Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

More documents

Recommendations

Info

Innehåll Förord ……………………………………………………………………………….. 3 Innehåll ……………………………………………………………………………… 4 1 Inledning …………………………………………………………………………... 5 1.1 Syfte …………………………………………………………………………… 5 1.2 Några teoretiska utgångspunkter ………………………………………………. 5 1.3 Frågeställningar ………………………………………………………………... 9 1.4 Genomförande …………………………………………………………………. 9 1.5 Tidplan ………………………………………………………………………… 10 2 Resultat ……………………………………………………………………………. 11 2.1 Presentation av de fyra utvecklingspartnerskapen …………………………….. 11 2.1.1 PEOPLE delprojekt Söderhamn …………………………………………... 11 2.1.2 Akademin för flexibelt lärande i arbetslivet (AFFLA) …………………… 11 2.1.3 ACCESS – Tillträde till arbete och utbildning ………………………….... 12 2.1.4 Framtidsmötet …………………………………………………………….. 13 3 Intervjustudien ……………………………………………………………………. 14 3.1 Strategier (metoder och verktyg) för att skapa ett fungerande lärande och ett jämställt yrkesbaserat lärande …………………………………………………. 15 3.2 Erfarenheter som synliggjort rådande könsroller ……………………………… 24 3.3 Könsroller och ett förändrat synsätt på praktisk- och teoretisk kunskap ……… 26 3.4 Konkreta resultat från de fyra inblandade UP, i synnerhet innovativa ………... 27 4 Några avslutande reflektioner …………………………………………………… 31 4
1 Inledning CFL Söderhamns kommun har fått i uppdrag av NTG-Lärmiljöer genom Luleå Tekniska Universitet att genomföra en komparativ studie av yrkesbaserat lärande i några regioner ur ett genusperspektiv. 1.1 Syfte Syftet med studien är att skapa ny kunskap om yrkesbaserat lärande och genus från ett regionalt perspektiv. Studien ämnar således jämföra erfarenheter kring yrkesbaserat lärande i EQUAL 1 utvecklingspartnerskapen (UP) People 2 , AFFLA, Access samt Framtidsmötet. 1.2 Några teoretiska utgångspunkter Gymnasieskolans institutionaliserade miljöer för lärande har kommit att få karaktären av en allmän förberedelse för ett yrkesliv som alltmer blivit svår att förutsäga till sitt innehåll. Det finns svårigheter med att i en formell skolsituation fånga det som en praktik kan erbjuda i form av interaktion mellan den lärande och de kunder som finns inom yrket. Skillnaden mellan praktisk och teoretisk kunskap har vanligtvis betraktats som att det förra handlar om rent kroppsarbete och att hantverksarbetets tankearbete inte är särskilt komplicerat. Mot detta kan hävdas att praktisk kunskap kräver hög abstraktionsförmåga därför att hantverkaren behöver bilda sig en uppfattning om hur det tänkta föremålet skall se ut och fungera. Själva tanken på att skilja på praktiskt och teoretiskt handlande är en anakronism och bygger på gamla föreställningar om vad mänskligt medvetande är. Den engelske filosofen Gilbert Ryle (1949) argumenterar mot tanken på att medvetandet saknar fysisk substans och har sitt säte i den mänskliga kroppen ”a gohst in a machine”. I stället anser han att medvetandet är en uppsättning kapaciteter och färdigheter som tillhör kroppen. Alla referenser till det mentala måste förstås, åtminstone teoretiskt, i termer av aktiviteter som kan bevittnas av omgivningen. Det grundläggande i hans kritik är att medvetandet inte är skilt från den mänskliga kroppen, och bygger på antagandet att det mentala är skilt från det fysiska tillståndet. Den klassiska teorin för medvetandet, såsom den representeras av Cartiansk rationalism, utgår enligt Ryle från, att det finns en distinkt åtskillnad mellan medvetande och materia. Sålunda avvisar han filosofen Decarts teori om relationen mellan medvetande och kropp, på den grunden att denne utgår från att mentala processer är skilda från fysiska. Att veta hur man skall genomföra en handling på ett skickligt sätt är inte en fråga om att ha förmåga att resonera praktiskt, utan förutsätter också en förmåga att genomföra ett praktiskt resonemang. Praktiska aktiviteter behöver inte nödvändigtvis genomföras som en följd av ett avancerat teoretiskt resonemang eller genom komplexa sekvenser av intellektuella verksamheter. Innebörden av handlingarna behöver inte förklaras genom att göra slutledningar om dolda 1 Equal inom Eruropeiska socialfonden syftar till att främja nya metoder för att motverka diskriminering och all slags ojämlikhet inom arbetslivet och arbetsmarknaden. Genom EQUAL satsar EU och Sverige resurser för att alla människors förmåga, kompetens, och utvecklingsmöjligheter ska tas till vara oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder.Programperioden sträcker sig från 2001 till 2007. Genom Equal satsas totalt 1,5 miljarder kronor i Sverige. - Arbetssättet inom Equal är det så kallade utvecklingspartnerskapet. Tanken är att flera samverkanspartner – från till exempel offentlig förvaltning, näringslivet eller enskilda organisationer – ska gå samman och utveckla idéer, arbetssätt och metoder inom ramen för ett gemensamt tema inom programmet Equal. Ett arbetsliv utan diskriminering och utestängning tar till vara varje individs kompetens och utvecklingsmöjligheter, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder.- EQUAL:s fem temaområden: • Anställbarhet • Företagaranda • Anpassningsförmåga • Lika möjligheter för kvinnor och män • Asylsökande 2 I föreliggande studie ingår endast delprojekt PEOPLE Söderhamn, eftersom det inte varit möjligt att få kontakt med ansvariga i de två andra delprojekten. 5
Page 1 and 2: Erfarenheter kring yrkesbaserat lä
Page 3: Förord Det är med spänning jag
Page 7 and 8: på svenska) blivit en term som har
Page 9 and 10: Alexandersson 2001, 2004 16 ). Vi v
Page 11 and 12: 2 Resultat Avsnittet inleds med en
Page 13 and 14: Families. QCA arbetar med att utvec
Page 15 and 16: Den vanligaste formen för bearbetn
Page 17 and 18: Det som kommer fram vid intervjun
Page 19 and 20: praktikhandledare. Hur har då hand
Page 21 and 22: utvecklingspartnerskapet SALT. De h
Page 23 and 24: De behövde föra en diskussion kri
Page 25 and 26: I alla UP framträder ett tänkande
Page 27 and 28: flickor i några klasser i grundsko
Page 29 and 30: Det finns i landet nätverk som arb
Page 31 and 32: 4 Några avslutande reflektioner Sy
Page 33: ”När man pratar jämställdhet

Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?