Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv
Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv
Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
försöker ”rucka på” könsmaktordningen. Om en ung kvinna önskar ändra på d<strong>ett</strong>a, antingen<br />
det är medvetet eller ej finner man d<strong>ett</strong>a både bland personal inom skolan och på företag. Till<br />
och med facket synes delta i <strong>ett</strong> sådant motstånd.<br />
Nat<strong>ur</strong>ligtvis kan vi inte uttala oss om h<strong>ur</strong> vanligt d<strong>ett</strong>a är, men att d<strong>ett</strong>a uppdagas relativt<br />
enkelt är trots allt anmärkningsvärt. Det nämnda delprojektet är <strong>ett</strong> exempel på att påverka<br />
underifrån genom <strong>ett</strong> demokratiskt förfaringssätt och visar också på svårigheterna med en<br />
sådan strategi. Här finns beröringspunkter med People delprojekt Söderhamn, där det<br />
framkom liknande tendenser, nämligen att kvinnor bör hålla sig borta från mansdominerade<br />
yrken.<br />
Hittills har vi s<strong>ett</strong> h<strong>ur</strong> köns- och genusfrågor har fört en något osäker tillvaro i de olika<br />
partnerskapen. H<strong>ur</strong> är det då med relationen könsroller och olika former av kunskap, nämligen<br />
praktisk respektive teoretisk kunskap och är d<strong>ett</strong>a en fråga som berörts i aktuella UP<br />
3.3 Könsroller och <strong>ett</strong> förändrat synsätt på praktisk- och teoretisk kunskap<br />
Det finns en rad seglivade myter om att det är skillnader mellan mäns och kvinnors<br />
kunskaper. Gamla individualpsykologiska forskningsresultat visar dock på att, om det finns<br />
skillnader, då får kvinnor högre resultat på logisk-induktiva test, jämfört med män, medan<br />
män presterar bättre när de ställs inför spatiala (tre dimensionell förmåga) problem. Emellertid<br />
gäller d<strong>ett</strong>a på gruppnivå, vilket innebär att inomvariatonen kan vara större än variationen<br />
mellan grupperna. Fysiska skillnader vet vi att det finns men d<strong>ett</strong>a har nat<strong>ur</strong>ligtvis inte att göra<br />
med kunskap.<br />
När vi i samband med intervjuerna kommer in på denna problematik framträder <strong>ett</strong> visst<br />
schablontänkande bland de intervjuade, som ofta är relaterat till <strong>ett</strong> könstänkande och inte så<br />
mycket <strong>ett</strong> genustänkande. Det har att göra med, var man så att säga tar sats i sina<br />
resonemang, vilka nästan alltid karakteriseras av påståenden om att tjejer är ju på <strong>ett</strong> visst sätt<br />
och killarna på <strong>ett</strong> annat sätt. Det underförstådda budskapet är att d<strong>ett</strong>a beror på biologiska<br />
skillnader.<br />
Det enda projekt som behandlar fenomenet på <strong>ett</strong> annat sätt är våra flickor i<br />
FRAMTIDSMÖTET. Vad som framkommer är att flickorna på <strong>ett</strong> utmärkt sätt tillägnar sig<br />
både praktiska och teoretiska kunskaper, tvärt emot vad som förväntas av dem när de kommer<br />
ut på en arbetsplats. Projektledaren kommenterar inte d<strong>ett</strong>a som om d<strong>ett</strong>a skulle vara märkligt,<br />
utan nat<strong>ur</strong>ligt. Om vissa flickor kan motiveras till att göra okonventionella val presterar de på<br />
<strong>ett</strong> utmärkt sätt, vilket omfattar tillägnandet av praktiska kunskaper. En sådan slutsats kan<br />
användas som <strong>ett</strong> argument för att Gilbert Ryles resonemang synes vara rimligt. Om man hos<br />
den enskilda människan inte kan eller skall särskilja det man tänker (det mentala eller det<br />
abstrakta) från praktiska handlingar utan att det är det samma, då kan resonemanget inte heller<br />
användas för att särskilja kunskaper eller kunskapsformer 30 hos män respektive kvinnor.<br />
Anlägger man <strong>ett</strong> <strong>genusperspektiv</strong> blir det inte så halsbrytande att påstå att många flickor<br />
antagligen inte är så intresserade av en viss typ av praktisk kunskap och har därför inte brukat<br />
sig av den. Man kan nat<strong>ur</strong>ligtvis resonera om varför så är fallet. I en doktorsavhandling från<br />
2001 behandlar Inga-Britt Skogh 31 bland annat denna problematik. Hon följde en grupp<br />
30 det som går att iaktta<br />
31 Skogh, Inga - Britt, Teknikens värld - flickors värld: en studie av yngre flickors möte med<br />
teknik i hem och skola. Studies in Educational Sciences, 44 Stockholm, HLS Förlag<br />
26