Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett genusperspektiv

3 Intervjustudien
Vi har tillämpat den kvalitativa forskningsintervjun som av Kvale (1997) 19 beskrivs som ett
samtal, som handlar om intervjupersonens livsvärld och relationen till denna. Med livsvärld
avses människors inre värld och hur omvärlden uppfattas. Syftet med intervjuerna var att
beskriva och förstå de centrala teman som den intervjuade upplevde och förhöll sig till. Våra
intervjuer var fokuserade på vissa frågeområden som byggde på en intervjumall vilken utgick
från våra forskningsfrågor.
Intervjun skall försöka belysa både det faktiska planet och meningsplanet, dvs.
nödvändigheten av att lyssna både till de direkt uttalade beskrivningarna och innebörden av
vad som sägs. Intervjuarens tolkning av den intervjuades utsagor sänds tillbaka till den
intervjuade för att få en omedelbar bekräftelse på om tolkningen är riktig eller oriktig. I
praktiken framstår detta som ett temastyrt samtal. Öppenhet och lyhördhet för vad som sägs
och för vad som inte sägs är viktigt, eftersom den intervjuades uttalanden ibland kan var
mångtydiga.
Målet med intervjun var således att få nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter
av den intervjuades livsvärld och att efterfråga det specifika i situationer och
handlingsförlopp. Vi försökte samla in så rika och förutsättningslösa beskrivningar som
möjligt och att vara ”förutsättningsmedveten” med vilket menas att intervjuaren var kritisk till
sina egna förutsättningar. Det viktiga har varit att få en så exakt bild som möjligt av vad den
intervjuade vill förmedla. Efter att alla 17 intervjuer genomförts, som alla bandades, vidtog
tolkningsarbetet. Det gällde att tränga in i de olika berättelser som vi hade spelat in. Varje
intervju tog mellan 1 – 1½ timme.
Selander & Ödman (2004) 20 hävdar att de erfarenheter som vi har av världen kan kodifieras
som en text. I denna kodifiering där erfarenheter beskrivs, spelar berättelser en viktig roll.
Berättelser tolkas i syfte att förstå människor och deras värld. Det centrala i vår studie har
varit att på olika nivåer analysera och tolka de ”texter” som materialet består av.
I tolkningsarbetet måste man enligt Ödman (1994) 21 ta hänsyn till tre olika dimensioner
nämligen tiden, analys- och abstraktionsnivån och fokuseringen. I tidsdimensionen handlar
det om att förhålla sig från förfluten tid till nutid och även från nutid till framtid. Den andra
dimensionen handlar om delen i förhållande till helhet och att tolkningen rör sig mellan dessa.
Men tolkningen rör sig även mellan det allmängiltiga och det specifika. Fokuseringen handlar
således om att förstå det konkreta.
Intervjuerna bandades men skrevs endast ut selektivt. Det avgörande var i vilken utsträckning
den intervjuade höll sig till de frågeområden som var utgångspunkten för hur intervjuerna
organiserades. I det här sammanhanget är det viktigt att betona värdet av att det är
intervjuaren själv som har skrivit ut intervjun, eftersom risken för missuppfattningar minskar.
Det är också värdefullt att utskriften kan ske i så nära anslutning till intervjun som möjligt.
19 Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund : Studentlitteratur
20 Selander Staffan & Ödman Per-Johan (2004) Text och existens. Göteborg, Bokförlaget Daidalos AB
21 Ödman Per-Johan (1994). Tolkning, förståelse och vetande: hermeneutik i teori och praktik Stockholm:
Norstedts Akademiska Förlag
14