Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv

1970-talet och i början av 1980-talet. Frågan har bl.a. behandlats i en doktorsavhandling
rörande vuxenutbildning i slutet av 1980-talet av Lena Borgström. 25
Eftersom ACCESS har varit inblandad eller ihopkopplad med Urkrafts olika verksamheter
inte minst dotterbolaget OCN var det ibland svårt att tydliggöra var de intervjuade var
verksamma. Vid intervjuerna var vi därför tvungna att särskilt beakta detta. En av de
intervjuade var verksam på ett företag utanför Urkraft medan de övriga sex personerna som
intervjuades hade olika funktioner inom Urkrafts verksamhet.
Det går att urskilja vissa medvetna satsningar på att synliggöra genusaspekten i de
utbildningssammanhang Urkraft är engagerad i. Någon enhetlig uppfattning eller strategi för
hur denna fråga borde hanteras tycks inte finnas, åtminstone om vi skall gå på våra
informanter.
Tjejerna är en aning för fega när de skriver sina CV. De har större problem med det
(jämfört med killarna) De tenderar att vara mer ambitiösa. Bortsett från spetstjejerna,
finns det dessutom de som har enormt dålig självkänsla. (handledare ACCESS)
Vi har även intervjuat koordinatorn för ett annat Equal partnerskap, nämligen SALT
(SeALTernativen). Det består av tre huvudpartners nämligen Föreningen Urkraft (dvs Urkraft
Service AB), ABF/Norra Västerbotten, samt Projekt 200X (tvåtusenX).
ABF/Norra Västerbotten vill genomföra ABF-skolor för elever i åldrarna 16-24 år från
gymnasiala yrkesprogram och det individuella programmet med hjälp av folkbildningens
pedagogik. Denna benämning kan man ställa sig något frågande till och har för övrigt
debatterats sedan Rickard Sandlers dagar, känd folkbildare från 1920- och 1930-talen 26 .
Projekt 200X syftar till ett partnerskap mellan skola-arbetsliv och skall med hjälp av Open
Space seminarier (där ungdomars åsikter kan göra sig hörda) resultera i underlag till en
spelfilm. Urkraft slutligen, medverkar med ett projekt där man använder sig av OCN
modellen för att erkänna det lärande som sker i vägledningssituationer, för att därmed
tydliggöra kopplingen mellan vägledning och lärande. I detta delprojekt av SALT
partnerskap, arbetar man med genusfrågan på ett målinriktat sätt.
En knäckfråga. Ofta ett spel för galleriet. Jag tycker vi har kommit ifrån detta genom att
vi anlitar kvinnoforum i Stockholm. Resultaten är ofta bra för sin egen skull. Ingen
fortsättning. - Ett projekt är ett levande ting. (koordinator för SALT)
Stiftelsen Kvinnoforum i Stockholm 27 fick i uppdrag att ta fram en genus utbildning för hela
25 Borgström, Lena (1998) Vuxnas kunskapssökande. En studie av självstyrt lärande. Stockholm Brevskolan
.
26 Se tex Arvidsson, Lars (1985) Folkbildning i rörelse. Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk
arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900-talet – en jämförelse. CWK Gleerup. (Akademisk avhandling);
Arvidsson, Lars (1991) Folkbildning och självuppfostran En analys av Oscar Olssons idéer och bildningssyn.
Eskilstuna: Tidens förlag.
27 Stiftelsen Kvinnoforum tillämpar genusperspektivet i all verksamhet. De använder sig av empowerment som
förhållningssätt, metod och målsättning. Vidare uppger de att de använder skillnader mellan kvinnor och män
liksom kulturella skillnader som en resurs. De utgår från den internationella handlingsplanen för kvinnor och
flickors empowerment fastställd i Peking 1995. De anger sig vara partipolitiskt och religiöst obundet. De har ett
60-tal anställda och driver för närvarande omkring 80 projekt och uppdrag i Sverige och internationellt med
finansiering från privata fonder, svenska myndigheter, FN, EU och Världsbanken.
20