Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv

Uttalandet är ett tecken på ett könsmaktperspektiv. Tanken på att få in en kvinna var svårt att
svälja. Detta arbete (som processoperatör) var exklusivt vikt för män. Dock visar exemplet att
det går att övervinna även en sådan inställning. Ett rimligt antagande är att högsta ledningens
förutsättningslösa inställning till att anställa kvinnor kan ha bidragit till att så skedde i det
aktuella fallet.
Den kvinnliga trainee som är med i den andra trainee omgången har en bakgrund inom bl.a
handeln men även några års erfarenhet som processoperatör. Hon trivs med utbildningen och
finner sig väl till rätta i den mansdominerade arbetsmiljön
.
Du förstår jag har alltid arbetat i manliga arbetsmiljöer där jag trivts
mycket bättre än motsatsen. (kvinnlig trainee, Vallviks bruk)
Hon utbildades att ”köra” sodapannan (ett farligt och prestigefullt arbete). En fundering att
hon till slut hamnade som truckförare kan vara att könsmaktordningen gav kraftigt utslag och
resulterade i att hon fick acceptera en mindre prestigefylld anställning. Detta är naturligtvis en
spekulation men torde inte vara helt osannolik.
Vid ett annat av företagen framhöll fabrikschefen att det visst var lämpligt att anställa
kvinnor. Vid intervjutillfället var det endast en kvinna anställd som arbetade på lagret, av en
arbetsstyrka på 125 personer. Dock ansåg fabrikschefen att det räckte med endast en kvinna
per arbetsenhet. Motiveringen var helt enkelt följande som undslapp fabrikschefen:
Annars blir det bara kackel…... (fabrikschef, Söderhamn)
I delprojekt Söderhamn uppges att ett ”genusperspektiv” beaktats genom försök att rekrytera
och stötta kvinnor inom otraditionella yrkesval. Detta framkommer även av vad vd för
Vallviks bruk yttrade, nämligen vikten av att kunna anställa kvinnor som var verksamma i
driften eftersom han visste att detta, enligt egen erfarenhet, hade en positiv effekt på
arbetsmiljön. Detta stämmer för övrigt väl in på de studier som vi tidigare refererat till.
Till de mer intressanta slutsatser som kan dras från People Söderhamn är att en förutsättning
för att bryta miljöer som är mansdominerade genom att anställa kvinnor, endast är möjligt om
företagsledningen driver en sådan linje. Samtliga företag präglas av en stark maskulin
könsmärkning. De studerade företagen är nästan totalt mansdominerade och torde ha stora
svårigheter att utan aktiv rekryteringspolitik från företagsledningen kunna förändras
beträffande könsfördelning.
Går vi till AFFLA kan endast konstateras att delprojekt Kvalificerad Yrkesutbildning (KY)
för tekniker som hanterar explosiva och brandfarliga ämnen inom industrin, Lindesberg, tycks
ha varit framgångsrikt att rekrytera kvinnor till ett typiskt mansdominerat yrke. Som redan
nämnts, fick vi tyvärr inte direkt tillgång till informanter som varit projektansvariga för KY
utbildningen av sprängämnestekniker. Trots otaliga försök, kan vi sålunda endast gå på
uppgifter som bygger på en intervju som lämnats av koordinatorn för de fyra delprojekten.
KY explosiv har varit mycket framgångsrika. De har haft 60% tjejer och 40% män…Jag
vet inte säkert hur det kommer sig, men de har väl marknadsfört sig rätt. Men de har
från start jobbat med diskriminering. (koordinator, AFFLA Equal)
16