Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv

på svenska) blivit en term som har psykologiska och kulturella snarare än biologiska
konnotationer. I forskningslitteraturen finns det dock mellanzoner mellan begreppen som gör
att det inte finns någon allmänt accepterad definition.
Inom bland annat EU har man tagit till sig begreppet ”mainstreaming equality” ett tänkande
som också finns rörande genus. Någon enhetlig definition på ”mainstreaming equality” finns
inte men Sue Nott’s 6 definition är den som vanligen används. Hon skiljer på
expert/byråkratiska och deltagande/demokratiska modeller. Med den förra avses de
revideringar som görs av de personer som är inblandade i att utarbeta policy och strategier för
att jämställdhetsperspektiv implementeras i officiella sammanhang och av experter. Den andra
modellen betonar det jämlika deltagandet av alla grupperingar i samhället. Denna ansats
betonar vikten av att bygga nätverk, dialog och social mobilisering. Gender main streaming
riktar in sig, enligt Sylvia Walby 7 , på spänningen mellan att betrakta det som en teknisk
process som kan hanteras av policy makare som lätt tillhandahåller lämpliga åtgärder och att
uppfatta det som en politisk process där genus demokratiseras. Detta innebär att man
inkluderar tidigare icke hörda kvinnliga röster i den politiska policy processen. Det handlar
naturligtvis om vilka vägar samhället skall slå in på för att öka jämställdheten mellan könen
på, i vårt fall, den svenska arbetsmarknaden. Pettersson (2000) 8 har gjort en översikt om
arbetslivsforskning med ett genusperspektiv.
Historikern Yvonne Hirdman 9 , en framträdande genusforskare i Sverige, menar att genus som
konstruktion och konsekvens kan studeras på olika nivåer, t ex i olika organisationer och
institutioner (företag, politiska partier, medier och klasser) samt strukturella förhållanden
(ekonomi, arbetsmarknad, politik och vetenskap). Vår avsikt är att utifrån Stollers och
Hirdmans idéer applicera ett synsätt på lärandemiljöer som är inriktade på att ge kunnande
och i slutändan kompetens inom ett visst yrkesområde. En intressant aspekt är hur
könsrollerna påverkas med en förändrad syn på praktisk och teoretisk kunskap.
Det är allmänt politiskt godtaget att könsmässig integrering är något som ska eftersträvas. För
att uppnå detta har man på vissa håll vidtagit åtgärder för att uppnå en jämn könsmässig
fördelning inom vissa områden (t ex försöken att öka kvinnoandelen inom mansdominerade
yrken s.k. positiv särbehandling, exempelvis kvotering till professorstjänster). Men även det
motsatta gäller för andra yrken. Inom läraryrket, särskilt de lärare som arbetar i grundskolan,
har antalet manliga lärare drastiskt minskat. Inom lärarutbildningarna i Stockholm utgörs c
70% av kandidaterna av kvinnor. Vid Lärarhögskolan i Stockholm fanns i början av 2000-
talet ett projekt som gick ut på att rekrytera män till lärarutbildningar för grundskolan. Sådana
åtgärder kan ses som ett utslag av den modell som Nott benämner den expert/byråkratiska
modellen.
6 Nott, Sue (2000) Accentuating the Positive: Alternative Strategies for Promoting Gender Equality I Beveridge,
F., Nott,S., & Stephen, K. Making Women Count: Integrating Gender into Law and Policy-Making. Burlington:
Ashgate.
7 Walby, Sylvia (2003) Gender Mainstraming: Productive Tensions in Theory and Practice. Paper presented in
ESRC Gender mainstream seminar.
8 Pettersson, Lena. (2001). Genus i och som organisation. Översikt om svensk arbetslivsforskning med
genusperspektiv. Stockholm: Santérus Förlag.
9 Hirdman, Y. (2001). Genus - om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber
7