Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv

Den dåvarande projektledaren borde ha sagt detta, då skulle vi tagit in jämställdhet i
kursen. (projektledare, Kompetensstegen)
Man har använt sig av den verksamhet som pågick (kompetensstegen) som har kompletterats
med handledarutbildning.
På handledarutbildningen (för undersköterskor) hade vi en man på femton deltagare.
(projektledare, Kompetensstegen)
Tanken har varit att de handledare man utbildade skulle ta emot de sjukvårdsbiträden som
gick utbildning inom ramen för kompetensstegen. En god tanke som dock, enligt
projektledaren, inte har fullföljts. Hon har nämligen på egen hand följt upp hur detta har
fungerat. På endast ett ställe av 15 har det funnits handledare för vårdbiträden. Det verkar som
om Borlänge kommun inte har lyckats med att koordinera verksamheten.
Vid samtalet med projektledaren framkom logistiska brister som inte kommer att beröras här,
eftersom det ligger utanför syftet med denna studie. En tänkbar förklaring är att man haft flera
personbyten under projekttidens gång inklusive byte av koordinator för hela partnerskapet.
Vår projektledare framhåller att hon antagligen inte varit tillräckligt uppdaterad kring
övergripande frågor om projektverksamheten.
Punkten empowerment, att den skulle vara med, det visste inte jag.
(projektledare, Kompetensstegen)
Hur uppfattar ett vårdbiträde utbildningen som deltar i en kurs inom ramen för
kompetensstegen En av dem som vi intervjuade hade arbetat 25 år inom vården, när hon fick
erbjudandet att delta i utbildningen. Kursen har varit upplagd så att man studerar en vecka och
arbetar en vecka.
Man får studera mycket hemma. Vi är endast två dagar på skolan. Inte så mycket
lärartimmar. Det gäller att disciplinera sig själv. (vårdbiträde, kompetensstegen)
Fastän kursdeltagaren inte vet vem som är utbildningsanordnare eller känner till kursplanen
har man i hennes grupp utvecklat ett intressant beteende sett ur ett pedagogiskt perspektiv.
Eftersom deltagarna i hennes grupp om åtta personer upplever att man får för lite lärarstöd har
en praxis utvecklats. Man både ringer och träffas regelbundet, antingen hemma hos varandra
eller i någon offentlig lokal. Träffarna är särskilt frekventa under skolveckorna. Vid dessa
träffar ventileras både praktikerfarenheter och kursinnehåll. Man förenas kring ett gemensamt
problem, nämligen att klara av kursen och de uppgifter som de får av lärarna. Frågan om
kvinnor i vården har också behandlats i gruppen.
Det har tagits upp i vår grupp. Vet inte om man gjort det i den andra gruppen. Killen är
aktiv, han är fackligt aktiv. Vi har inte framfört några synpunkter. Vi tittade bara på
andelen undersköterskor, inte om män eller kvinnor. (vårdbiträde, kompetensstegen)
Kursdeltagarna är över lag mycket nöjda med utbildningen. För många är detta första gången
de har fått ett sådant erbjudande av arbetsgivaren, vilket i sig kan vara en bidragande orsak till
att man är så nöjd med utbildningen. För att undersköterskeutbildningen skall fungera på ett
tillfredsställande sätt är det nödvändigt med praktik och att det finns utbildade
18