Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

More documents

Recommendations

Info

3 Intervjustudien Vi har tillämpat den kvalitativa forskningsintervjun som av Kvale (1997) 19 beskrivs som ett samtal, som handlar om intervjupersonens livsvärld och relationen till denna. Med livsvärld avses människors inre värld och hur omvärlden uppfattas. Syftet med intervjuerna var att beskriva och förstå de centrala teman som den intervjuade upplevde och förhöll sig till. Våra intervjuer var fokuserade på vissa frågeområden som byggde på en intervjumall vilken utgick från våra forskningsfrågor. Intervjun skall försöka belysa både det faktiska planet och meningsplanet, dvs. nödvändigheten av att lyssna både till de direkt uttalade beskrivningarna och innebörden av vad som sägs. Intervjuarens tolkning av den intervjuades utsagor sänds tillbaka till den intervjuade för att få en omedelbar bekräftelse på om tolkningen är riktig eller oriktig. I praktiken framstår detta som ett temastyrt samtal. Öppenhet och lyhördhet för vad som sägs och för vad som inte sägs är viktigt, eftersom den intervjuades uttalanden ibland kan var mångtydiga. Målet med intervjun var således att få nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld och att efterfråga det specifika i situationer och handlingsförlopp. Vi försökte samla in så rika och förutsättningslösa beskrivningar som möjligt och att vara ”förutsättningsmedveten” med vilket menas att intervjuaren var kritisk till sina egna förutsättningar. Det viktiga har varit att få en så exakt bild som möjligt av vad den intervjuade vill förmedla. Efter att alla 17 intervjuer genomförts, som alla bandades, vidtog tolkningsarbetet. Det gällde att tränga in i de olika berättelser som vi hade spelat in. Varje intervju tog mellan 1 – 1½ timme. Selander & Ödman (2004) 20 hävdar att de erfarenheter som vi har av världen kan kodifieras som en text. I denna kodifiering där erfarenheter beskrivs, spelar berättelser en viktig roll. Berättelser tolkas i syfte att förstå människor och deras värld. Det centrala i vår studie har varit att på olika nivåer analysera och tolka de ”texter” som materialet består av. I tolkningsarbetet måste man enligt Ödman (1994) 21 ta hänsyn till tre olika dimensioner nämligen tiden, analys- och abstraktionsnivån och fokuseringen. I tidsdimensionen handlar det om att förhålla sig från förfluten tid till nutid och även från nutid till framtid. Den andra dimensionen handlar om delen i förhållande till helhet och att tolkningen rör sig mellan dessa. Men tolkningen rör sig även mellan det allmängiltiga och det specifika. Fokuseringen handlar således om att förstå det konkreta. Intervjuerna bandades men skrevs endast ut selektivt. Det avgörande var i vilken utsträckning den intervjuade höll sig till de frågeområden som var utgångspunkten för hur intervjuerna organiserades. I det här sammanhanget är det viktigt att betona värdet av att det är intervjuaren själv som har skrivit ut intervjun, eftersom risken för missuppfattningar minskar. Det är också värdefullt att utskriften kan ske i så nära anslutning till intervjun som möjligt. 19 Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund : Studentlitteratur 20 Selander Staffan & Ödman Per-Johan (2004) Text och existens. Göteborg, Bokförlaget Daidalos AB 21 Ödman Per-Johan (1994). Tolkning, förståelse och vetande: hermeneutik i teori och praktik Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag 14
Den vanligaste formen för bearbetning av textmassan är meningskoncentrering, genom att minimera långa meningar till minsta möjliga antal utan att förlora innebörden. I vårt fall sammanfördes meningskoncentraten till fyra teman, för att textmassan ska bli hanterbar och mera överskådlig. Denna bearbetning innebar således en selektion och som förhoppningsvis har lett till att något nytt skapas. Följande teman, som blev resultatet av vår meningskoncentration, har använts för att sammanställa utfallet av intervjuerna: (1) Strategier (metoder och verktyg) för att skapa ett fungerande lärande och ett jämställt yrkesbaserat lärande (2) Erfarenheter som synliggjort rådande könsroller (3) Könsroller och ett förändrat synsätt på praktisk- och teoretisk kunskap (4) Konkreta resultat från de fyra inblandade UP, i synnerhet innovativa 3.1 Strategier (metoder och verktyg) för att skapa ett fungerande lärande och ett jämställt yrkesbaserat lärande Vid intervjuerna ställdes frågan om man inom de fyra Utvecklingspartnerskapen hade använt en medveten strategi för att få till stånd ett yrkeslärande som stimulerade till att kvinnor och män fick lika möjligheter att lära sig ett yrke även om detta var dominerat av det ena könet. Inom två UP´n kan man spåra en sådan ambition. Det ena är delprojekt People och det andra är AFFLA. Det intressanta med People Söderhamn var att alla företagsledarna som var inblandade i projektet var mycket medvetna om behovet av att öka andelen kvinnor inom de företag som behandlades i en utvärderingsrapport från 2005 22 . Man har haft en kvinnlig praktikant och två kvinnor som deltagit i trainee utbildningen vid Vallviks bruk (ett av de företag som deltog i projektet), en kvinna vardera i de två trainee utbildningarna. Frågan har aktualiserats på alla företag som var berörda av projektarbetet, men Vallviks bruk har drivit frågan mer systematiskt. Det blir en helt annan anda och atmosfär. Det blir det om det är blandat. Min erfarenhet. Är dock inte beredd att tumma på kompetensen.– Om vi har två likvärdiga då väljer vi kvinnan. Man tar proportionellt fler kvinnor till intervjuerna. (vd Vallviks bruk) Vid alla de aktuella företagen är mansdominansen nästan total. Företagsledningarna är medvetna om fördelarna med en större blandning av könen, men har en rad svårigheter att övervinna. Vid Vallviks bruk har man relativt sett varit mest framgångsrik beträffande rekrytering av kvinnor men det har funnits förutfattade meningar. Hon hade jobbat inom vården, neej det där kommer inte att funka. Men där hade man totalt fel. Men det har fungerat jättebra, hon tar över den gamla räven som är där och talar om för honom hur det skall köras. De kompletterar varandra bra .Hon är jättebra… när han (den andre operatören, man är alltid två operatörer på ett pass) glömmer bort då säger hon till. (produktionsledare, Vallviks bruk) 22 Höghielm, Robert (2005) Yrkesbaserat lärande. Erfarenheter från PEOPLE delprojekt i Söderhamn 2002 till 2005. Ljusdal: AB Romi tryck. Se även http://www.ntglar.se/eny/ybl.shtml. Fyra intervjuer har hämtats från denna rapport, eftersom de explicit behandlade samma frågor kring genus som har varit utgångspunkten för föreliggande studie. 15
Page 1 and 2: Erfarenheter kring yrkesbaserat lä
Page 3 and 4: Förord Det är med spänning jag
Page 5 and 6: 1 Inledning CFL Söderhamns kommun
Page 7 and 8: på svenska) blivit en term som har
Page 9 and 10: Alexandersson 2001, 2004 16 ). Vi v
Page 11 and 12: 2 Resultat Avsnittet inleds med en
Page 13: Families. QCA arbetar med att utvec
Page 17 and 18: Det som kommer fram vid intervjun
Page 19 and 20: praktikhandledare. Hur har då hand
Page 21 and 22: utvecklingspartnerskapet SALT. De h
Page 23 and 24: De behövde föra en diskussion kri
Page 25 and 26: I alla UP framträder ett tänkande
Page 27 and 28: flickor i några klasser i grundsko
Page 29 and 30: Det finns i landet nätverk som arb
Page 31 and 32: 4 Några avslutande reflektioner Sy
Page 33: ”När man pratar jämställdhet

Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?