Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

More documents

Recommendations

Info

mentala processer, utan kan förklaras genom att undersöka de regler som styr dessa handlingar. Enligt Ryle, är mentala processer huvudsakligen intelligenta handlingar 3 . Det finns inte några mentala processer som är distinkt skilda från intelligenta handlingar. Medvetandets verksamheter är inte huvudsakligen representerade genom intelligenta handlingar, de är i själva verket det samma som intelligenta handlingar. Ryles resonemang har naturligtvis fått kritik. En invändning mot Ryles försök att lösa problemet med "spöket i maskinen" är att hans lösning tycks innebära att alla medvetandefenomen kan förstås som dispositioner för ett visst beteende. Därmed verkar han tagit steget till behaviorismen, dvs det mentala måste motsvaras av ett manifest fysiskt beteende. Denna inställning kallas ibland för logisk behaviorism. Det skulle dock leda för långt att här reda ut denna aspekt. Ryle själv har försökt bemöta denna kritik. Klart är dock att hans tankar, under det senaste decenniet, har fått förnyad aktualitet inte minst när man talar om situerat lärande. Hans teman som utgår från konkret ”situerad” kognition känns bekant. Här kan nämnas några: ditt medvetande finns inte i din hjärna, färdighet är inte något som representeras, en intelligens utan representation. Ryles idéer är viktiga att beakta. En rimlig utgångspunkt i studien, är att det i alla mänskliga handlingar, generellt sett, alltid finns närvarande en kombination av intellektuell och manuell verksamhet. I vardagligt tal skiljer man på praktik och teori, något som vi för närvarande får acceptera. I föreliggande arbete utgår vi dock från Ryles sätt att resonera, vilket något förenklat innebär att man inte kan eller bör skilja på handlingar (det praktiska) från det mentala (det teoretiska). Traditionellt har den praktiska kunskapen betraktats (konstruerats som) manlig medan den teorietiska varit kvinnlig vilket också skapat och upprätthållit olika könsroller i arbetslivet. Studien utgår från ett genusperspektiv varvid den innovativa aspekten särskilt beaktas. Vad är då genusforskningens studieobjekt Birgitta Fagrell visar i sin avhandling hur termerna maskulint och feminint är beroende av varandra och först får en betydelse då de ställs mot varandra. Det handlar om själva relationen mellan könen och som forskare studerar man hur kvinnors och mäns självförståelse, kvinnligt och manligt, feminint och maskulint skapas i relation till varandra i sitt kulturella och sociala sammanhang. (se Fagrell 2000) 4 Att studera genus är också att studera makt. Genuskonstruktioner utmärks av ett motsatstänkande som skapar skillnader, i-särhållande och makt. Begreppet genus är, liksom begreppet feminism, inget enhetligt begrepp. Inom olika feministiska (och delvis också ickefeministiska) riktningar, får genus olika betydelse. Distinktionen mellan genus och kön är ursprungligen en socialpsykologisk idé. Det var den amerikanska psykoanalytikern Robert Stoller som på 1960-talet definierade ”sex” som det biologiska och ”gender” som det sociala könet 5 . Hans bidrag har inneburit att gender (genus 3 Gilbert Ryle (1949) TheCconcept of Mind, p 297, Chicago: The university of Chicago Press 4 Fagrell, Birgitta (2000) De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm : HLS : Idrottshögskolan 5 Stoller, Robert J. (1968). Sex and Gender: On the Development of Masculinity and Femininity (Vol. 1). Science House, New York 6
på svenska) blivit en term som har psykologiska och kulturella snarare än biologiska konnotationer. I forskningslitteraturen finns det dock mellanzoner mellan begreppen som gör att det inte finns någon allmänt accepterad definition. Inom bland annat EU har man tagit till sig begreppet ”mainstreaming equality” ett tänkande som också finns rörande genus. Någon enhetlig definition på ”mainstreaming equality” finns inte men Sue Nott’s 6 definition är den som vanligen används. Hon skiljer på expert/byråkratiska och deltagande/demokratiska modeller. Med den förra avses de revideringar som görs av de personer som är inblandade i att utarbeta policy och strategier för att jämställdhetsperspektiv implementeras i officiella sammanhang och av experter. Den andra modellen betonar det jämlika deltagandet av alla grupperingar i samhället. Denna ansats betonar vikten av att bygga nätverk, dialog och social mobilisering. Gender main streaming riktar in sig, enligt Sylvia Walby 7 , på spänningen mellan att betrakta det som en teknisk process som kan hanteras av policy makare som lätt tillhandahåller lämpliga åtgärder och att uppfatta det som en politisk process där genus demokratiseras. Detta innebär att man inkluderar tidigare icke hörda kvinnliga röster i den politiska policy processen. Det handlar naturligtvis om vilka vägar samhället skall slå in på för att öka jämställdheten mellan könen på, i vårt fall, den svenska arbetsmarknaden. Pettersson (2000) 8 har gjort en översikt om arbetslivsforskning med ett genusperspektiv. Historikern Yvonne Hirdman 9 , en framträdande genusforskare i Sverige, menar att genus som konstruktion och konsekvens kan studeras på olika nivåer, t ex i olika organisationer och institutioner (företag, politiska partier, medier och klasser) samt strukturella förhållanden (ekonomi, arbetsmarknad, politik och vetenskap). Vår avsikt är att utifrån Stollers och Hirdmans idéer applicera ett synsätt på lärandemiljöer som är inriktade på att ge kunnande och i slutändan kompetens inom ett visst yrkesområde. En intressant aspekt är hur könsrollerna påverkas med en förändrad syn på praktisk och teoretisk kunskap. Det är allmänt politiskt godtaget att könsmässig integrering är något som ska eftersträvas. För att uppnå detta har man på vissa håll vidtagit åtgärder för att uppnå en jämn könsmässig fördelning inom vissa områden (t ex försöken att öka kvinnoandelen inom mansdominerade yrken s.k. positiv särbehandling, exempelvis kvotering till professorstjänster). Men även det motsatta gäller för andra yrken. Inom läraryrket, särskilt de lärare som arbetar i grundskolan, har antalet manliga lärare drastiskt minskat. Inom lärarutbildningarna i Stockholm utgörs c 70% av kandidaterna av kvinnor. Vid Lärarhögskolan i Stockholm fanns i början av 2000- talet ett projekt som gick ut på att rekrytera män till lärarutbildningar för grundskolan. Sådana åtgärder kan ses som ett utslag av den modell som Nott benämner den expert/byråkratiska modellen. 6 Nott, Sue (2000) Accentuating the Positive: Alternative Strategies for Promoting Gender Equality I Beveridge, F., Nott,S., & Stephen, K. Making Women Count: Integrating Gender into Law and Policy-Making. Burlington: Ashgate. 7 Walby, Sylvia (2003) Gender Mainstraming: Productive Tensions in Theory and Practice. Paper presented in ESRC Gender mainstream seminar. 8 Pettersson, Lena. (2001). Genus i och som organisation. Översikt om svensk arbetslivsforskning med genusperspektiv. Stockholm: Santérus Förlag. 9 Hirdman, Y. (2001). Genus - om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber 7
Page 1 and 2: Erfarenheter kring yrkesbaserat lä
Page 3 and 4: Förord Det är med spänning jag
Page 5: 1 Inledning CFL Söderhamns kommun
Page 9 and 10: Alexandersson 2001, 2004 16 ). Vi v
Page 11 and 12: 2 Resultat Avsnittet inleds med en
Page 13 and 14: Families. QCA arbetar med att utvec
Page 15 and 16: Den vanligaste formen för bearbetn
Page 17 and 18: Det som kommer fram vid intervjun
Page 19 and 20: praktikhandledare. Hur har då hand
Page 21 and 22: utvecklingspartnerskapet SALT. De h
Page 23 and 24: De behövde föra en diskussion kri
Page 25 and 26: I alla UP framträder ett tänkande
Page 27 and 28: flickor i några klasser i grundsko
Page 29 and 30: Det finns i landet nätverk som arb
Page 31 and 32: 4 Några avslutande reflektioner Sy
Page 33: ”När man pratar jämställdhet

Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?