Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

More documents

Recommendations

Info

försöker ”rucka på” könsmaktordningen. Om en ung kvinna önskar ändra på detta, antingen det är medvetet eller ej finner man detta både bland personal inom skolan och på företag. Till och med facket synes delta i ett sådant motstånd. Naturligtvis kan vi inte uttala oss om hur vanligt detta är, men att detta uppdagas relativt enkelt är trots allt anmärkningsvärt. Det nämnda delprojektet är ett exempel på att påverka underifrån genom ett demokratiskt förfaringssätt och visar också på svårigheterna med en sådan strategi. Här finns beröringspunkter med People delprojekt Söderhamn, där det framkom liknande tendenser, nämligen att kvinnor bör hålla sig borta från mansdominerade yrken. Hittills har vi sett hur köns- och genusfrågor har fört en något osäker tillvaro i de olika partnerskapen. Hur är det då med relationen könsroller och olika former av kunskap, nämligen praktisk respektive teoretisk kunskap och är detta en fråga som berörts i aktuella UP 3.3 Könsroller och ett förändrat synsätt på praktisk- och teoretisk kunskap Det finns en rad seglivade myter om att det är skillnader mellan mäns och kvinnors kunskaper. Gamla individualpsykologiska forskningsresultat visar dock på att, om det finns skillnader, då får kvinnor högre resultat på logisk-induktiva test, jämfört med män, medan män presterar bättre när de ställs inför spatiala (tre dimensionell förmåga) problem. Emellertid gäller detta på gruppnivå, vilket innebär att inomvariatonen kan vara större än variationen mellan grupperna. Fysiska skillnader vet vi att det finns men detta har naturligtvis inte att göra med kunskap. När vi i samband med intervjuerna kommer in på denna problematik framträder ett visst schablontänkande bland de intervjuade, som ofta är relaterat till ett könstänkande och inte så mycket ett genustänkande. Det har att göra med, var man så att säga tar sats i sina resonemang, vilka nästan alltid karakteriseras av påståenden om att tjejer är ju på ett visst sätt och killarna på ett annat sätt. Det underförstådda budskapet är att detta beror på biologiska skillnader. Det enda projekt som behandlar fenomenet på ett annat sätt är våra flickor i FRAMTIDSMÖTET. Vad som framkommer är att flickorna på ett utmärkt sätt tillägnar sig både praktiska och teoretiska kunskaper, tvärt emot vad som förväntas av dem när de kommer ut på en arbetsplats. Projektledaren kommenterar inte detta som om detta skulle vara märkligt, utan naturligt. Om vissa flickor kan motiveras till att göra okonventionella val presterar de på ett utmärkt sätt, vilket omfattar tillägnandet av praktiska kunskaper. En sådan slutsats kan användas som ett argument för att Gilbert Ryles resonemang synes vara rimligt. Om man hos den enskilda människan inte kan eller skall särskilja det man tänker (det mentala eller det abstrakta) från praktiska handlingar utan att det är det samma, då kan resonemanget inte heller användas för att särskilja kunskaper eller kunskapsformer 30 hos män respektive kvinnor. Anlägger man ett genusperspektiv blir det inte så halsbrytande att påstå att många flickor antagligen inte är så intresserade av en viss typ av praktisk kunskap och har därför inte brukat sig av den. Man kan naturligtvis resonera om varför så är fallet. I en doktorsavhandling från 2001 behandlar Inga-Britt Skogh 31 bland annat denna problematik. Hon följde en grupp 30 det som går att iaktta 31 Skogh, Inga - Britt, Teknikens värld - flickors värld: en studie av yngre flickors möte med teknik i hem och skola. Studies in Educational Sciences, 44 Stockholm, HLS Förlag 26
flickor i några klasser i grundskolan från årskurs ett, under tre till fem år, när de fick undervisning i ämnet Teknik. I grupperna fanns det flickor som inte alls tog till sig undervisningen och inte ”tillät” sig att bli undervisade. Inte helt oväntat blev deras framsteg begränsat. Det fanns däremot en annan grupp som tog till sig undervisningen och utvecklades i sitt teknik tänkande. Studien är intressant eftersom Skogh följde flickorna över tid, nämligen tre till fem år. Frågan varför vissa flickor inte ville tillåta sig att bli undervisade i teknik framgår inte, men det kan naturligtvis ha att göra med att de inte kände sig motiverade. Orsaken kan förklaras med utgångspunkt från ett genusperspektiv, men skulle i detta sammanhang leda för långt. Om vi granskar de övriga partnerskapen framkommer i People delprojekt Söderhamn att de kvinnor som utbildades i typiskt mansdominerade yrken klarade detta utan problem, något som måste anses som naturligt om man t.ex. intar Ryles hållning. I AFFLA fanns en utbildning i sprängämnesteknik med ett stort inslag av kvinnor. Av den rapport som producerats av Anderhed, Ljungzell, Sjöberg och Svensson, 2007 32 framkommer inte något som tyder på dessa kursdeltagare hade särskilda svårigheter att tillägna sig kursinnehållet. Går vi till ACCESS kan vi avslutningsvis konstatera att denna fråga om praktisk och teoretisk kunskap kopplat till män och kvinnor inte behandlades i den kursverksamhet och andra aktiviteter man ägnade sig åt. Den fråga som återstår att bena ut är vilka konkreta resultat som uppnåddes rörande lärandeaktiviteter från ett yrkesbaserat perspektiv kopplat till genus. Vi vill också besvara om dessa aktiviteter kan betraktas som innovativa. Med detta avses att lärandeaktiviteten var organiserad på ett sätt som tyder på ett nytänkande jämfört med vedertagna pedagogiska arbetssätt. 3.4 Konkreta resultat från de fyra inblandade UP, i synnerhet innovativa Syftet med studien har varit att skapa ny kunskap om yrkesbaserat lärande och genus ur ett regionalt perspektiv. I vilken utsträckning har de undersökta partnerskapen hanterat genusproblematiken i de projekt och andra aktiviteter som genomförts Det kan vara lämpligt att utgå från Nott 33 vid studier av tendenser och åtgärder inom jämställdhetsforskning. Hon gör en uppdelning som vi inledningsvis anlägger vid granskningen av de studerade partnerskapen. Vilka av partnerskapen har arbetat med ett underifrån perspektiv, eller som Nott kallar ett deltagande demokratiskt People delprojekt Söderhamn kan räknas dit och likaså FRAMTIDSMÖTET. Anslaget i bägge dessa partnerskap har varit att försöka arbeta genom direkt påverkan i syfte att ändra attityder och inställningar för att den vägen bidra till att kvinnor skall introduceras i typiska manliga yrken. ACCESS och AFFLA har i stället mer direkt försökt rekrytera och mobilisera kvinnor så att de blir mer benägna att välja atypiska yrken. 32 Anderhed, Helena; Ljungzell, Malin; Sjöberg, Karin & Svensson, Lennart (2007) Vad kan man lära av arbetsplatslärande Utveckling av yrkesutbildningar inom industri, äldreomsorg och kriminalvård. Lindesberg: Strands Tryckeri. 33 Se Nott, Sue (2000) Accentuating the Positive: Alternative Strategies for Promoting Gender Equality I Beveridge, F., Nott,S., & Stephen, K. Making Women Count: Integrating Gender into Law and Policy-Making. Burlington: Ashgate 27
Page 1 and 2: Erfarenheter kring yrkesbaserat lä
Page 3 and 4: Förord Det är med spänning jag
Page 5 and 6: 1 Inledning CFL Söderhamns kommun
Page 7 and 8: på svenska) blivit en term som har
Page 9 and 10: Alexandersson 2001, 2004 16 ). Vi v
Page 11 and 12: 2 Resultat Avsnittet inleds med en
Page 13 and 14: Families. QCA arbetar med att utvec
Page 15 and 16: Den vanligaste formen för bearbetn
Page 17 and 18: Det som kommer fram vid intervjun
Page 19 and 20: praktikhandledare. Hur har då hand
Page 21 and 22: utvecklingspartnerskapet SALT. De h
Page 23 and 24: De behövde föra en diskussion kri
Page 25: I alla UP framträder ett tänkande
Page 29 and 30: Det finns i landet nätverk som arb
Page 31 and 32: 4 Några avslutande reflektioner Sy
Page 33: ”När man pratar jämställdhet

Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?