Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv

Det finns i landet nätverk som arbetar med denna problematik. Nätverket Komtemåtta 36 som
bildades 2005 har målsättningen att medverka till ökad kunskap och medvetenhet om
genusfrågor inom folkbildningen, att vara ett forum där verksamma inom folkbildningen kan
samtala och utbyta erfarenheter kring genuspedagogiska frågor, att uppmärksamma vikten av
en jämställd arbetsmiljö för anställda och deltagare inom folkbildningen. Faktum är att
folkbildningsrådet stöder en nätverkssida ”folkbildningsnätet” som särskilt behandlar
genusfrågor.
Där finns även redovisade en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som behandlar
genusfrågan, vilket gör det en smula egendomligt att man inte i de olika partnerskapen, med
dess vuxenpedagogiska aktiviteter, försökt knyta an till den verksamhet som bedrivs i många
av landets folkhögskolor. Det är emellertid inte helt oproblematiskt eftersom forskning visar
att folkbildningen under 1900-talet i stora delar varit könsneutral. Folkbildningen har ofta
diskuterat och tagit hänsyn till exempelvis klassfrågor, medan man inte i lika stor utsträckning
har problematiserat verksamheten utifrån kön. Forskare menar också att själva
folkbildningsbegreppet och det man menar med folkbildning utgått från en könsneutral
ansats 37 .
Vi har hittills diskuterat olika sätt att hantera genusproblematiken dels ur ett participatoriskt,
dels ur ett expert eller byråkratiskt perspektiv. Partnerskapen har också arbetat på lite olika
sätt och frågan är om detta lett fram till originella lösningar.
I People delprojekt Söderhamn har man haft ett intressant pedagogiskt angreppssätt, som går
under benämningen yrkesbaserat lärande (YBL). I vilken utsträckning har man då använt
denna ansats för att motverka könsdiskriminering på arbetsmarknaden Enligt vår åsikt har
man inte fullt ut utnyttjat denna möjlighet. Eftersom man haft, en vad vi kallar, ett underifrån
perspektiv fick de inblandade studerande själva bearbeta problematiken. Resultatet var ganska
bra, man lyckades ju få fram kvinnor som fick anställning i typiskt mansdominerade yrken.
Men verksamheten skulle kanske ha fått tydligare efterföljare om CFL i Söderhamn använt
erfarenheterna i hela sitt kursutbud eftersom de är stora anordnare av vuxenutbildning i
regionen.
AFFLA kan inte anses ha genomfört utbildningar som uppvisar tecken på ett nytänkande ur
ett genusperspektiv. Möjligen kan de uppmärksammas för att de lyckades rekrytera så pass
många kvinnliga deltagare i KY-utbildningen för sprängämnestekniker. ACCESS har
onekligen satsat på ett nytänkande när det gäller de s.k. OCN poängen, ett försök att validera
informellt lärande. Problemet är att få dessa kurspoäng accepterade att gälla nationellt. Som
36 Komtemåtta" var en pedagogisk skapelse på Kvinnliga Medborgarskolan Fogelstad. Det var en låtsaskommun
där deltagarna fick olika roller och skaffade sig kunskaper och insikter om hur demokrati fungerar för att själva
kunna bli aktiva samhällsmedborgare. Tillvägagångssättet var vanligt på många folkhögskolor under senare
delen av 1880-talet. Namnet Komtemåtta har valts för att synliggöra det pedagogiskt nyskapande arvet från
Fogelstad. Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad var en unik folkhögskola för kvinnor, som drevs mellan
1925 och 1954. En av skolans grundtankar var att kvinnor från alla samhällsklasser skulle lära av varandra för att
på bästa sätt kunna utöva sitt nyvunna medborgerliga inflytande, kvinnorna hade ju fått rösträtt 1921. I gruppen
kring skolan och tidskriften ingick flera kända namn som Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, Emilia Fogelklou
och Siri Derkert, men också kvinnor som orättvist glömts bort t.ex. Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och
Ada Nilsson. Fogelsta säteri ligger 2 mil från Katrineholm i Sörmland.
37 Karin Nordberg & Kerstin Rydbeck (red), 2001, Folkbildning och genus – det glömda perspektivet, Mimer nr
1/02
29