Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv

4 Några avslutande reflektioner
Syftet med studien har sålunda varit är att skapa ny kunskap om yrkesbaserat lärande och
genus från ett regionalt perspektiv. Ett viktigt mål för EQUAL har varit att stödja
verksamheter som motverkar könsmässig diskriminering. Så mycket ny kunskap kan man inte
säga har framkommit. Snarare har välkänd manlig könsmaktordning framkommit något som
var känt sedan tidigare på nationell nivå. Trots olika åtgärder som samhället vidtagit mot olika
former av diskriminering finns detta kvar i arbetslivet. För att motverka detta är antagligen
den enda möjligheten att frågan uppmärksammas tidigt i skolverksamheten. Men detta
förutsätter att alla utbildningsanordnare dels är medvetna om problemet, dels aktivt motverkar
det. Föreliggande studie är mycket begränsad i sin omfattning, men vissa resultat kan dock
utläsas även om få utvecklingspartnerskap har studerats nämligen People, AFFLA, Access
och Framtidsmötet.
Om vi går på erfarenheterna från People delprojekt Söderhamn är den största behållningen att
de utvecklade en pedagogisk idé (yrkesbaserat lärande). De har dock använt sig av samma
ansats som FRAMTIDSMÖTET i Klippan, nämligen att man försökt satsa på och stödja
enskilda individers val av otraditionella utbildningar. Fokus har legat på den enskildes fria
val.
KY-utbildningen för sprängämnesexperter inom AFFLA är dock en sådan utbildning där man
rekryterat kvinnor till ett typiskt manligt yrke. Eftersom vi aldrig lyckades få till stånd några
intervjuer med ansvariga har vi varit tvungna att gå på utsagor från koordinatorn. Enligt
honom har man inte tidigare haft en sådan situation med ett stort antal kvinnor på
utbildningen, som pågått sedan 2002. Han tror att man vidtagit åtgärder för att locka dit fler
kvinnor, vilket i så fall innebär att det projektet faller under vår andra gruppering, nämligen
aktiv påverkan att förmå kvinnor att välja okonventionellt.
När det gäller ACCESS, framför allt efterföljaren SALT samt AFFLA har man sålunda gått
en annan väg, nämligen att arrangera utbildningar för vuxna där målet varit att förmå dem att
göra otraditionella yrkesval. När AFFLA genomförde utbildningar för sjukvårdsbiträden (alla
deltagare var kvinnor utom en man) kan man inte tala om någon genusmedvetenhet alls,
eftersom ämnet inte ens fanns med på agendan. Troligen har man aktivt försökt rekrytera
kvinnor till ovan nämnda KY-utbildning för språngämnestekniker.
Är det piskan som skall gälla d.v.s. samhället stiftar lagar mot bl.a. könsdiskriminering med
straffpåföljd om man bryter mot dem, eller skall moroten gälla d.v.s.stödja aktiviteter som
bl.a. vilar på ideell grund, t.ex. samhällsstödda kulturaktiviteter eller att samhället aktivt
organiserar nätverk och utbildningar som sprider kunskap om problematiken. Här borde
folkbildningen spela en framträdande roll.
En fråga som inte särskilt behandlats är i vilken utsträckning man kan tala om att de olika UP
bedrivit yrkesbaserad utbildning De enda UP som kan anses ha gjort detta är People
delprojekt Söderhamn och AFFLA med sina KY-utbildningar. I Söderhamn har man lagt upp
utbildningarna på så sätt, att när de studerande på arbetsplatsen efterfrågade teori och
teoretiska förklaringar såg ansvarig lärare till att de fick ta del av detta. Det rörde sig således
om en efterfrågebaserad teoriundervisning. KY-utbildningarna var också upplagda på
liknande sätt. De andra UP har inte haft någon verksamhet som varit organiserad på ett sådant
sätt, mycket beroende på att man haft verksamheter där man stöttat kvinnor att söka sig till
eller sökt sig till otraditionella yrken.
31