin legitimitet från forskningsresultat som visar att många människor anser att
blandning av könen på arbetsplatser leder till en bättre atmosfär och mer varierande
erfarenheter och perspektiv (Christenson 2000 14 ). Alla företagsledare som intervjuades i
People, delprojekt Söderhamn, framhöll vikten av att öka andelen kvinnor vid det egna
företaget av just denna anledning (Höghielm 2005 15 ). Forskning visar även en lägre sjuklighet
i gruppen av könsintegrerade yrken jämfört med kvinno- och mansdominerade yrken (se t.ex.
10 Se tex artikel av Katrine Kielos i Tiden, nr 2, 2007
11 Kamali Massoud (2005) Ett europeiskt dilemma. Srukturell/institutionell diskriminering i de Los Reyes,
Paulina & Kamali, Massoud (red) Bortom vi och dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och
strukturell diskriminering. SOU 2005:41. Rapport av utredningen om makt, integration och strukturell
diskriminering. Stockholm: Fritzes, sid 29-59
12 Sandberg, Marie (2006) Hälften kvinnor och hälften män. En utvärdering av Evonet Kompetensprojekt under
åren 2003-2005 Luleå tekniska universitet. Institutionen för arbetsvetenskap, Avdelningen för industriell
produktionsmiljö 2006:02
13 Eriksson, Kristina & Eriksson, Maria (2002) "Kön har ingen betydelse men könsblandning är bra":
"könsgörande" i två professionella sammanhang. Kvinnovetenskaplig Tidskrift 23 (1), s 53-72
14 Christenson, Eva (2000) Herraväldets processer. En studie av kvinnors förslitningsskadesituation och könade
processer i tre olika slags arbetsorganisationer. Stockholm: Almqvist & Wiksell International
15 Höghielm, Robert (2005) Yrkesbaserat lärande. Erfarenheter från PEOPLE delprojekt i Söderhamn 2002 till
2005. Ljusdal: AB Romi tryck
8