Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

More documents

Recommendations

Info

som namn på vård och då kan man bli ambulansförare. Då har man fått jättemånga pojkar.(projektledare, FRAMTIDSMÖTET, Klippan) Hur har det då gått för dessa flickor, har de fortsatt inom de olika inriktningar de hade valt sedan projektet avslutades 2005 Enligt projektledaren är det långt ifrån alla. Flickan som hade valt fordon och som var mycket duktig hade gett upp. Hon orkade inte strida längre. Hon jobbar nu inom äldreboende. Två av dem kom att läsa vidare, en till byggingenjör, en till en flygteknisk utbildning. De två som var på transport kör nu budbil och mindre lastbilar. Tror att det är ganska många tjejer som hamnar där. Fortfarande är det inte så många som kör 24 meters i hela Europa. (projektledare, FRAMTIDSMÖTET, Klippan) I vilken utsträckning har de tre inblandade kommunerna gått vidare med detta delprojekt, Kvinnor på yrkesprogram När det var slut så var det slut. (projektledare, FRAMTIDSMÖTET, Klippan) Naturligtvis förklarade ansvariga att det hela var lovvärt men man såg inte några möjligheter att gå vidare. Vad kan man då säga om partnerskapet FRAMTIDSMÖTET Ja flera fundamentala problemområden har aktualiserats. Naturligtvis är alla officiellt för tankefiguren om jämställdhet. Men när man skrapar på ytan framkommer några slutsatser. Flickor skall inte ge sig in på yrkesområden som är mansdominerade. Om de trots allt gör det kommer de få problem i yrkeslivet eftersom en manlig norm är utgångspunkten. Vidare blir det antagligen svårt att kombinera en sådan yrkeskarriär med att skaffa barn. Det problematiska är att denna bild stöds från flera håll: flickornas hemmiljö, rådgivare i skolans miljö (studie och yrkesvägledare), vissa yrkeslärare, arbetsplatser där flickorna gör sin praktik samt fackliga företrädare. Frågan är hur man skall kunna hantera denna problembild Kan byråkrater och experter bistå, eller är det bättre att förlita sig på ett mer gräsrotsinriktat perspektiv som bl.a. verkar i demokratiska nätverk 28 Detta för oss till nästa tema ”Erfarenheter som synliggjort rådande könsroller. 3.2 Erfarenheter som synliggjort rådande könsroller Med tanke på den omfattande forskning (se t.ex. SOU 2004: 43 29 ) som visar hur kön präglar såväl utbildningssystemen som arbetslivet, är det intressant att undersöka vilka mönster beträffande rådande könsroller, som framträder i de olika aktuella UP. Ett viktigt inslag är att stimulera kvinnor att göra okonventionella val och i större utsträckning gå in på traditionellt manliga områden i arbetslivet. Kvinnor förväntas gå in på mansdominerade områden, medan inga explicita resonemang finns om att män kan gå in på kvinnors områden. En konsekvens kan bli att könssegregering framstår som en fråga om att påverka kvinnor i första hand och inte män i motsvarande grad. 28 Se Nott, Sue (2000) Accentuating the Positive: Alternative Strategies for Promoting Gender Equality I Beveridge, F., Nott,S., & Stephen, K. Making Women Count: Integrating Gender into Law and Policy-Making. Burlington: Ashgate 29 Den könsuppdelade arbetsmarknaden SOU 2004: 43 24
I alla UP framträder ett tänkande om könsroller men som endast i begränsad utsträckning leder till konkreta aktiviteter inom respektive UP. Man gör inte genomgående någon klar skillnad mellan begreppen kön och genus. Låt oss granska de olika partnerskapen i samma ordning som vi tillämpat under förgående avsnitt: People delprojekt Söderhamn, AFFLA, ACCESS samt FRAMTIDSMÖTET. I People Söderhamn framkom det mycket tydligt att det fanns en manlig könsmaktordning på alla undersökta företag som ingick i partnerskapet. Med det menas att det var ett slags normalläge som alla visste om och som man i bästa fall kunde skoja om. Projektledaren ansåg att problematiken borde lösas genom ett underifrån perspektiv, det som Nott kallar ett deltagande demokratiskt sätt och inte genom att vidta byråkratiska åtgärder enligt förslag från experter. Man ville inte lyfta ut jämställdhet som en separat fråga utan försökte få det integrerat i det pågående utvecklingsarbetet genom att använda en ”situationsanpassad strategi”, samt att man ville undvika att betrakta kvinnor som en speciell kategori. Vi ville inte placera kvinnorna för sig, skilt från verksamheten, utan utgå från den aktuella situationen. (projektledare, People Söderhamn) Det är ett ställningstagande som inte är oproblematiskt. Är det en effektivare strategi att anlägga ett underifrån perspektiv jämfört med att använda sig av byråkratiska metoder där verktygen i sig betraktas som oproblematiska. Skall man kvotera fram kvinnor till olika befattningar eller skall man tillsätta efter meriter Men om vi är överrens om att en könsmaktordning gäller, kan en kvinna under sådana premisser skaffa sig de nödvändiga meriterna Hur ser det ut i övriga UP vi studerat Går vi till AFFLA är det klart att man i Kompetensstegen, Borlänge, inte nämnvärt har engagerat sig i denna fråga. Det var inte något som behandlades i någon av utbildningsverksamheterna, varken i kursen för vårdbiträden eller i handledarutbildningen. I delprojektet KY-utbildning för sprängämnestekniker, Masugnen Lindesberg, verkar det dock som om att man framgångsrikt lyckats rekrytera kvinnor i ett mansdominerat yrke. Det är förtjänstfullt särskilt som att man använt sig av en pedagogisk strategi liknande den i People Söderhamn, nämligen att utgå från yrkesverksamheten och efter behov föra in teori. En strategi som i People Söderhamn benämndes yrkesbaserat lärande (YBL). I partnerskapet ACCESS har det funnits en stark betoning på köns- och genusbegreppen, även om det i intervjuerna framkom en glidande uppfattning om vad dessa begrepp står för. Mycket av deras arbete har varit inriktat mot att stärka unga kvinnors uppfattningar om sig själva genom olika former av coaching både i partnerskapet ACCESS och i dess efterföljare SALT. I de kurser som Urkraft Service AB tillhandahållit har det visat sig att kvinnorna har en svag självbild. Partnerskapet SALT har bland annat tagit hjälp av Kvinnoforum som ansvarat för en kurs om genus och könsmässig snedfördelning i vissa yrkesinriktningar. Avsikten har varit att personalen skall ha uppmärksamheten på dessa frågor. Vid intervjutillfället våren 2007 framkommer dock en bild som tyder på att medvetenheten om genusproblematiken bland de anställda bör bearbetas vidare. Nu är det i första hand koordinatorn för SALT som till fullo synes ha internaliserat denna problematik. Framtidsmötet hade ett tema ”ökade kunskaper om arbetslivet” där man till synes kunde ha haft fokus på könsproblematiken och arbetsmarknaden. Men den enda aktiviteten som berörde denna problematik var delprojektet ”Kvinnor på yrkesprogram”. Projektet blottlade emellertid en rad förhållanden som visade på vilka svårigheter man som utbildare stöter på när man 25
Page 1 and 2: Erfarenheter kring yrkesbaserat lä
Page 3 and 4: Förord Det är med spänning jag
Page 5 and 6: 1 Inledning CFL Söderhamns kommun
Page 7 and 8: på svenska) blivit en term som har
Page 9 and 10: Alexandersson 2001, 2004 16 ). Vi v
Page 11 and 12: 2 Resultat Avsnittet inleds med en
Page 13 and 14: Families. QCA arbetar med att utvec
Page 15 and 16: Den vanligaste formen för bearbetn
Page 17 and 18: Det som kommer fram vid intervjun
Page 19 and 20: praktikhandledare. Hur har då hand
Page 21 and 22: utvecklingspartnerskapet SALT. De h
Page 23: De behövde föra en diskussion kri
Page 27 and 28: flickor i några klasser i grundsko
Page 29 and 30: Det finns i landet nätverk som arb
Page 31 and 32: 4 Några avslutande reflektioner Sy
Page 33: ”När man pratar jämställdhet

Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?