Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv

Det senare kan karakteriseras som expertåtgärder som innebär att ”nu administrerar vi x antal
kurser” där deltagarna mobiliseras så att de genom aktiv påverkan blir medvetna. Vi kan
naturligtvis ännu inte avläsa några effekter av de två olika strategierna. Det betyder att det
första förhållningssättet förutsätter en successiv aktivering av alla dvs. arbetsgivare,
arbetstagare och utbildningsanordnare. Resultatet förväntas leda till att man kommer fram till
en konsensus i frågan, nämligen att enkönade arbetsplatser är något som måste motverkas
med alla tillgängliga sätt. Det andra sättet förutsätter att arbetsgivare och
utbildningsanordnare tar specifika initiativ i syfte att få till stånd en mer könsneutral och
rättvis fördelning av arbetstillfällen. I ett sådant scenarium är kvotering inte utesluten.
Europeiska Unionen har behandlat frågan inte bara ur ett genus perspektiv utan också
diskriminering ur ett jämlikhetsperspektiv. Man har gjort följande markering:
Gender mainstreaming is the (re)organisation, improvement, development and
evaluation of policy processes, so that a gender equality perspective is incorporated into
all levels at all stages, by actors normally involved in policy-making. 34
Uttalandet får ses som ett mål för samhällsapparaten att på olika nivåer engagera sig för att
motverka diskriminering ur ett genusperspektiv. Det finns strukturella och organisatoriska
hinder. I dessa EU sammanhang aktualiseras inte organisationer som inte är knuten till någon
regering eller statsmakt. Vad som avses är organisationer som ägnar sig åt olika viktiga frågor
för mänskligheten, mänskliga rättigheter, humanitära insatser, miljöfrågor, med mera. Vad
som ligger nära tillhands i Sverige är att se hur svensk folkbildning är engagerad i genusfrågor
som är kopplat till utbildning och arbetsmarknad. De flesta aktiviteter i de olika UP vi
granskat var nämligen verksamma inom det vuxenpedagogiska fältet.
Kerstin Rydbeck 35 vid Uppsala universitet arbetar med ett projekt som påvisar hur kvinnors
organisering osynliggjorts i den övergripande diskussionen om folkrörelsehistorien. Hon
hävdar att detta beror på en manligt impregnerad förförståelse av vad folkrörelsearbete är.
Hypotesen är att denna manliga norm befästs inom kulturarvsinstitutionerna genom det sätt
man här ordnat, förtecknat och tillgängliggjort det material som frivilligorganisationernas
verksamhet avkastat. Syftet är, att söka studera på vilket sätt detta konkret bidragit till ett
osynliggörande av kvinnors organisering, inom arkiv, bibliotek och museer. Ytterligare ett
syfte är, att utifrån bibliografisk metod skapa en sammanställning med information över de
svenska kvinnoorganisationer som funnits från ca 1870, fram till idag.
En viss koppling till föreliggande studie finns, eftersom arbetet inom ACCESS och särskilt
SALT har en koppling till folkbildningen. Emellertid framkommer inte något i våra intervjuer
en koppling mellan folkbildning och genusfrågor. Eftersom vi konstaterat att de flesta
aktiviteter som förekommit inom våra partnerskap involverade vuxenstuderande, torde detta
ha varit av värde.
34 Council of Europé (1998) Gender mainstreaming: Conceptual Framework, Methodology and Presentation of
Good Practices in Europe. EG-S-MS (98) 2rev
35 Rydbeck, Kerstin, Organisering efter kön. En genusstudie av kulturarvsinstitutionernas organisering av
svenska kvinnoorganisationers dokumentproduktion. Med en bibliografisk översikt ur ett ABM-perspektiv.
(Pågående projekt januari 2008).
28