Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

More documents

Recommendations

Info

det hela nu är organiserat når de inte längre ut än till den lokala miljön. Man har arbetat tydligt riktat mot ökad jämställdhet mellan könen genom att aktivt höja unga kvinnors självkänsla i en mansdominerad yrkesverksamhet. När det gäller FRAMTDSMÖTET genomfördes kvinnoprojektet på ett bra sätt. I det stora hela karakteriserades arbetet av stödsamtal i grupp för de berörde flickorna, något som inte kan anses vara originellt. Snarare användes ett beprövat arbetssätt som visat sig användbart i många sammanhang. Resultaten kan emellertid sammanfattas på följande sätt och kan för närvarande appliceras på allt för många utbildningssammanhang och arbetsplatser: (1) flickor med bra betyg skall inte gå på yrkesutbildningar särskilt inte mansdominerade yrkesprogram (2) det finns en strukturell form av diskriminering där normen är en underliggande manlig könsmaktordning (3) om du som ung kvinna har den dåliga smaken att välja en mansdominerad yrkesinriktning kommer det bli svårt att kombinera detta med barn och du kommer att få svårigheter i arbetslivet. 30
4 Några avslutande reflektioner Syftet med studien har sålunda varit är att skapa ny kunskap om yrkesbaserat lärande och genus från ett regionalt perspektiv. Ett viktigt mål för EQUAL har varit att stödja verksamheter som motverkar könsmässig diskriminering. Så mycket ny kunskap kan man inte säga har framkommit. Snarare har välkänd manlig könsmaktordning framkommit något som var känt sedan tidigare på nationell nivå. Trots olika åtgärder som samhället vidtagit mot olika former av diskriminering finns detta kvar i arbetslivet. För att motverka detta är antagligen den enda möjligheten att frågan uppmärksammas tidigt i skolverksamheten. Men detta förutsätter att alla utbildningsanordnare dels är medvetna om problemet, dels aktivt motverkar det. Föreliggande studie är mycket begränsad i sin omfattning, men vissa resultat kan dock utläsas även om få utvecklingspartnerskap har studerats nämligen People, AFFLA, Access och Framtidsmötet. Om vi går på erfarenheterna från People delprojekt Söderhamn är den största behållningen att de utvecklade en pedagogisk idé (yrkesbaserat lärande). De har dock använt sig av samma ansats som FRAMTIDSMÖTET i Klippan, nämligen att man försökt satsa på och stödja enskilda individers val av otraditionella utbildningar. Fokus har legat på den enskildes fria val. KY-utbildningen för sprängämnesexperter inom AFFLA är dock en sådan utbildning där man rekryterat kvinnor till ett typiskt manligt yrke. Eftersom vi aldrig lyckades få till stånd några intervjuer med ansvariga har vi varit tvungna att gå på utsagor från koordinatorn. Enligt honom har man inte tidigare haft en sådan situation med ett stort antal kvinnor på utbildningen, som pågått sedan 2002. Han tror att man vidtagit åtgärder för att locka dit fler kvinnor, vilket i så fall innebär att det projektet faller under vår andra gruppering, nämligen aktiv påverkan att förmå kvinnor att välja okonventionellt. När det gäller ACCESS, framför allt efterföljaren SALT samt AFFLA har man sålunda gått en annan väg, nämligen att arrangera utbildningar för vuxna där målet varit att förmå dem att göra otraditionella yrkesval. När AFFLA genomförde utbildningar för sjukvårdsbiträden (alla deltagare var kvinnor utom en man) kan man inte tala om någon genusmedvetenhet alls, eftersom ämnet inte ens fanns med på agendan. Troligen har man aktivt försökt rekrytera kvinnor till ovan nämnda KY-utbildning för språngämnestekniker. Är det piskan som skall gälla d.v.s. samhället stiftar lagar mot bl.a. könsdiskriminering med straffpåföljd om man bryter mot dem, eller skall moroten gälla d.v.s.stödja aktiviteter som bl.a. vilar på ideell grund, t.ex. samhällsstödda kulturaktiviteter eller att samhället aktivt organiserar nätverk och utbildningar som sprider kunskap om problematiken. Här borde folkbildningen spela en framträdande roll. En fråga som inte särskilt behandlats är i vilken utsträckning man kan tala om att de olika UP bedrivit yrkesbaserad utbildning De enda UP som kan anses ha gjort detta är People delprojekt Söderhamn och AFFLA med sina KY-utbildningar. I Söderhamn har man lagt upp utbildningarna på så sätt, att när de studerande på arbetsplatsen efterfrågade teori och teoretiska förklaringar såg ansvarig lärare till att de fick ta del av detta. Det rörde sig således om en efterfrågebaserad teoriundervisning. KY-utbildningarna var också upplagda på liknande sätt. De andra UP har inte haft någon verksamhet som varit organiserad på ett sådant sätt, mycket beroende på att man haft verksamheter där man stöttat kvinnor att söka sig till eller sökt sig till otraditionella yrken. 31
Page 1 and 2: Erfarenheter kring yrkesbaserat lä
Page 3 and 4: Förord Det är med spänning jag
Page 5 and 6: 1 Inledning CFL Söderhamns kommun
Page 7 and 8: på svenska) blivit en term som har
Page 9 and 10: Alexandersson 2001, 2004 16 ). Vi v
Page 11 and 12: 2 Resultat Avsnittet inleds med en
Page 13 and 14: Families. QCA arbetar med att utvec
Page 15 and 16: Den vanligaste formen för bearbetn
Page 17 and 18: Det som kommer fram vid intervjun
Page 19 and 20: praktikhandledare. Hur har då hand
Page 21 and 22: utvecklingspartnerskapet SALT. De h
Page 23 and 24: De behövde föra en diskussion kri
Page 25 and 26: I alla UP framträder ett tänkande
Page 27 and 28: flickor i några klasser i grundsko
Page 29: Det finns i landet nätverk som arb
Page 33: ”När man pratar jämställdhet

Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?