Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

More documents

Recommendations

Info

Den dåvarande projektledaren borde ha sagt detta, då skulle vi tagit in jämställdhet i kursen. (projektledare, Kompetensstegen) Man har använt sig av den verksamhet som pågick (kompetensstegen) som har kompletterats med handledarutbildning. På handledarutbildningen (för undersköterskor) hade vi en man på femton deltagare. (projektledare, Kompetensstegen) Tanken har varit att de handledare man utbildade skulle ta emot de sjukvårdsbiträden som gick utbildning inom ramen för kompetensstegen. En god tanke som dock, enligt projektledaren, inte har fullföljts. Hon har nämligen på egen hand följt upp hur detta har fungerat. På endast ett ställe av 15 har det funnits handledare för vårdbiträden. Det verkar som om Borlänge kommun inte har lyckats med att koordinera verksamheten. Vid samtalet med projektledaren framkom logistiska brister som inte kommer att beröras här, eftersom det ligger utanför syftet med denna studie. En tänkbar förklaring är att man haft flera personbyten under projekttidens gång inklusive byte av koordinator för hela partnerskapet. Vår projektledare framhåller att hon antagligen inte varit tillräckligt uppdaterad kring övergripande frågor om projektverksamheten. Punkten empowerment, att den skulle vara med, det visste inte jag. (projektledare, Kompetensstegen) Hur uppfattar ett vårdbiträde utbildningen som deltar i en kurs inom ramen för kompetensstegen En av dem som vi intervjuade hade arbetat 25 år inom vården, när hon fick erbjudandet att delta i utbildningen. Kursen har varit upplagd så att man studerar en vecka och arbetar en vecka. Man får studera mycket hemma. Vi är endast två dagar på skolan. Inte så mycket lärartimmar. Det gäller att disciplinera sig själv. (vårdbiträde, kompetensstegen) Fastän kursdeltagaren inte vet vem som är utbildningsanordnare eller känner till kursplanen har man i hennes grupp utvecklat ett intressant beteende sett ur ett pedagogiskt perspektiv. Eftersom deltagarna i hennes grupp om åtta personer upplever att man får för lite lärarstöd har en praxis utvecklats. Man både ringer och träffas regelbundet, antingen hemma hos varandra eller i någon offentlig lokal. Träffarna är särskilt frekventa under skolveckorna. Vid dessa träffar ventileras både praktikerfarenheter och kursinnehåll. Man förenas kring ett gemensamt problem, nämligen att klara av kursen och de uppgifter som de får av lärarna. Frågan om kvinnor i vården har också behandlats i gruppen. Det har tagits upp i vår grupp. Vet inte om man gjort det i den andra gruppen. Killen är aktiv, han är fackligt aktiv. Vi har inte framfört några synpunkter. Vi tittade bara på andelen undersköterskor, inte om män eller kvinnor. (vårdbiträde, kompetensstegen) Kursdeltagarna är över lag mycket nöjda med utbildningen. För många är detta första gången de har fått ett sådant erbjudande av arbetsgivaren, vilket i sig kan vara en bidragande orsak till att man är så nöjd med utbildningen. För att undersköterskeutbildningen skall fungera på ett tillfredsställande sätt är det nödvändigt med praktik och att det finns utbildade 18
praktikhandledare. Hur har då handledarutbildningen fungerat Det verkar som att handledarutbildningen har levt ett liv skilt från undersköterskeutbildningen. Ingen praktik utan vi var på skolan under de där veckorna. En mycket teoretisk kurs. Men vi hade dramatiseringar. Vi var femton stycken som gick kursen och som jobbade inom vården. Borde haft en uppföljning efter de där fem veckorna. Man lär sig mycket av varandra…. (kursdeltagare, handledarutbildningen Kompetensstegen) Inte vid något tillfälle behandlades frågor som handlade om genus eller kön, vilket också bekräftats av projektledningen enligt ovan. Den intervjuade handledaren har ännu inte, ett år efter att hon gått utbildningen, fått handleda någon på sin arbetsplats. Tyvärr har jag inte haft några elever som jag fått. (kursdeltagare, handledarutbildningen Kompetensstegen) Hon har däremot haft möten med nyanställda som hon har introducerat. - Den bild som växer fram är att man inte tagit tag i jämställdhetsfrågan, vilket kan synas vara en smula märkligt med tanke på den diskussion som förs om könsfördelningen inom vissa vårdyrken. Ansvariga inom kommunen har inte heller aktualiserat denna fråga i partnerskapet. Om de har gjort det, finns det i alla fall inte några spår av detta i den undervisningsverksamhet som pågått inom Kompetensstegen Borlänge. Hur ser det ut i de andra partnerskapen Går vi till partnerskapet ACCESS blir bilden en annan. Det beror också på att detta partnerskap bygger på den verksamhet som Urkraft Service AB sysslar med. Urkraft i Skellefteå bildades av fyra före detta socialsekreterare hösten 1988. De startade ett projekt för femton arbetslösa ungdomar. Tanken var att på tre månader bygga ett bageri, en restaurang, ett kafé, en sporthall och sedan använda dessa platser som utgångspunkt. Verksamheten har varit framgångsrik och med tiden har Urkraft fått en vildvuxen bukett av enheter. Enheternas antal och utseende förändras för varje år. Några enheter slås ihop eller försvinner, några kommer till. Arbetsmarknadens behov har genom åren varit en av de viktigare komponenterna för hur enheter formas. Ledstjärnan har varit en strävan efter att slussa kursdeltagare vidare till en anställning. På Urkraft utbildas mellan hundra och tvåhundra vuxna deltagare varje läsår. Utbildningens längd är individanpassad och saknar egentligt start och slutdatum. Man har särskilt intresserat sig för det brittiska OCN konceptet och strävar efter att få detta erkänt i Sverige. Problemet är att det för närvarande inte finns någon svensk myndighet som vill ikläda sig den roll som Qualification Curriculumn Authority (QCA) har i Storbritannien. Man vill få icke formellt och framför allt informellt lärande erkänt. Något förenklat vill man tydliggöra och synliggöra människors lärande utanför de formella utbildningssystemen med hjälp av att utfärda s.k. OCN poäng. Som redan berörts under den inledande beskrivningen av partnerskapen är grundidén att en kurs som har en kursplan godkänd av lokala partners i ett samrådsförfarande, vanligen olika arbetsgivare, kan ge vissa OCN poäng. Kurserna är utformade så att deltagarnas tidigare yrkes och livserfarenheter beaktas vid en bedömning om deltagarna uppnått kursmålen. Frågan är gammal och har berörts många gånger inom det vuxenpedagogiska fältet. Senast denna problematik diskuterades i ett större sammanhang, var kanadensaren Alan Tugh’s studier om självstyrt lärande under slutet av 19
Page 1 and 2: Erfarenheter kring yrkesbaserat lä
Page 3 and 4: Förord Det är med spänning jag
Page 5 and 6: 1 Inledning CFL Söderhamns kommun
Page 7 and 8: på svenska) blivit en term som har
Page 9 and 10: Alexandersson 2001, 2004 16 ). Vi v
Page 11 and 12: 2 Resultat Avsnittet inleds med en
Page 13 and 14: Families. QCA arbetar med att utvec
Page 15 and 16: Den vanligaste formen för bearbetn
Page 17: Det som kommer fram vid intervjun
Page 21 and 22: utvecklingspartnerskapet SALT. De h
Page 23 and 24: De behövde föra en diskussion kri
Page 25 and 26: I alla UP framträder ett tänkande
Page 27 and 28: flickor i några klasser i grundsko
Page 29 and 30: Det finns i landet nätverk som arb
Page 31 and 32: 4 Några avslutande reflektioner Sy
Page 33: ”När man pratar jämställdhet

Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?