Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

More documents

Recommendations

Info

Uttalandet är ett tecken på ett könsmaktperspektiv. Tanken på att få in en kvinna var svårt att svälja. Detta arbete (som processoperatör) var exklusivt vikt för män. Dock visar exemplet att det går att övervinna även en sådan inställning. Ett rimligt antagande är att högsta ledningens förutsättningslösa inställning till att anställa kvinnor kan ha bidragit till att så skedde i det aktuella fallet. Den kvinnliga trainee som är med i den andra trainee omgången har en bakgrund inom bl.a handeln men även några års erfarenhet som processoperatör. Hon trivs med utbildningen och finner sig väl till rätta i den mansdominerade arbetsmiljön . Du förstår jag har alltid arbetat i manliga arbetsmiljöer där jag trivts mycket bättre än motsatsen. (kvinnlig trainee, Vallviks bruk) Hon utbildades att ”köra” sodapannan (ett farligt och prestigefullt arbete). En fundering att hon till slut hamnade som truckförare kan vara att könsmaktordningen gav kraftigt utslag och resulterade i att hon fick acceptera en mindre prestigefylld anställning. Detta är naturligtvis en spekulation men torde inte vara helt osannolik. Vid ett annat av företagen framhöll fabrikschefen att det visst var lämpligt att anställa kvinnor. Vid intervjutillfället var det endast en kvinna anställd som arbetade på lagret, av en arbetsstyrka på 125 personer. Dock ansåg fabrikschefen att det räckte med endast en kvinna per arbetsenhet. Motiveringen var helt enkelt följande som undslapp fabrikschefen: Annars blir det bara kackel…... (fabrikschef, Söderhamn) I delprojekt Söderhamn uppges att ett ”genusperspektiv” beaktats genom försök att rekrytera och stötta kvinnor inom otraditionella yrkesval. Detta framkommer även av vad vd för Vallviks bruk yttrade, nämligen vikten av att kunna anställa kvinnor som var verksamma i driften eftersom han visste att detta, enligt egen erfarenhet, hade en positiv effekt på arbetsmiljön. Detta stämmer för övrigt väl in på de studier som vi tidigare refererat till. Till de mer intressanta slutsatser som kan dras från People Söderhamn är att en förutsättning för att bryta miljöer som är mansdominerade genom att anställa kvinnor, endast är möjligt om företagsledningen driver en sådan linje. Samtliga företag präglas av en stark maskulin könsmärkning. De studerade företagen är nästan totalt mansdominerade och torde ha stora svårigheter att utan aktiv rekryteringspolitik från företagsledningen kunna förändras beträffande könsfördelning. Går vi till AFFLA kan endast konstateras att delprojekt Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) för tekniker som hanterar explosiva och brandfarliga ämnen inom industrin, Lindesberg, tycks ha varit framgångsrikt att rekrytera kvinnor till ett typiskt mansdominerat yrke. Som redan nämnts, fick vi tyvärr inte direkt tillgång till informanter som varit projektansvariga för KY utbildningen av sprängämnestekniker. Trots otaliga försök, kan vi sålunda endast gå på uppgifter som bygger på en intervju som lämnats av koordinatorn för de fyra delprojekten. KY explosiv har varit mycket framgångsrika. De har haft 60% tjejer och 40% män…Jag vet inte säkert hur det kommer sig, men de har väl marknadsfört sig rätt. Men de har från start jobbat med diskriminering. (koordinator, AFFLA Equal) 16
Det som kommer fram vid intervjun är att man arbetat med loggböcker både i KYutbildningen och Industri college. Man har enligt koordinatorn lagt ner resurser på att ta fram en handledarutbildning, som också resulterat i en CD skiva. Där lotsas man på ett systematiskt sätt igenom ett tillvägagångssätt för hur en handledarutbildning bör läggas upp. Vad man skall tänka på etc. Egendomligt nog har man inte haft någon kontakt med Högskolan Dalarna som har haft och har en handledarutbildning i samband med etablerandet av Teknik college i regionen. Utbildningen av sprängämnestekniker har tillkommit som ett resultat av ett branschrelaterat behov av sprängämnestekniker. Branschen har haft ett femårigt samarbete med Masugnen i Lindesberg, som fungerat som utbildningsmäklare. Samarbetet har lett fram till ett pedagogiskt förhållningssätt som utgår från deltagarnas erfarenheter av att vistas på en arbetsplats. Efterhand ”servas” dessa sedan med teori, alltså en slags efterfrågebaserad modell, dvs ”teori på begäran”. Arbetssättet har således varit upplagt på samma eller liknande sätt som den pedagogiska idén med ”yrkesbaserat lärande” som tagits fram i PEOPLE Söderhamn 23 . I den slutrapport om AFFLA Equal, som Anderhed, Ljungzell, Sjöberg & Svensson (2007) 24 tagit fram behandlas inte alls någon genusaspekt. Rapporten ägnar istället stor uppmärksamhet åt att behandla nödvändigheten av att arbetslivet och utbildarna eller utbildningsanordnarna hamnar på en jämlik nivå. Ett flertal erfarenheter från de KY utbildningar som ingår i partnerskapet lyfts fram som lyckade exempel på att man agerat på ett jämlikt sätt. Det handlar naturligtvis om vem som äger makten över utbildningen eller vem som har tolkningsföreträde. Av de personer som deltagit i KY- utbildningen för sprängämnestekniker var det endast tre av sexton som inte var arbetssökande. Kombinationen stark efterfrågan från branschen och hög andel arbetssökande samt en strävan efter att rekrytera från bägge könen kanske bidrog till att så många av kursdeltagarna var kvinnor. Av skäl som redan berörts kunde vi aldrig reda ut detta. Vi har emellertid haft möjlighet att intervjua olika personer som deltagit i Kompetensstegen i Borlänge, ett av de delprojekt som ingick i AFFLA Equal. Verksamheten i Borlänge har möjliggjorts genom att kommunen ingick i partnerskapet med en undersköterskeutbildning som ingår i den nationella satsningen inom äldrevården, kallad Kompetensstegen. Kommunen upphandlade utbildningen av den kommunala vård och omsorgsutbildningen. Utbildningen riktades således till vårdbiträden inom äldre vården som ville utbilda sig till undersköterskor. Man har också genomfört handledarutbildningar som haft fokus på att deltagarna skall kunna fungera både som handledare för nyanställda och vårdelever från gymnasieskolan. Någon genusmedvetenhet har inte funnits enligt projektledaren för Kompetensstegen. 23 Se Höghielm, Robert (2005) Yrkesbaserat lärande. Erfarenheter från PEOPLE delprojekt i Söderhamn 2002 till 2005. Ljusdal: AB Romi tryck 24 Anderhed, Helena; Ljungzell, Malin; Sjöberg, Karin & Svensson, Lennart (2007) Vad kan man lära av arbetsplatslärande Utveckling av yrkesutbildningar inom industri, äldreomsorg och kriminalvård. Lindesberg: Strands Tryckeri. 17
Page 1 and 2: Erfarenheter kring yrkesbaserat lä
Page 3 and 4: Förord Det är med spänning jag
Page 5 and 6: 1 Inledning CFL Söderhamns kommun
Page 7 and 8: på svenska) blivit en term som har
Page 9 and 10: Alexandersson 2001, 2004 16 ). Vi v
Page 11 and 12: 2 Resultat Avsnittet inleds med en
Page 13 and 14: Families. QCA arbetar med att utvec
Page 15: Den vanligaste formen för bearbetn
Page 19 and 20: praktikhandledare. Hur har då hand
Page 21 and 22: utvecklingspartnerskapet SALT. De h
Page 23 and 24: De behövde föra en diskussion kri
Page 25 and 26: I alla UP framträder ett tänkande
Page 27 and 28: flickor i några klasser i grundsko
Page 29 and 30: Det finns i landet nätverk som arb
Page 31 and 32: 4 Några avslutande reflektioner Sy
Page 33: ”När man pratar jämställdhet

Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?