Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

Erfarenheter kring yrkesbaserat 

lärande ur ett genusperspektiv 

Rapport av Robert Höghielm 

1

Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande ur ett 

genusperspektiv 

Rapport av Robert Höghielm 

2

Förord 

Det är med spänning jag överlämnar denna rapport till dig som läsare. För mig som arbetat 

med EQUAL-projekten ”Partnerskap för lika möjligheter och livslång lärande” (PEOPLE) 

och spridningsprojektet ”En ny yrkesutbildning” (ENY) inom ramen för Europeiska 

Socialfonden (ESF), har frågan om jämställdhet sakta utvecklats från ett relativt enkelt 

problem om män och kvinnor till en mer komplicerad bild med genusperspektiv och 

könsmaktsordning. Frågans komplexitet ska inte underskattas liksom att enkla lösningar som 

kvotering inte ska överskattas. 

Det som känns bra i rapporten är att den följer EQUAL-programmets ambition att arbeta ur ett 

underifrånperspektiv med utgångspunkt i människors vardag och att dessa upplevelser förs 

upp och förklaras på en mer generell och övergripande nivå. Detta gör att vi kan se nya 

samband och möjligheter. Det är min förhoppning att rapporten ska ge dig en kompletterande 

bild i jämställdhetsdiskussionen och kanske inspirera till egna ställningstaganden och initiativ. 

Jag vill samtidigt passa på att tacka ”Nationella temagruppen Lärandemiljöer” (NTG-Lär) 

inom EQUAL-programmet för uppdraget. Vidare ledning, anställda och deltagare i 

Utvecklingspartnerskapen (UP) PEOPLE delprojekt Söderhamn, Akademin för flexibelt 

lärande i arbetslivet (AFFLA), ACCESS – tillträde till arbete och utbildning samt 

Framtidsmötet utan vars öppenhet och generositet denna rapport inte varit möjlig. Jag vill 

också tacka professor Robert Höghielm vid Stockholms universitet för ett engagerat och 

insiktsfullt arbete med intervjuer, diskussioner, teoribyggnad samt sammanställning av denna 

rapport. Sist men inte minst vill jag framföra ett varmt tack till alla er som deltagit i våra 

diskussioner om jämställdhetsarbete, för ert intresse och engagemang att ta del av arbetet, för 

synpunkter och förslag samt all uppmuntran. 

Söderhamn februari 2008 

Sven-Olof Larsson 

Projektledare 

3

Innehåll 

Förord ……………………………………………………………………………….. 3 

Innehåll ……………………………………………………………………………… 4 

1 Inledning …………………………………………………………………………... 5 

1.1 Syfte …………………………………………………………………………… 5 

1.2 Några teoretiska utgångspunkter ………………………………………………. 5 

1.3 Frågeställningar ………………………………………………………………... 9 

1.4 Genomförande …………………………………………………………………. 9 

1.5 Tidplan ………………………………………………………………………… 10 

2 Resultat ……………………………………………………………………………. 11 

2.1 Presentation av de fyra utvecklingspartnerskapen …………………………….. 11 

2.1.1 PEOPLE delprojekt Söderhamn …………………………………………... 11 

2.1.2 Akademin för flexibelt lärande i arbetslivet (AFFLA) …………………… 11 

2.1.3 ACCESS – Tillträde till arbete och utbildning ………………………….... 12 

2.1.4 Framtidsmötet …………………………………………………………….. 13 

3 Intervjustudien ……………………………………………………………………. 14 

3.1 Strategier (metoder och verktyg) för att skapa ett fungerande lärande och ett 

jämställt yrkesbaserat lärande …………………………………………………. 15 

3.2 Erfarenheter som synliggjort rådande könsroller ……………………………… 24 

3.3 Könsroller och ett förändrat synsätt på praktisk- och teoretisk kunskap ……… 26 

3.4 Konkreta resultat från de fyra inblandade UP, i synnerhet innovativa ………... 27 

4 Några avslutande reflektioner …………………………………………………… 31 

4

1 Inledning 

CFL Söderhamns kommun har fått i uppdrag av NTG-Lärmiljöer genom Luleå Tekniska 

Universitet att genomföra en komparativ studie av yrkesbaserat lärande i några regioner ur ett 

genusperspektiv. 

1.1 Syfte 

Syftet med studien är att skapa ny kunskap om yrkesbaserat lärande och genus från ett 

regionalt perspektiv. Studien ämnar således jämföra erfarenheter kring yrkesbaserat lärande i 

EQUAL 1 utvecklingspartnerskapen (UP) People 2 , AFFLA, Access samt Framtidsmötet. 

1.2 Några teoretiska utgångspunkter 

Gymnasieskolans institutionaliserade miljöer för lärande har kommit att få karaktären av en 

allmän förberedelse för ett yrkesliv som alltmer blivit svår att förutsäga till sitt innehåll. Det 

finns svårigheter med att i en formell skolsituation fånga det som en praktik kan erbjuda i 

form av interaktion mellan den lärande och de kunder som finns inom yrket. 

Skillnaden mellan praktisk och teoretisk kunskap har vanligtvis betraktats som att det förra 

handlar om rent kroppsarbete och att hantverksarbetets tankearbete inte är särskilt 

komplicerat. Mot detta kan hävdas att praktisk kunskap kräver hög abstraktionsförmåga 

därför att hantverkaren behöver bilda sig en uppfattning om hur det tänkta föremålet skall se 

ut och fungera. 

Själva tanken på att skilja på praktiskt och teoretiskt handlande är en anakronism och bygger 

på gamla föreställningar om vad mänskligt medvetande är. Den engelske filosofen Gilbert 

Ryle (1949) argumenterar mot tanken på att medvetandet saknar fysisk substans och har sitt 

säte i den mänskliga kroppen ”a gohst in a machine”. I stället anser han att medvetandet är en 

uppsättning kapaciteter och färdigheter som tillhör kroppen. Alla referenser till det mentala 

måste förstås, åtminstone teoretiskt, i termer av aktiviteter som kan bevittnas av omgivningen. 

Det grundläggande i hans kritik är att medvetandet inte är skilt från den mänskliga kroppen, 

och bygger på antagandet att det mentala är skilt från det fysiska tillståndet. 

Den klassiska teorin för medvetandet, såsom den representeras av Cartiansk rationalism, utgår 

enligt Ryle från, att det finns en distinkt åtskillnad mellan medvetande och materia. Sålunda 

avvisar han filosofen Decarts teori om relationen mellan medvetande och kropp, på den 

grunden att denne utgår från att mentala processer är skilda från fysiska. Att veta hur man 

skall genomföra en handling på ett skickligt sätt är inte en fråga om att ha förmåga att 

resonera praktiskt, utan förutsätter också en förmåga att genomföra ett praktiskt resonemang. 

Praktiska aktiviteter behöver inte nödvändigtvis genomföras som en följd av ett avancerat 

teoretiskt resonemang eller genom komplexa sekvenser av intellektuella verksamheter. 

Innebörden av handlingarna behöver inte förklaras genom att göra slutledningar om dolda 

1 Equal inom Eruropeiska socialfonden syftar till att främja nya metoder för att motverka diskriminering och all slags 

ojämlikhet inom arbetslivet och arbetsmarknaden. Genom EQUAL satsar EU och Sverige resurser för att alla människors 

förmåga, kompetens, och utvecklingsmöjligheter ska tas till vara oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller 

eventuella funktionshinder.Programperioden sträcker sig från 2001 till 2007. Genom Equal satsas totalt 1,5 miljarder kronor i 

Sverige. - Arbetssättet inom Equal är det så kallade utvecklingspartnerskapet. Tanken är att flera samverkanspartner – från till 

exempel offentlig förvaltning, näringslivet eller enskilda organisationer – ska gå samman och utveckla idéer, arbetssätt och 

metoder inom ramen för ett gemensamt tema inom programmet Equal. Ett arbetsliv utan diskriminering och utestängning tar 

till vara varje individs kompetens och utvecklingsmöjligheter, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller 

funktionshinder.- EQUAL:s fem temaområden: • Anställbarhet • Företagaranda • Anpassningsförmåga • Lika möjligheter för 

kvinnor och män • Asylsökande 

2 I föreliggande studie ingår endast delprojekt PEOPLE Söderhamn, eftersom det inte varit möjligt att få kontakt 

med ansvariga i de två andra delprojekten. 

5

mentala processer, utan kan förklaras genom att undersöka de regler som styr dessa 

handlingar. 

Enligt Ryle, är mentala processer huvudsakligen intelligenta handlingar 3 . Det finns inte några 

mentala processer som är distinkt skilda från intelligenta handlingar. Medvetandets 

verksamheter är inte huvudsakligen representerade genom intelligenta handlingar, de är i 

själva verket det samma som intelligenta handlingar. 

Ryles resonemang har naturligtvis fått kritik. En invändning mot Ryles försök att lösa 

problemet med "spöket i maskinen" är att hans lösning tycks innebära att alla 

medvetandefenomen kan förstås som dispositioner för ett visst beteende. Därmed verkar han 

tagit steget till behaviorismen, dvs det mentala måste motsvaras av ett manifest fysiskt 

beteende. Denna inställning kallas ibland för logisk behaviorism. Det skulle dock leda för 

långt att här reda ut denna aspekt. Ryle själv har försökt bemöta denna kritik. Klart är dock att 

hans tankar, under det senaste decenniet, har fått förnyad aktualitet inte minst när man talar 

om situerat lärande. Hans teman som utgår från konkret ”situerad” kognition känns bekant. 

Här kan nämnas några: ditt medvetande finns inte i din hjärna, färdighet är inte något som 

representeras, en intelligens utan representation. 

Ryles idéer är viktiga att beakta. En rimlig utgångspunkt i studien, är att det i alla mänskliga 

handlingar, generellt sett, alltid finns närvarande en kombination av intellektuell och manuell 

verksamhet. I vardagligt tal skiljer man på praktik och teori, något som vi för närvarande får 

acceptera. I föreliggande arbete utgår vi dock från Ryles sätt att resonera, vilket något 

förenklat innebär att man inte kan eller bör skilja på handlingar (det praktiska) från det 

mentala (det teoretiska). 

Traditionellt har den praktiska kunskapen betraktats (konstruerats som) manlig medan den 

teorietiska varit kvinnlig vilket också skapat och upprätthållit olika könsroller i arbetslivet. 

Studien utgår från ett genusperspektiv varvid den innovativa aspekten särskilt beaktas. 

Vad är då genusforskningens studieobjekt Birgitta Fagrell visar i sin avhandling hur 

termerna maskulint och feminint är beroende av varandra och först får en betydelse då 

de ställs mot varandra. Det handlar om själva relationen mellan könen och som forskare 

studerar man hur kvinnors och mäns självförståelse, kvinnligt och manligt, feminint och 

maskulint skapas i relation till varandra i sitt kulturella och sociala sammanhang. (se Fagrell 

2000) 4 

Att studera genus är också att studera makt. Genuskonstruktioner utmärks av ett 

motsatstänkande som skapar skillnader, i-särhållande och makt. Begreppet genus är, liksom 

begreppet feminism, inget enhetligt begrepp. Inom olika feministiska (och delvis också ickefeministiska) 

riktningar, får genus olika betydelse. 

Distinktionen mellan genus och kön är ursprungligen en socialpsykologisk idé. Det var den 

amerikanska psykoanalytikern Robert Stoller som på 1960-talet definierade ”sex” som det 

biologiska och ”gender” som det sociala könet 5 . Hans bidrag har inneburit att gender (genus 

3 Gilbert Ryle (1949) TheCconcept of Mind, p 297, Chicago: The university of Chicago Press 

4 Fagrell, Birgitta (2000) De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt 

i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm : HLS : Idrottshögskolan 

5 Stoller, Robert J. (1968). Sex and Gender: On the Development of Masculinity and Femininity (Vol. 1). 

Science House, New York 

6

på svenska) blivit en term som har psykologiska och kulturella snarare än biologiska 

konnotationer. I forskningslitteraturen finns det dock mellanzoner mellan begreppen som gör 

att det inte finns någon allmänt accepterad definition. 

Inom bland annat EU har man tagit till sig begreppet ”mainstreaming equality” ett tänkande 

som också finns rörande genus. Någon enhetlig definition på ”mainstreaming equality” finns 

inte men Sue Nott’s 6 definition är den som vanligen används. Hon skiljer på 

expert/byråkratiska och deltagande/demokratiska modeller. Med den förra avses de 

revideringar som görs av de personer som är inblandade i att utarbeta policy och strategier för 

att jämställdhetsperspektiv implementeras i officiella sammanhang och av experter. Den andra 

modellen betonar det jämlika deltagandet av alla grupperingar i samhället. Denna ansats 

betonar vikten av att bygga nätverk, dialog och social mobilisering. Gender main streaming 

riktar in sig, enligt Sylvia Walby 7 , på spänningen mellan att betrakta det som en teknisk 

process som kan hanteras av policy makare som lätt tillhandahåller lämpliga åtgärder och att 

uppfatta det som en politisk process där genus demokratiseras. Detta innebär att man 

inkluderar tidigare icke hörda kvinnliga röster i den politiska policy processen. Det handlar 

naturligtvis om vilka vägar samhället skall slå in på för att öka jämställdheten mellan könen 

på, i vårt fall, den svenska arbetsmarknaden. Pettersson (2000) 8 har gjort en översikt om 

arbetslivsforskning med ett genusperspektiv. 

Historikern Yvonne Hirdman 9 , en framträdande genusforskare i Sverige, menar att genus som 

konstruktion och konsekvens kan studeras på olika nivåer, t ex i olika organisationer och 

institutioner (företag, politiska partier, medier och klasser) samt strukturella förhållanden 

(ekonomi, arbetsmarknad, politik och vetenskap). Vår avsikt är att utifrån Stollers och 

Hirdmans idéer applicera ett synsätt på lärandemiljöer som är inriktade på att ge kunnande 

och i slutändan kompetens inom ett visst yrkesområde. En intressant aspekt är hur 

könsrollerna påverkas med en förändrad syn på praktisk och teoretisk kunskap. 

Det är allmänt politiskt godtaget att könsmässig integrering är något som ska eftersträvas. För 

att uppnå detta har man på vissa håll vidtagit åtgärder för att uppnå en jämn könsmässig 

fördelning inom vissa områden (t ex försöken att öka kvinnoandelen inom mansdominerade 

yrken s.k. positiv särbehandling, exempelvis kvotering till professorstjänster). Men även det 

motsatta gäller för andra yrken. Inom läraryrket, särskilt de lärare som arbetar i grundskolan, 

har antalet manliga lärare drastiskt minskat. Inom lärarutbildningarna i Stockholm utgörs c 

70% av kandidaterna av kvinnor. Vid Lärarhögskolan i Stockholm fanns i början av 2000- 

talet ett projekt som gick ut på att rekrytera män till lärarutbildningar för grundskolan. Sådana 

åtgärder kan ses som ett utslag av den modell som Nott benämner den expert/byråkratiska 

modellen. 

6 Nott, Sue (2000) Accentuating the Positive: Alternative Strategies for Promoting Gender Equality I Beveridge, 

F., Nott,S., & Stephen, K. Making Women Count: Integrating Gender into Law and Policy-Making. Burlington: 

Ashgate. 

7 Walby, Sylvia (2003) Gender Mainstraming: Productive Tensions in Theory and Practice. Paper presented in 

ESRC Gender mainstream seminar. 

8 Pettersson, Lena. (2001). Genus i och som organisation. Översikt om svensk arbetslivsforskning med 

genusperspektiv. Stockholm: Santérus Förlag. 

9 Hirdman, Y. (2001). Genus - om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber 

7

Ett problem med att införa ett system med positiv särbehandling är att 

ojämlikhetsproblematiken reduceras till en fråga om diskriminering, en problematik som allt 

mer fått uppmärksamhet i olika sammanhang 10 . Kvinnor, homosexuella och personer med 

icke västerländsk etnicitet marginaliseras eftersom vår kultur värderar dessa grupper som 

lägre än det manliga heterosexuella västerländska. Positiv särbehandling blir i praktiken ett 

behovsbeprövat försök att lösa kulturella orättvisor. Man definierar diskrimineringen som 

huvudproblemet, inte att samhället antagligen bör karakteriseras som organiserat efter vissa 

rasistiska och sexistiska strukturer. 

Fler kvinnor i börsbolagens styrelser torde inte förändra de strukturer som hindrar kvinnor att 

ta sig fram i näringslivet. Kanske handlar det om strukturerad diskriminering, en benämning 

som brukar användas i samband med diskussioner om hur invandrare tas emot på den svenska 

arbetsmarknaden 11 . Även om strukturell diskriminering måste förstås som oavsiktlig och är en 

konsekvens av till synes neutrala och normala handlingar betonar forskare med en kritisk 

ansats att maktperspektivet är en viktig ingrediens vid analys och förståelse. Det finns flera 

exempel på där man man genom olika riktade åtgärder lyckats öka rekryteringen av kvinnor 

till typiskt maniga yrken. De mer långsiktade effekterna av sådana satsningar är dock mycket 

osäkra. Utvärderaren konstaterar följande: ”Det är därmed svårt att uttala sig om det skett 

någon djupare förändring av synen på kvinnor inom industrin rent generellt.”(se Sandberg, 

2006) 12 

Även om det finns motsatta åsikter om att antalsmässig integrering som mål existerar, 

dominerar denna syn på jämställdhet. Jämställdhet förstås då mer i termer att göra olika kön 

jämställda, det vill säga upphäva könsgränser (se Eriksson & Eriksson 2002 13 ). Denna syn får 

delvis sin legitimitet från forskningsresultat som visar att många människor anser att 

blandning av könen på arbetsplatser leder till en bättre atmosfär och mer varierande 

erfarenheter och perspektiv (Christenson 2000 14 ). Alla företagsledare som intervjuades i 

People, delprojekt Söderhamn, framhöll vikten av att öka andelen kvinnor vid det egna 

företaget av just denna anledning (Höghielm 2005 15 ). Forskning visar även en lägre sjuklighet 

i gruppen av könsintegrerade yrken jämfört med kvinno- och mansdominerade yrken (se t.ex. 

10 Se tex artikel av Katrine Kielos i Tiden, nr 2, 2007 

11 Kamali Massoud (2005) Ett europeiskt dilemma. Srukturell/institutionell diskriminering i de Los Reyes, 

Paulina & Kamali, Massoud (red) Bortom vi och dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och 

strukturell diskriminering. SOU 2005:41. Rapport av utredningen om makt, integration och strukturell 

diskriminering. Stockholm: Fritzes, sid 29-59 

12 Sandberg, Marie (2006) Hälften kvinnor och hälften män. En utvärdering av Evonet Kompetensprojekt under 

åren 2003-2005 Luleå tekniska universitet. Institutionen för arbetsvetenskap, Avdelningen för industriell 

produktionsmiljö 2006:02 

13 Eriksson, Kristina & Eriksson, Maria (2002) "Kön har ingen betydelse men könsblandning är bra": 

"könsgörande" i två professionella sammanhang. Kvinnovetenskaplig Tidskrift 23 (1), s 53-72 

14 Christenson, Eva (2000) Herraväldets processer. En studie av kvinnors förslitningsskadesituation och könade 

processer i tre olika slags arbetsorganisationer. Stockholm: Almqvist & Wiksell International 

15 Höghielm, Robert (2005) Yrkesbaserat lärande. Erfarenheter från PEOPLE delprojekt i Söderhamn 2002 till 

2005. Ljusdal: AB Romi tryck 

8

Alexandersson 2001, 2004 16 ). Vi vet emellertid inte när könsintegrering i sig är en positiv 

faktor respektive när den har någon form av bufferteffekt (Alexandersson 2001, s. 165). 

1.3 Frågeställningar 

Studien kommer att ha en pedagogisk utgångspunkt och fokusera på följande frågeställningar: 

- Vilka konkreta regionala erfarenheter finns det gällande yrkesbaserat lärande ur ett 

genusperspektiv 

- Vilka metoder och verktyg har använts för att skapa ett fungerande lärande och ett jämställt 

yrkesbaserat lärande 

- Hur påverkar olika bemötanden och krav kursdeltagares framgång och rådande könsroller 

och könsmaktsordning 

- Hur har olika erfarenheter på gott och ont synliggjort rådande könsroller 

- Hur påverkas könsrollerna av ett förändrat synsätt på praktisk - och teoretisk kunskap Hur 

påverkar detta rådande könsroller och könsmaktsordning 

Vilka konkreta erfarenheter om yrkesbaserat lärande och genus har de fyra nämnda UP 

• Konkreta resultat som de fyra inblandade UP uppnått 

• Skiljer sig de fyra Equalprojekten från de nationella erfarenheterna 

• Finns det förväntade resultat som har uteblivit, i så fall vilka 

• Vad kan man betrakta som innovativt och på vilket sätt 

1.4 Genomförande 

Regionala erfarenheter av yrkesbaserat lärande såsom de framträder i de fyra UP har kartlagts 

med hjälp av en intervjuundersökning som riktade sig mot ett urval av studerande/deltagare, 

berörda lärare, verksamhetsansvariga samt partnerrepresentanter i UP. Vid dessa intervjuer 

uppmärksammades särskilt genusaspekten rörande olika lösningar att skapa olika 

förutsättningar t ex jämställdhetsstrategi, könsmaktordning och könsroller. Sammanlagt 

genomfördes 17 intervjuer 17 . 

Ursprungligen planerades också en serie videoinspelningar av pågående verksamhet, t.ex. 

handledarsituationer som skulle följas av intervjuer liknande dem vi sedan genomförde. 

Genom att först följa med och observera aktiviteter ökar nämligen sannolikheten att man vid 

intervjutillfället verkligen behandlar alla aspekter kring den verksamhet man vill studera. 

16 Alexandersson, Kristina (2001) Den könssegregerade arbetsmarknaden - samband med hälsa och sjukdom, s. 

159-170 i Gonäs L., G. Lindgren & C. Bildt (red.) Könssegregering i arbetslivet. Kunskapsöversikt. Stockholm: 

Arbetslivsinstitutet. 

Alexanderson, Kristina (2004) Den könssegregerade arbetsmarknaden - samband med sjukdom. Positiva effekter 

av könsintegration, negativa av könssegregering I Den könsuppdelade arbetsmarknaden . Betänkande av 

utredningen om den könsuppdelade arbetsmarknaden. Statens offentliga utredningar: SOU 2004:43; sid 

421-432. 

17 Fyra intervjuer gjordes 2005 i samband med utvärderingen av People delprojekt Söderhamn, de övriga tretton 

genomfördes 2006 och 2007. 

9

Förfaringssättet kallas observjuer. 18 Efter att genomfört videoinspelningar på Vallviks bruk 

Söderhamn, senhösten 2006, blev vi tvungna att överge idén. 

Orsaken till detta var följande: Först och främst av kostnadsskäl, eftersom vi räknat med att få 

tillgång till nödvändig utrustning genom dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm, något man 

inte gick med på. Villkoret var nämligen att man krävde att endast deras tekniska personal 

skulle få använda utrustningen. Förutom detta kostnadsskäl möttes vi också av skepsis från 

några av utvecklingspartnerskapen inför tanken på att vi skulle göra videoinspelningar. Detta 

tillsammans gjorde att vi valde att avstå från att samla in den typen av data. 

1.5 Tidplan 

Studien har finansierats genom medel från ESF-rådet. Datainsamlingen påbörjades hösten 

2006 och avslutades i maj 2007. 

18 Se Höghielm, Robert (1992) Folkhögskolans pedagogiska praxis En studie av pedagogiska arbetsformer på 

långa kurser. Forskningsgruppen för vuxenpedagogik. HLS Stockholm 1992:1. 

10

2 Resultat 

Avsnittet inleds med en kort presentation av de fyra UP. Därefter redovisas intervjuerna. 

2.1 Presentation av de fyra utvecklingspartnerskapen 

2.1.1 PEOPLE delprojekt Söderhamn 

People var ett utvecklingspartnerskap mellan företag och organisationer i Söderhamn, 

Lindesberg och Gnosjöregionen med Arbetslivsinstitutet/APeL som projektägare och 

koordinator inom gemenskapsinitiativet EQUAL. Transnationell partner var 

Workforce Futures i Södra London. PEOPLE arbetade med temaområdet anställningsbarhet. 

Utvecklingspartnerskapet People (”Partnerskap för lika möjligheter och livslångt lärande”) 

arbetade med att utveckla nya former för arbetsplatslärande och rehabilitering genom 

delprojekt i tre regioner: Lindesberg, Söderhamn och Gnosjöregionen. Delprojekten pågick 

under åren 2002 – 2005. I Lindesberg låg fokus på att utveckla metoder för rehabilitering av 

långtidssjukskrivna, främst inom offentlig sektor. I Söderhamn kretsade arbetet kring att 

utveckla nya former för yrkesbaserat lärande i industri- och tillverkningsföretag. I Gnosjö 

handlade det om att utveckla ett trainee-program för invandrare, i syfte att öka deras 

möjligheter att få anställning eller gå från enklare till mer kvalificerade arbetsuppgifter. 

Följande partners ingick i delprojekt PEOPLE Söderhamn: 

ABF Hälsingekusten (En avdelning inom Arbetarnas Bildningsförbund 

som omfattar Söderhamn, Iggesund och Hudiksvall). 

Länsstyrelsen Gävleborgs Län 

Arbetsförmedlingen Söderhamn 

Följande lokala partners har deltagit i arbetet: 

INSECO AB är ett logistikföretag med 14 anställda som säljer bl. a. 

fästelement, SKF-lager och hydraliktätningar. De arbetar med moderna 

logistiska lösningar. 

Vallviks Bruk AB ägs av Rottneroskoncernen och är en massafabrik med 

200 anställda och en kapacitet av 194 000 ton pappersmassa per år. 

Söderhamn Eriksson AB är en av tre världsledande företag inom tillverkning 

av sågverksutrustning. Företaget har ca 125 anställda i Söderhamn. 

Scandymet AB tillverkar doppvärmare och plattvärmeväxlare för industriellt 

bruk och har tio anställda. Marknaden är Europa och Kina 

2.1.2 Akademin för flexibelt lärande i arbetslivet (AFFLA) 

Akademin För Flexibelt Lärande i Arbetslivet (AFFLA), är en ideell förening som bildades i 

januari 2004 för att skapa ett nytänkande om och kring lärandet i arbetslivet. 

Projektperioden har varit mellan maj 2005 till och med december 2007. Organisationer som 

ingått i det nationella utvecklingspartnerskapet har varit föreningen AFFLA, Vansbro 

11

kommun, Borlänge kommun, Lindesbergs kommun, APeL AB och Linköpings universitet. 

UP har även haft transnationellt samarbete med partners i Italien och Grekland. Följande 

delverksamheter har bedrivits: 

• Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) inom kriminal-, ungdoms- och missbrukarvård, 

Vansbro 

• Västerdalslyftet, Vansbro 

• Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) för tekniker som hanterar explosiva och 

brandfarliga ämnen inom industrin, Lindesberg 

• Industriteknisk utbildning för vuxna (ITU) och Teknikcollege, Lindesberg 

• Kompetensstegen, Borlänge 

I föreliggande studie har endast personer från delprojekt Kompetensstegen i Borlänge 

intervjuats. Fruktlösa försök gjordes att få till stånd intervjuer med aktörer verksamma vid 

Lärcentrum Masugnen eftersom man hade en verksamhet som var intressant ur ett 

genusperspektiv. I Borlänge har verksamheten möjliggjorts genom att man upphandlat 

utbildning av den kommunala vård och omsorgsutbildningen. Deltagarna har varit uppdelade i 

tre grupper som läst omlott med varandra och utbildningen var upplagd så att deltagarna 

varvade studier med arbete. 

Således fanns följande organisationer representerade i detta UP: Vansbro kommun/ 

Lärcentrum Vansbro; Lindesbergs kommun/Lärcentrum Masugnen; Högskolan i Borås, 

Linköpings universitet; APeL FoU-centrum och föreningen AFFLA (Akademin För Flexibelt 

Lärande i Arbetslivet). 

2.1.3 ACCESS – tillträde till arbete och utbildning 

Urkraft Service AB är projektägare till ACCESS-projektet och har haft för avsikt att utveckla 

ett system för validering, kvalitetssäkring och kontroll av utbildningar erhållna inom det 

informella utbildningssystemet. Dessa utbildningar har ofta genomförts av idéburna 

organisationer många gånger i samverkan med arbetslivet. Under projekttiden utvecklades en 

modell för samverkan av regionala aktörer i Skellefteåregionen från näringsliv, idéburna 

organisationer och den formella utbildningsvärlden. Modellen var tänkt att medge ett 

ömsesidigt lärande mellan den formella och informella utbildningsvärlden och testades av 

utbildningsaktörer i andra delar av landet. OCN AB bildades 2005 i samband med att 

ACCESS Equal startade och är ett dotterbolag till Urkraft. Projektidén från ACCESS har 

sedan utvecklats vidare av OCN AB, även efter projekttidens slut december 2007. 

ACCESS projektet utvecklade nätverk med syftet att godkänna informella utbildare, vars 

utbildningar erkändes genom ett valideringsförfarande där tex lokala branschföreträdare 

godtar innehållet i utbildningarna. Förfaringssättet lanserades under benämningen OCN efter 

Brittisk förebild. 

I Storbritannien finns en nationell organisation som godkänner kurser vilka administreras av 

Open College Networks (OCN) och vänder sig till vuxenstuderande. Dessa är indelade i 11 

regioner. Vidare finns det 50 nationella program. Dessa har godkänts av Qualification 

Curriculumn Authority (QCA) som sponsras av Department for Children, Schools and 

12

Families. QCA arbetar med att utveckla nationella kursplaner, gör valideringar, tester och 

godkänner kvalifikationer som tillhandahålls vid olika colleges och i arbetslivet. De fastställer 

och reglerar också institutioner som utfärdar tex kursbevis för att tillförsäkra att de har ett 

passande syfte. Förfaringssättet utvecklades i mitten på 1970-talet och har varit framgångsrikt 

i Storbritannien. Skillnaden mot det svenska OCN är dock att det Brittiska systemet ytterst 

regleras av en statlig myndighet. Trots detta utfärdar svenska utbildningsanordnare vilka 

följer en svensk OCN kursplan så kallade OCN poäng som endast har en lokal förankring. 

Partners 

Urkraft Service AB (slutlig stödmottagare) 

Högskolan i Halmstad 

Skellefteå Kommun, vilket även omfattar Gymnasiekontoret, Skeria utveckling, och CV 

Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets gemensamma enhet för tillväxt och 

regional utveckling, TRU 

Landsorganisationen i Sverige, LO och LO-distriktet, Västerbotten 

Tjänstemännens Centralorganisation, TCO och TCO distriktet, Västerbotten 

Ungdomsstyrelsen 

Arbetsförmedlingen i Skellefteå 

Skolverket i Umeå 

2.1.4 Framtidsmötet 

Projektets övergripande syfte var att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Målet har 

varit att ingen ska lämna gymnasieskolan utan att ha en realistisk handlingsplan för fortsatta 

studier eller arbete. Projektperioden varade 2002-2005. Följande målgrupper har varit 

aktuella: 

Elever på gymnasieskolans IV/PRIV-program (Individuella program), elever på 

gymnasiesärskolan med inlärningssvårigheter och övriga elever på gymnasieskolan som 

riskerar att lämna skolan utan slutbetyg. Dessutom hade man målsättningen att ungdomars 

kunskap om arbetslivet skulle öka och generellt riktas mot alla elever och personal på skolan. 

Partners 

Företagarna i Perstorp 

Arbetsförmedlingen i Bjuv, Klippan, Åstorp och Perstorp 

Företagarna i Klippan, Företagarnas Riksorganisation 

Åstorps kommun 

Perstorps kommun 

LO-Facken i Klippan 

Klippans kommun 

Svenskt Näringsliv/Svenskt Näringsliv Service AB 

Företagarna i Åstorp 

Perstorp AB 

Kristianstad Högskola 

13

3 Intervjustudien 

Vi har tillämpat den kvalitativa forskningsintervjun som av Kvale (1997) 19 beskrivs som ett 

samtal, som handlar om intervjupersonens livsvärld och relationen till denna. Med livsvärld 

avses människors inre värld och hur omvärlden uppfattas. Syftet med intervjuerna var att 

beskriva och förstå de centrala teman som den intervjuade upplevde och förhöll sig till. Våra 

intervjuer var fokuserade på vissa frågeområden som byggde på en intervjumall vilken utgick 

från våra forskningsfrågor. 

Intervjun skall försöka belysa både det faktiska planet och meningsplanet, dvs. 

nödvändigheten av att lyssna både till de direkt uttalade beskrivningarna och innebörden av 

vad som sägs. Intervjuarens tolkning av den intervjuades utsagor sänds tillbaka till den 

intervjuade för att få en omedelbar bekräftelse på om tolkningen är riktig eller oriktig. I 

praktiken framstår detta som ett temastyrt samtal. Öppenhet och lyhördhet för vad som sägs 

och för vad som inte sägs är viktigt, eftersom den intervjuades uttalanden ibland kan var 

mångtydiga. 

Målet med intervjun var således att få nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter 

av den intervjuades livsvärld och att efterfråga det specifika i situationer och 

handlingsförlopp. Vi försökte samla in så rika och förutsättningslösa beskrivningar som 

möjligt och att vara ”förutsättningsmedveten” med vilket menas att intervjuaren var kritisk till 

sina egna förutsättningar. Det viktiga har varit att få en så exakt bild som möjligt av vad den 

intervjuade vill förmedla. Efter att alla 17 intervjuer genomförts, som alla bandades, vidtog 

tolkningsarbetet. Det gällde att tränga in i de olika berättelser som vi hade spelat in. Varje 

intervju tog mellan 1 – 1½ timme. 

Selander & Ödman (2004) 20 hävdar att de erfarenheter som vi har av världen kan kodifieras 

som en text. I denna kodifiering där erfarenheter beskrivs, spelar berättelser en viktig roll. 

Berättelser tolkas i syfte att förstå människor och deras värld. Det centrala i vår studie har 

varit att på olika nivåer analysera och tolka de ”texter” som materialet består av. 

I tolkningsarbetet måste man enligt Ödman (1994) 21 ta hänsyn till tre olika dimensioner 

nämligen tiden, analys- och abstraktionsnivån och fokuseringen. I tidsdimensionen handlar 

det om att förhålla sig från förfluten tid till nutid och även från nutid till framtid. Den andra 

dimensionen handlar om delen i förhållande till helhet och att tolkningen rör sig mellan dessa. 

Men tolkningen rör sig även mellan det allmängiltiga och det specifika. Fokuseringen handlar 

således om att förstå det konkreta. 

Intervjuerna bandades men skrevs endast ut selektivt. Det avgörande var i vilken utsträckning 

den intervjuade höll sig till de frågeområden som var utgångspunkten för hur intervjuerna 

organiserades. I det här sammanhanget är det viktigt att betona värdet av att det är 

intervjuaren själv som har skrivit ut intervjun, eftersom risken för missuppfattningar minskar. 

Det är också värdefullt att utskriften kan ske i så nära anslutning till intervjun som möjligt. 

19 Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund : Studentlitteratur 

20 Selander Staffan & Ödman Per-Johan (2004) Text och existens. Göteborg, Bokförlaget Daidalos AB 

21 Ödman Per-Johan (1994). Tolkning, förståelse och vetande: hermeneutik i teori och praktik Stockholm: 

Norstedts Akademiska Förlag 

14

Den vanligaste formen för bearbetning av textmassan är meningskoncentrering, genom att 

minimera långa meningar till minsta möjliga antal utan att förlora innebörden. I vårt fall 

sammanfördes meningskoncentraten till fyra teman, för att textmassan ska bli hanterbar och 

mera överskådlig. Denna bearbetning innebar således en selektion och som förhoppningsvis 

har lett till att något nytt skapas. 

Följande teman, som blev resultatet av vår meningskoncentration, har använts för att 

sammanställa utfallet av intervjuerna: 

(1) Strategier (metoder och verktyg) för att skapa ett fungerande lärande och ett jämställt 

yrkesbaserat lärande 

(2) Erfarenheter som synliggjort rådande könsroller 

(3) Könsroller och ett förändrat synsätt på praktisk- och teoretisk kunskap 

(4) Konkreta resultat från de fyra inblandade UP, i synnerhet innovativa 

3.1 Strategier (metoder och verktyg) för att skapa ett fungerande lärande och 

ett jämställt yrkesbaserat lärande 

Vid intervjuerna ställdes frågan om man inom de fyra Utvecklingspartnerskapen hade använt 

en medveten strategi för att få till stånd ett yrkeslärande som stimulerade till att kvinnor och 

män fick lika möjligheter att lära sig ett yrke även om detta var dominerat av det ena könet. 

Inom två UP´n kan man spåra en sådan ambition. Det ena är delprojekt People och det andra 

är AFFLA. 

Det intressanta med People Söderhamn var att alla företagsledarna som var inblandade i 

projektet var mycket medvetna om behovet av att öka andelen kvinnor inom de företag som 

behandlades i en utvärderingsrapport från 2005 22 . Man har haft en kvinnlig praktikant och två 

kvinnor som deltagit i trainee utbildningen vid Vallviks bruk (ett av de företag som deltog i 

projektet), en kvinna vardera i de två trainee utbildningarna. Frågan har aktualiserats på alla 

företag som var berörda av projektarbetet, men Vallviks bruk har drivit frågan mer 

systematiskt. 

Det blir en helt annan anda och atmosfär. Det blir det om det är blandat. Min 

erfarenhet. Är dock inte beredd att tumma på kompetensen.– Om vi har två likvärdiga 

då väljer vi kvinnan. Man tar proportionellt fler kvinnor till intervjuerna. (vd Vallviks 

bruk) 

Vid alla de aktuella företagen är mansdominansen nästan total. Företagsledningarna är 

medvetna om fördelarna med en större blandning av könen, men har en rad svårigheter att 

övervinna. Vid Vallviks bruk har man relativt sett varit mest framgångsrik beträffande 

rekrytering av kvinnor men det har funnits förutfattade meningar. 

Hon hade jobbat inom vården, neej det där kommer inte att funka. Men där hade man 

totalt fel. Men det har fungerat jättebra, hon tar över den gamla räven som är där och 

talar om för honom hur det skall köras. De kompletterar varandra bra .Hon är jättebra… 

när han (den andre operatören, man är alltid två operatörer på ett pass) glömmer bort då 

säger hon till. (produktionsledare, Vallviks bruk) 

22 Höghielm, Robert (2005) Yrkesbaserat lärande. Erfarenheter från PEOPLE delprojekt i Söderhamn 2002 till 

2005. Ljusdal: AB Romi tryck. Se även http://www.ntglar.se/eny/ybl.shtml. Fyra intervjuer har hämtats från 

denna rapport, eftersom de explicit behandlade samma frågor kring genus som har varit utgångspunkten för 

föreliggande studie. 

15

Uttalandet är ett tecken på ett könsmaktperspektiv. Tanken på att få in en kvinna var svårt att 

svälja. Detta arbete (som processoperatör) var exklusivt vikt för män. Dock visar exemplet att 

det går att övervinna även en sådan inställning. Ett rimligt antagande är att högsta ledningens 

förutsättningslösa inställning till att anställa kvinnor kan ha bidragit till att så skedde i det 

aktuella fallet. 

Den kvinnliga trainee som är med i den andra trainee omgången har en bakgrund inom bl.a 

handeln men även några års erfarenhet som processoperatör. Hon trivs med utbildningen och 

finner sig väl till rätta i den mansdominerade arbetsmiljön 

. 

Du förstår jag har alltid arbetat i manliga arbetsmiljöer där jag trivts 

mycket bättre än motsatsen. (kvinnlig trainee, Vallviks bruk) 

Hon utbildades att ”köra” sodapannan (ett farligt och prestigefullt arbete). En fundering att 

hon till slut hamnade som truckförare kan vara att könsmaktordningen gav kraftigt utslag och 

resulterade i att hon fick acceptera en mindre prestigefylld anställning. Detta är naturligtvis en 

spekulation men torde inte vara helt osannolik. 

Vid ett annat av företagen framhöll fabrikschefen att det visst var lämpligt att anställa 

kvinnor. Vid intervjutillfället var det endast en kvinna anställd som arbetade på lagret, av en 

arbetsstyrka på 125 personer. Dock ansåg fabrikschefen att det räckte med endast en kvinna 

per arbetsenhet. Motiveringen var helt enkelt följande som undslapp fabrikschefen: 

Annars blir det bara kackel…... (fabrikschef, Söderhamn) 

I delprojekt Söderhamn uppges att ett ”genusperspektiv” beaktats genom försök att rekrytera 

och stötta kvinnor inom otraditionella yrkesval. Detta framkommer även av vad vd för 

Vallviks bruk yttrade, nämligen vikten av att kunna anställa kvinnor som var verksamma i 

driften eftersom han visste att detta, enligt egen erfarenhet, hade en positiv effekt på 

arbetsmiljön. Detta stämmer för övrigt väl in på de studier som vi tidigare refererat till. 

Till de mer intressanta slutsatser som kan dras från People Söderhamn är att en förutsättning 

för att bryta miljöer som är mansdominerade genom att anställa kvinnor, endast är möjligt om 

företagsledningen driver en sådan linje. Samtliga företag präglas av en stark maskulin 

könsmärkning. De studerade företagen är nästan totalt mansdominerade och torde ha stora 

svårigheter att utan aktiv rekryteringspolitik från företagsledningen kunna förändras 

beträffande könsfördelning. 

Går vi till AFFLA kan endast konstateras att delprojekt Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) 

för tekniker som hanterar explosiva och brandfarliga ämnen inom industrin, Lindesberg, tycks 

ha varit framgångsrikt att rekrytera kvinnor till ett typiskt mansdominerat yrke. Som redan 

nämnts, fick vi tyvärr inte direkt tillgång till informanter som varit projektansvariga för KY 

utbildningen av sprängämnestekniker. Trots otaliga försök, kan vi sålunda endast gå på 

uppgifter som bygger på en intervju som lämnats av koordinatorn för de fyra delprojekten. 

KY explosiv har varit mycket framgångsrika. De har haft 60% tjejer och 40% män…Jag 

vet inte säkert hur det kommer sig, men de har väl marknadsfört sig rätt. Men de har 

från start jobbat med diskriminering. (koordinator, AFFLA Equal) 

16

Det som kommer fram vid intervjun är att man arbetat med loggböcker både i KYutbildningen 

och Industri college. Man har enligt koordinatorn lagt ner resurser på att ta fram 

en handledarutbildning, som också resulterat i en CD skiva. Där lotsas man på ett systematiskt 

sätt igenom ett tillvägagångssätt för hur en handledarutbildning bör läggas upp. Vad man skall 

tänka på etc. Egendomligt nog har man inte haft någon kontakt med Högskolan Dalarna som 

har haft och har en handledarutbildning i samband med etablerandet av Teknik college i 

regionen. 

Utbildningen av sprängämnestekniker har tillkommit som ett resultat av ett branschrelaterat 

behov av sprängämnestekniker. Branschen har haft ett femårigt samarbete med Masugnen i 

Lindesberg, som fungerat som utbildningsmäklare. 

Samarbetet har lett fram till ett pedagogiskt förhållningssätt som utgår från deltagarnas 

erfarenheter av att vistas på en arbetsplats. Efterhand ”servas” dessa sedan med teori, alltså en 

slags efterfrågebaserad modell, dvs ”teori på begäran”. Arbetssättet har således varit upplagt 

på samma eller liknande sätt som den pedagogiska idén med ”yrkesbaserat lärande” som 

tagits fram i PEOPLE Söderhamn 23 . 

I den slutrapport om AFFLA Equal, som Anderhed, Ljungzell, Sjöberg & Svensson (2007) 24 

tagit fram behandlas inte alls någon genusaspekt. Rapporten ägnar istället stor 

uppmärksamhet åt att behandla nödvändigheten av att arbetslivet och utbildarna eller 

utbildningsanordnarna hamnar på en jämlik nivå. Ett flertal erfarenheter från de KY 

utbildningar som ingår i partnerskapet lyfts fram som lyckade exempel på att man agerat på 

ett jämlikt sätt. Det handlar naturligtvis om vem som äger makten över utbildningen eller vem 

som har tolkningsföreträde. Av de personer som deltagit i KY- utbildningen för 

sprängämnestekniker var det endast tre av sexton som inte var arbetssökande. 

Kombinationen stark efterfrågan från branschen och hög andel arbetssökande samt en strävan 

efter att rekrytera från bägge könen kanske bidrog till att så många av kursdeltagarna var 

kvinnor. Av skäl som redan berörts kunde vi aldrig reda ut detta. 

Vi har emellertid haft möjlighet att intervjua olika personer som deltagit i Kompetensstegen i 

Borlänge, ett av de delprojekt som ingick i AFFLA Equal. Verksamheten i Borlänge har 

möjliggjorts genom att kommunen ingick i partnerskapet med en undersköterskeutbildning 

som ingår i den nationella satsningen inom äldrevården, kallad Kompetensstegen. Kommunen 

upphandlade utbildningen av den kommunala vård och omsorgsutbildningen. 

Utbildningen riktades således till vårdbiträden inom äldre vården som ville utbilda sig till 

undersköterskor. Man har också genomfört handledarutbildningar som haft fokus på att 

deltagarna skall kunna fungera både som handledare för nyanställda och vårdelever från 

gymnasieskolan. Någon genusmedvetenhet har inte funnits enligt projektledaren för 

Kompetensstegen. 

23 Se Höghielm, Robert (2005) Yrkesbaserat lärande. Erfarenheter från PEOPLE delprojekt i Söderhamn 2002 

till 2005. Ljusdal: AB Romi tryck 

24 Anderhed, Helena; Ljungzell, Malin; Sjöberg, Karin & Svensson, Lennart (2007) Vad kan man lära av 

arbetsplatslärande Utveckling av yrkesutbildningar inom industri, äldreomsorg och kriminalvård. Lindesberg: 

Strands Tryckeri. 

17

Den dåvarande projektledaren borde ha sagt detta, då skulle vi tagit in jämställdhet i 

kursen. (projektledare, Kompetensstegen) 

Man har använt sig av den verksamhet som pågick (kompetensstegen) som har kompletterats 

med handledarutbildning. 

På handledarutbildningen (för undersköterskor) hade vi en man på femton deltagare. 

(projektledare, Kompetensstegen) 

Tanken har varit att de handledare man utbildade skulle ta emot de sjukvårdsbiträden som 

gick utbildning inom ramen för kompetensstegen. En god tanke som dock, enligt 

projektledaren, inte har fullföljts. Hon har nämligen på egen hand följt upp hur detta har 

fungerat. På endast ett ställe av 15 har det funnits handledare för vårdbiträden. Det verkar som 

om Borlänge kommun inte har lyckats med att koordinera verksamheten. 

Vid samtalet med projektledaren framkom logistiska brister som inte kommer att beröras här, 

eftersom det ligger utanför syftet med denna studie. En tänkbar förklaring är att man haft flera 

personbyten under projekttidens gång inklusive byte av koordinator för hela partnerskapet. 

Vår projektledare framhåller att hon antagligen inte varit tillräckligt uppdaterad kring 

övergripande frågor om projektverksamheten. 

Punkten empowerment, att den skulle vara med, det visste inte jag. 

(projektledare, Kompetensstegen) 

Hur uppfattar ett vårdbiträde utbildningen som deltar i en kurs inom ramen för 

kompetensstegen En av dem som vi intervjuade hade arbetat 25 år inom vården, när hon fick 

erbjudandet att delta i utbildningen. Kursen har varit upplagd så att man studerar en vecka och 

arbetar en vecka. 

Man får studera mycket hemma. Vi är endast två dagar på skolan. Inte så mycket 

lärartimmar. Det gäller att disciplinera sig själv. (vårdbiträde, kompetensstegen) 

Fastän kursdeltagaren inte vet vem som är utbildningsanordnare eller känner till kursplanen 

har man i hennes grupp utvecklat ett intressant beteende sett ur ett pedagogiskt perspektiv. 

Eftersom deltagarna i hennes grupp om åtta personer upplever att man får för lite lärarstöd har 

en praxis utvecklats. Man både ringer och träffas regelbundet, antingen hemma hos varandra 

eller i någon offentlig lokal. Träffarna är särskilt frekventa under skolveckorna. Vid dessa 

träffar ventileras både praktikerfarenheter och kursinnehåll. Man förenas kring ett gemensamt 

problem, nämligen att klara av kursen och de uppgifter som de får av lärarna. Frågan om 

kvinnor i vården har också behandlats i gruppen. 

Det har tagits upp i vår grupp. Vet inte om man gjort det i den andra gruppen. Killen är 

aktiv, han är fackligt aktiv. Vi har inte framfört några synpunkter. Vi tittade bara på 

andelen undersköterskor, inte om män eller kvinnor. (vårdbiträde, kompetensstegen) 

Kursdeltagarna är över lag mycket nöjda med utbildningen. För många är detta första gången 

de har fått ett sådant erbjudande av arbetsgivaren, vilket i sig kan vara en bidragande orsak till 

att man är så nöjd med utbildningen. För att undersköterskeutbildningen skall fungera på ett 

tillfredsställande sätt är det nödvändigt med praktik och att det finns utbildade 

18

praktikhandledare. Hur har då handledarutbildningen fungerat Det verkar som att 

handledarutbildningen har levt ett liv skilt från undersköterskeutbildningen. 

Ingen praktik utan vi var på skolan under de där veckorna. En mycket teoretisk kurs. 

Men vi hade dramatiseringar. Vi var femton stycken som gick kursen och som jobbade 

inom vården. Borde haft en uppföljning efter de där fem veckorna. Man lär sig mycket 

av varandra…. (kursdeltagare, handledarutbildningen Kompetensstegen) 

Inte vid något tillfälle behandlades frågor som handlade om genus eller kön, vilket också 

bekräftats av projektledningen enligt ovan. Den intervjuade handledaren har ännu inte, ett år 

efter att hon gått utbildningen, fått handleda någon på sin arbetsplats. 

Tyvärr har jag inte haft några elever som jag fått. (kursdeltagare, handledarutbildningen 

Kompetensstegen) 

Hon har däremot haft möten med nyanställda som hon har introducerat. - Den bild som växer 

fram är att man inte tagit tag i jämställdhetsfrågan, vilket kan synas vara en smula märkligt 

med tanke på den diskussion som förs om könsfördelningen inom vissa vårdyrken. Ansvariga 

inom kommunen har inte heller aktualiserat denna fråga i partnerskapet. Om de har gjort det, 

finns det i alla fall inte några spår av detta i den undervisningsverksamhet som pågått inom 

Kompetensstegen Borlänge. 

Hur ser det ut i de andra partnerskapen Går vi till partnerskapet ACCESS blir bilden en 

annan. Det beror också på att detta partnerskap bygger på den verksamhet som Urkraft 

Service AB sysslar med. Urkraft i Skellefteå bildades av fyra före detta socialsekreterare 

hösten 1988. De startade ett projekt för femton arbetslösa ungdomar. Tanken var att på tre 

månader bygga ett bageri, en restaurang, ett kafé, en sporthall och sedan använda dessa platser 

som utgångspunkt. 

Verksamheten har varit framgångsrik och med tiden har Urkraft fått en vildvuxen bukett av 

enheter. Enheternas antal och utseende förändras för varje år. Några enheter slås ihop eller 

försvinner, några kommer till. Arbetsmarknadens behov har genom åren varit en av de 

viktigare komponenterna för hur enheter formas. Ledstjärnan har varit en strävan efter att 

slussa kursdeltagare vidare till en anställning. På Urkraft utbildas mellan hundra och 

tvåhundra vuxna deltagare varje läsår. Utbildningens längd är individanpassad och saknar 

egentligt start och slutdatum. 

Man har särskilt intresserat sig för det brittiska OCN konceptet och strävar efter att få detta 

erkänt i Sverige. Problemet är att det för närvarande inte finns någon svensk myndighet som 

vill ikläda sig den roll som Qualification Curriculumn Authority (QCA) har i Storbritannien. 

Man vill få icke formellt och framför allt informellt lärande erkänt. Något förenklat vill man 

tydliggöra och synliggöra människors lärande utanför de formella utbildningssystemen med 

hjälp av att utfärda s.k. OCN poäng. Som redan berörts under den inledande beskrivningen av 

partnerskapen är grundidén att en kurs som har en kursplan godkänd av lokala partners i ett 

samrådsförfarande, vanligen olika arbetsgivare, kan ge vissa OCN poäng. 

Kurserna är utformade så att deltagarnas tidigare yrkes och livserfarenheter beaktas vid en 

bedömning om deltagarna uppnått kursmålen. Frågan är gammal och har berörts många 

gånger inom det vuxenpedagogiska fältet. Senast denna problematik diskuterades i ett större 

sammanhang, var kanadensaren Alan Tugh’s studier om självstyrt lärande under slutet av 

19

1970-talet och i början av 1980-talet. Frågan har bl.a. behandlats i en doktorsavhandling 

rörande vuxenutbildning i slutet av 1980-talet av Lena Borgström. 25 

Eftersom ACCESS har varit inblandad eller ihopkopplad med Urkrafts olika verksamheter 

inte minst dotterbolaget OCN var det ibland svårt att tydliggöra var de intervjuade var 

verksamma. Vid intervjuerna var vi därför tvungna att särskilt beakta detta. En av de 

intervjuade var verksam på ett företag utanför Urkraft medan de övriga sex personerna som 

intervjuades hade olika funktioner inom Urkrafts verksamhet. 

Det går att urskilja vissa medvetna satsningar på att synliggöra genusaspekten i de 

utbildningssammanhang Urkraft är engagerad i. Någon enhetlig uppfattning eller strategi för 

hur denna fråga borde hanteras tycks inte finnas, åtminstone om vi skall gå på våra 

informanter. 

Tjejerna är en aning för fega när de skriver sina CV. De har större problem med det 

(jämfört med killarna) De tenderar att vara mer ambitiösa. Bortsett från spetstjejerna, 

finns det dessutom de som har enormt dålig självkänsla. (handledare ACCESS) 

Vi har även intervjuat koordinatorn för ett annat Equal partnerskap, nämligen SALT 

(SeALTernativen). Det består av tre huvudpartners nämligen Föreningen Urkraft (dvs Urkraft 

Service AB), ABF/Norra Västerbotten, samt Projekt 200X (tvåtusenX). 

ABF/Norra Västerbotten vill genomföra ABF-skolor för elever i åldrarna 16-24 år från 

gymnasiala yrkesprogram och det individuella programmet med hjälp av folkbildningens 

pedagogik. Denna benämning kan man ställa sig något frågande till och har för övrigt 

debatterats sedan Rickard Sandlers dagar, känd folkbildare från 1920- och 1930-talen 26 . 

Projekt 200X syftar till ett partnerskap mellan skola-arbetsliv och skall med hjälp av Open 

Space seminarier (där ungdomars åsikter kan göra sig hörda) resultera i underlag till en 

spelfilm. Urkraft slutligen, medverkar med ett projekt där man använder sig av OCN 

modellen för att erkänna det lärande som sker i vägledningssituationer, för att därmed 

tydliggöra kopplingen mellan vägledning och lärande. I detta delprojekt av SALT 

partnerskap, arbetar man med genusfrågan på ett målinriktat sätt. 

En knäckfråga. Ofta ett spel för galleriet. Jag tycker vi har kommit ifrån detta genom att 

vi anlitar kvinnoforum i Stockholm. Resultaten är ofta bra för sin egen skull. Ingen 

fortsättning. - Ett projekt är ett levande ting. (koordinator för SALT) 

Stiftelsen Kvinnoforum i Stockholm 27 fick i uppdrag att ta fram en genus utbildning för hela 

25 Borgström, Lena (1998) Vuxnas kunskapssökande. En studie av självstyrt lärande. Stockholm Brevskolan 

. 

26 Se tex Arvidsson, Lars (1985) Folkbildning i rörelse. Pedagogisk syn i folkbildning inom svensk 

arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900-talet – en jämförelse. CWK Gleerup. (Akademisk avhandling); 

Arvidsson, Lars (1991) Folkbildning och självuppfostran En analys av Oscar Olssons idéer och bildningssyn. 

Eskilstuna: Tidens förlag. 

27 Stiftelsen Kvinnoforum tillämpar genusperspektivet i all verksamhet. De använder sig av empowerment som 

förhållningssätt, metod och målsättning. Vidare uppger de att de använder skillnader mellan kvinnor och män 

liksom kulturella skillnader som en resurs. De utgår från den internationella handlingsplanen för kvinnor och 

flickors empowerment fastställd i Peking 1995. De anger sig vara partipolitiskt och religiöst obundet. De har ett 

60-tal anställda och driver för närvarande omkring 80 projekt och uppdrag i Sverige och internationellt med 

finansiering från privata fonder, svenska myndigheter, FN, EU och Världsbanken. 

20

utvecklingspartnerskapet SALT. De har också genomfört en yrkes- och livsutbildning för en 

grupp unga kvinnor i åldern 16-23 år. Syftet har varit att stimulera denna grupp att söka sig 

till mansdominerande yrken. 

Väldigt fokus på studiebesök, föreläsningar med kvinnor som lyckats bra i en 

mansdominerad värld. Från vd till en tjej som jobbar på golvet i en industri. För att 

visa att man kan bryta mönster. Målgruppen enbart med tjejer, medan vi andra har haft 

en jämn könsfördelning. ABF-skolan och Urkraft ganska lika. (koordinator för SALT) 

I intervjun framgår att hon har en bestämd uppfattning om genus och kön. 

Vi arbetar utifrån ett genderperspektiv. Vi har lagt en större innebörd, ej kön. 

(koordinator för SALT) 

SALT koordinatorn är däremot mer tveksam till att sträva mot en jämn könsfördelning. Hon 

påpekar att det naturligtvis inte alltid handlar om kvinnor utan tvärt om. I de andra ACCESS 

intervjuerna framkommer flera synpunkter i denna fråga. 

Den bästa psykosociala miljön blir allra bäst när man har (köns-)blandade grupper. 

(mentor med lång erfarenhet från arbetslivet) 

En av utbildarna, som arbetar med att snabbt få ut folk på arbetsmarknaden, menar att man 

inte skall styra för mycket när det gäller att få ut kvinnor i mansdominerande miljöer. 

Vi har inte styrt det. Folk blir trötta på pekpinnar. Ibland har vi nästan med våld puttat 

ut dem på en industri. Du måste ut även om industrin är mansdominerad. De får komma 

på det själva. (utbildare, Urkraft) 

Hon vill inte styra för mycket även om det kanske är effektivare för att motverka manlig 

könsmaktordning. Går vi till några kursdeltagare framkommer inte av deras utsagor att det 

finns någon betoning av genusfrågor i kurserna. 

Kulturella aspekter ingår i kursen, men inte direkt genus. Borde tas upp. Minns inte att 

man gjort det under ACCESS. (trainee hos OCN) 

En yngre kursdeltagare som gått en kurs med benämningen: ”Att skapa min framtid” ställer 

sig mycket tvekande till alla resonemang om könsperspektiv eller liknande. 

Tror inte på något könsperspektiv. Nej det har jag inte. Alla människor är så pass 

olika” (kursdeltagare, ACCESS) 

En handledare sammanfattar diskussionen om gender och kön med följande: 

Det finns skillnader mellan män och kvinnor på gruppnivå. På enskild nivå är det större 

skillnader än på gruppnivå. Så är det bara. ( handledare, ACCESS) 

På Urkraft med dess förgreningar i olika enheter och projekt är det endast en verksamhet som 

tycks sätta ett stark fokus på genus och kön, nämligen inom utvecklingspartnerskapet SALT. 

De andra informanterna är naturligtvis medvetna om problematiken men synes inte ha någon 

gemensamt formulerad grundsyn, om vi endast skall gå på deras intervjuutsagor. 

21

Slutligen återstår utvecklingspartnerskapet FRAMTIDSMÖTET. Partnerskapets övergripande 

syfte var sålunda att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Målet var att ingen ska 

lämna gymnasieskolan utan en realistisk handlingsplan för fortsatta studier eller arbete. Man 

har arbetat med utgångspunkt från tre huvudteman: (1) Gymnasieskolan – en skola för alla, 

(2) Ökade kunskaper om arbetslivet samt (3) Skola – arbetsliv. De tre områdena täcktes sedan 

av olika typer av verksamheter som resulterade i 16 delprojekt av varierande storlek. 

Det projekt som låg närmast vårt syfte med denna studie hade fokus på könsroller och 

arbetsliv. Delprojektet hade benämningen ”Kvinnor på yrkesprogram”. Det låg under tema 

två, ”Ökade kunskaper om arbetslivet”. Utgångspunkten för detta tema var att tydliggöra den 

mycket könsuppdelade arbetsmarknaden i Sverige. Trots jämställdhetsarbete och kvinnlig 

frigörelse fortsätter pojkar och flickor att välja utbildningar och yrken enligt ”gamla mönster”. 

De flesta övriga projekt (ungefär 5 stycken) under detta tema arbetade med temadagar, 

nätverk skola och företag, näringslivsdagar och liknande aktiviteter. 

Ser man på alla sexton delprojekten var pojkarna överrepresenterade. Hade ett projekt 

med tjejer som valt att gå ett typiskt mansdominerat yrkesprogram. De var endast fem 

stycken av 270 elever som gjorde det. Bygg, fordon, mekaniska och transport…. 

(projektledare, FRAMTIDSMÖTET, Klippan) 

Av uppgifterna att döma var den manliga dominansen total på de typiskt manliga 

yrkesprogrammen, med vilket menas alla yrkesprogram utom vård och i viss utsträckning 

handel och administration. Så var förhållandena under projekttiden (2002 – 2005) vid den 

aktuella skolan, nämligen Klippans gymnasieskola med totalt c 1100 elever. 

När man pratar jämställdhet är det akademiker som driver den här diskussionen, 

handlar om kvinnor på chefsposter. Man pratar inte så mycket om kvinnor som vill bli 

lastbilschaufförer, byggare. Då har man inte kommit så långt. Anledningen var att jag 

hade en tjej på fordonsmekaniker. Kom och sa, allt är bra, men hon kände sig så 

fruktansvärt ensam. (projektledare, FRAMTIDSMÖTET, Klippan) 

Av intervjun framgår att projektledaren är engagerad i jämställdhetsproblematiken. Att döma 

av de beskrivningar vi fick ta del av rörande de andra projekten inom tema två, synes detta 

projekt vara det enda där man försökte gå i närkamp med denna problematik. Visserligen hade 

de andra projekten under tema två aktiviteter som behandlade jämställdhetsfrågor, men var 

enligt vår bedömning lite för allmänna och siktade på att de inblandade (elever och 

skolpersonal) förhoppningsvis långsiktigt skulle ändra inställning till jämställdhetsfrågor. Det 

finns inte något i intervjun med projektledaren från Klippan som enligt vår bedömning strider 

mot ett sådant påstående. 

De fem flickorna samlades minst en gång i månaden för att samtala om sina upplevelser. De 

gick på följande yrkesprogram: en på bygg, en på fordon, en på el samt två på transport. Tre 

grupperingar kunde, enligt projektledaren, urskiljas beträffande varför de valt dessa 

mansdominerade yrkesprogram: de som är genuint intresserade av det specifika yrket, de som 

inte vill gå studieförberedande men inte har intresse av vård eller mat samt de som vill 

markera ”att de inte är som andra”. Ingen av flickorna hade något intresse av den feministiska 

debatten. I den mån de överhuvud tagit följde delar av den, ansåg de att denna debatt inte 

angick dem. 

22

De behövde föra en diskussion kring praktiska problem såsom att hitta lämpliga arbetskläder. 

Det finns t.ex. inte några särskilda arbetskängor i storlek 36. Detta var förhållanden som de 

manliga yrkeslärarna inte alls tog upp på lektionerna. Den fråga som ofta aktualiserades vid 

träffarna var att det kan bli svårt att kombinera yrket med barn. 

När man kommer ut på en arbetsplats, så kommer den presumtiva arbetsgivaren och 

frågar: ’När kommer gubbarna ’Hur bemöter man det Hur tuff skall man vara när 

man söker jobb Finns det bara en byggbod och en toalett, ja då får man börja 

varannan dag en kvart tidigare och varannan dag en kvart senare. (projektledare, 

FRAMTIDSMÖTET, Klippan) 

Ett annat exempel är från ett av Sveriges största byggföretag där man var mycket skeptisk när 

man tog emot den kvinnliga byggeleven 

Vad skall hon här Men de var jättenöjda, den bästa de haft. Det är hon som skall läsa 

vidare till ingenjör. Hon gick byggprogrammet. När hon sa det i grundskolan blev hon 

avrådd. (projektledare, FRAMTIDSMÖTET, Klippan) 

Det fanns också en uppfattning även ”hemifrån” att så här är det, det får man tåla. En del av 

detta som framkommer får anses vara ett klart uttryck för att en manlig könsmaktordning är 

stark inom vissa yrkesbranscher. Det som var något bekymmersamt var hur en av flickorna 

(på fordonsprogrammet) blev trakasserad av sin yrkeslärare varje gång hon skulle gå ifrån och 

träffa sina kvinnliga kamrater från de andra yrkesprogrammen. Till skillnad från de övriga 

lärarna gjorde denne manlige lärare alltid en markering när hon skulle gå ifrån, inför hela 

elevgruppen. 

Skolans studievägledare argumenterade ofta emot den typ av val som den aktuella gruppen av 

flickor hade gjort. 

Jamen, det är ju så. Hon har så bra betyg. Vad skall hon på ett yrkesprogram att göra 

Hon vidhöll att hon (studievägledaren) gjorde rätt. (projektledare, FRAMTIDSMÖTET, 

Klippan) 

Det skall mycket till för en enskild flicka, om det finns studie och yrkesvägledare som aktivt 

agerar mot att flickor skall söka sig till traditionella manliga yrkesprogram. Till detta hör 

fackets inställning som tyckte det var bortkastat med de här flickorna. 

De kommer aldrig stanna kvar. Han som kom från bygg skulle ju fokusera på lönen. Får 

man in kvinnor då sjunker lönerna. Därför hade man inte något intresse. Det var inte 

officiellt förstås. Borde ju ligga i fackens intresse. (projektledare, FRAMTIDSMÖTET, 

Klippan) 

Diskussionen inom partnerskapet har dominerats av varför så många unga män misslyckats i 

gymnasieskolan. Det verkar som om flickors val av yrkesprogram var en icke existerande 

fråga inom partnerskapet. 

Det råder en konsensus om att vissa saker talar man inte om. Det finns inte på 

dagordningen. Den här frågan om flickors gymnasieval är en sådan fråga. Nu är det så 

att man lyckats få in tjejer på naturvetenskap, men nu vill man få in pojkar på vård. Nu 

är det den frågan som är viktigast. I Halmstad har man lanserat ”Uniformsutbildning” 

23

som namn på vård och då kan man bli ambulansförare. Då har man fått jättemånga 

pojkar.(projektledare, FRAMTIDSMÖTET, Klippan) 

Hur har det då gått för dessa flickor, har de fortsatt inom de olika inriktningar de hade valt 

sedan projektet avslutades 2005 Enligt projektledaren är det långt ifrån alla. Flickan som 

hade valt fordon och som var mycket duktig hade gett upp. 

Hon orkade inte strida längre. Hon jobbar nu inom äldreboende. Två av dem kom att 

läsa vidare, en till byggingenjör, en till en flygteknisk utbildning. De två som var på 

transport kör nu budbil och mindre lastbilar. Tror att det är ganska många tjejer som 

hamnar där. Fortfarande är det inte så många som kör 24 meters i hela Europa. 

(projektledare, FRAMTIDSMÖTET, Klippan) 

I vilken utsträckning har de tre inblandade kommunerna gått vidare med detta delprojekt, 

Kvinnor på yrkesprogram 

När det var slut så var det slut. (projektledare, FRAMTIDSMÖTET, Klippan) 

Naturligtvis förklarade ansvariga att det hela var lovvärt men man såg inte några möjligheter 

att gå vidare. 

Vad kan man då säga om partnerskapet FRAMTIDSMÖTET Ja flera fundamentala 

problemområden har aktualiserats. Naturligtvis är alla officiellt för tankefiguren om 

jämställdhet. Men när man skrapar på ytan framkommer några slutsatser. Flickor skall inte ge 

sig in på yrkesområden som är mansdominerade. Om de trots allt gör det kommer de få 

problem i yrkeslivet eftersom en manlig norm är utgångspunkten. Vidare blir det antagligen 

svårt att kombinera en sådan yrkeskarriär med att skaffa barn. 

Det problematiska är att denna bild stöds från flera håll: flickornas hemmiljö, rådgivare i 

skolans miljö (studie och yrkesvägledare), vissa yrkeslärare, arbetsplatser där flickorna gör sin 

praktik samt fackliga företrädare. Frågan är hur man skall kunna hantera denna problembild 

Kan byråkrater och experter bistå, eller är det bättre att förlita sig på ett mer gräsrotsinriktat 

perspektiv som bl.a. verkar i demokratiska nätverk 28 Detta för oss till nästa tema 

”Erfarenheter som synliggjort rådande könsroller. 

3.2 Erfarenheter som synliggjort rådande könsroller 

Med tanke på den omfattande forskning (se t.ex. SOU 2004: 43 29 ) som visar hur kön präglar 

såväl utbildningssystemen som arbetslivet, är det intressant att undersöka vilka mönster 

beträffande rådande könsroller, som framträder i de olika aktuella UP. Ett viktigt inslag är att 

stimulera kvinnor att göra okonventionella val och i större utsträckning gå in på traditionellt 

manliga områden i arbetslivet. Kvinnor förväntas gå in på mansdominerade områden, medan 

inga explicita resonemang finns om att män kan gå in på kvinnors områden. En konsekvens 

kan bli att könssegregering framstår som en fråga om att påverka kvinnor i första hand och 

inte män i motsvarande grad. 

28 Se Nott, Sue (2000) Accentuating the Positive: Alternative Strategies for Promoting Gender Equality I 

Beveridge, F., Nott,S., & Stephen, K. Making Women Count: Integrating Gender into Law and Policy-Making. 

Burlington: Ashgate 

29 Den könsuppdelade arbetsmarknaden SOU 2004: 43 

24

I alla UP framträder ett tänkande om könsroller men som endast i begränsad utsträckning 

leder till konkreta aktiviteter inom respektive UP. Man gör inte genomgående någon klar 

skillnad mellan begreppen kön och genus. Låt oss granska de olika partnerskapen i samma 

ordning som vi tillämpat under förgående avsnitt: People delprojekt Söderhamn, 

AFFLA, ACCESS samt FRAMTIDSMÖTET. 

I People Söderhamn framkom det mycket tydligt att det fanns en manlig könsmaktordning på 

alla undersökta företag som ingick i partnerskapet. Med det menas att det var ett slags 

normalläge som alla visste om och som man i bästa fall kunde skoja om. Projektledaren ansåg 

att problematiken borde lösas genom ett underifrån perspektiv, det som Nott kallar ett 

deltagande demokratiskt sätt och inte genom att vidta byråkratiska åtgärder enligt förslag från 

experter. Man ville inte lyfta ut jämställdhet som en separat fråga utan försökte få det 

integrerat i det pågående utvecklingsarbetet genom att använda en ”situationsanpassad 

strategi”, samt att man ville undvika att betrakta kvinnor som en speciell kategori. 

Vi ville inte placera kvinnorna för sig, skilt från verksamheten, utan utgå från den 

aktuella situationen. (projektledare, People Söderhamn) 

Det är ett ställningstagande som inte är oproblematiskt. Är det en effektivare strategi att 

anlägga ett underifrån perspektiv jämfört med att använda sig av byråkratiska metoder där 

verktygen i sig betraktas som oproblematiska. Skall man kvotera fram kvinnor till olika 

befattningar eller skall man tillsätta efter meriter Men om vi är överrens om att en 

könsmaktordning gäller, kan en kvinna under sådana premisser skaffa sig de nödvändiga 

meriterna Hur ser det ut i övriga UP vi studerat 

Går vi till AFFLA är det klart att man i Kompetensstegen, Borlänge, inte nämnvärt har 

engagerat sig i denna fråga. Det var inte något som behandlades i någon av 

utbildningsverksamheterna, varken i kursen för vårdbiträden eller i handledarutbildningen. I 

delprojektet KY-utbildning för sprängämnestekniker, Masugnen Lindesberg, verkar det dock 

som om att man framgångsrikt lyckats rekrytera kvinnor i ett mansdominerat yrke. Det är 

förtjänstfullt särskilt som att man använt sig av en pedagogisk strategi liknande den i People 

Söderhamn, nämligen att utgå från yrkesverksamheten och efter behov föra in teori. En 

strategi som i People Söderhamn benämndes yrkesbaserat lärande (YBL). 

I partnerskapet ACCESS har det funnits en stark betoning på köns- och genusbegreppen, även 

om det i intervjuerna framkom en glidande uppfattning om vad dessa begrepp står för. Mycket 

av deras arbete har varit inriktat mot att stärka unga kvinnors uppfattningar om sig själva 

genom olika former av coaching både i partnerskapet ACCESS och i dess efterföljare SALT. I 

de kurser som Urkraft Service AB tillhandahållit har det visat sig att kvinnorna har en svag 

självbild. Partnerskapet SALT har bland annat tagit hjälp av Kvinnoforum som ansvarat för 

en kurs om genus och könsmässig snedfördelning i vissa yrkesinriktningar. Avsikten har varit 

att personalen skall ha uppmärksamheten på dessa frågor. Vid intervjutillfället våren 2007 

framkommer dock en bild som tyder på att medvetenheten om genusproblematiken bland de 

anställda bör bearbetas vidare. Nu är det i första hand koordinatorn för SALT som till fullo 

synes ha internaliserat denna problematik. 

Framtidsmötet hade ett tema ”ökade kunskaper om arbetslivet” där man till synes kunde ha 

haft fokus på könsproblematiken och arbetsmarknaden. Men den enda aktiviteten som berörde 

denna problematik var delprojektet ”Kvinnor på yrkesprogram”. Projektet blottlade emellertid 

en rad förhållanden som visade på vilka svårigheter man som utbildare stöter på när man 

25

försöker ”rucka på” könsmaktordningen. Om en ung kvinna önskar ändra på detta, antingen 

det är medvetet eller ej finner man detta både bland personal inom skolan och på företag. Till 

och med facket synes delta i ett sådant motstånd. 

Naturligtvis kan vi inte uttala oss om hur vanligt detta är, men att detta uppdagas relativt 

enkelt är trots allt anmärkningsvärt. Det nämnda delprojektet är ett exempel på att påverka 

underifrån genom ett demokratiskt förfaringssätt och visar också på svårigheterna med en 

sådan strategi. Här finns beröringspunkter med People delprojekt Söderhamn, där det 

framkom liknande tendenser, nämligen att kvinnor bör hålla sig borta från mansdominerade 

yrken. 

Hittills har vi sett hur köns- och genusfrågor har fört en något osäker tillvaro i de olika 

partnerskapen. Hur är det då med relationen könsroller och olika former av kunskap, nämligen 

praktisk respektive teoretisk kunskap och är detta en fråga som berörts i aktuella UP 

3.3 Könsroller och ett förändrat synsätt på praktisk- och teoretisk kunskap 

Det finns en rad seglivade myter om att det är skillnader mellan mäns och kvinnors 

kunskaper. Gamla individualpsykologiska forskningsresultat visar dock på att, om det finns 

skillnader, då får kvinnor högre resultat på logisk-induktiva test, jämfört med män, medan 

män presterar bättre när de ställs inför spatiala (tre dimensionell förmåga) problem. Emellertid 

gäller detta på gruppnivå, vilket innebär att inomvariatonen kan vara större än variationen 

mellan grupperna. Fysiska skillnader vet vi att det finns men detta har naturligtvis inte att göra 

med kunskap. 

När vi i samband med intervjuerna kommer in på denna problematik framträder ett visst 

schablontänkande bland de intervjuade, som ofta är relaterat till ett könstänkande och inte så 

mycket ett genustänkande. Det har att göra med, var man så att säga tar sats i sina 

resonemang, vilka nästan alltid karakteriseras av påståenden om att tjejer är ju på ett visst sätt 

och killarna på ett annat sätt. Det underförstådda budskapet är att detta beror på biologiska 

skillnader. 

Det enda projekt som behandlar fenomenet på ett annat sätt är våra flickor i 

FRAMTIDSMÖTET. Vad som framkommer är att flickorna på ett utmärkt sätt tillägnar sig 

både praktiska och teoretiska kunskaper, tvärt emot vad som förväntas av dem när de kommer 

ut på en arbetsplats. Projektledaren kommenterar inte detta som om detta skulle vara märkligt, 

utan naturligt. Om vissa flickor kan motiveras till att göra okonventionella val presterar de på 

ett utmärkt sätt, vilket omfattar tillägnandet av praktiska kunskaper. En sådan slutsats kan 

användas som ett argument för att Gilbert Ryles resonemang synes vara rimligt. Om man hos 

den enskilda människan inte kan eller skall särskilja det man tänker (det mentala eller det 

abstrakta) från praktiska handlingar utan att det är det samma, då kan resonemanget inte heller 

användas för att särskilja kunskaper eller kunskapsformer 30 hos män respektive kvinnor. 

Anlägger man ett genusperspektiv blir det inte så halsbrytande att påstå att många flickor 

antagligen inte är så intresserade av en viss typ av praktisk kunskap och har därför inte brukat 

sig av den. Man kan naturligtvis resonera om varför så är fallet. I en doktorsavhandling från 

2001 behandlar Inga-Britt Skogh 31 bland annat denna problematik. Hon följde en grupp 

30 det som går att iaktta 

31 Skogh, Inga - Britt, Teknikens värld - flickors värld: en studie av yngre flickors möte med 

teknik i hem och skola. Studies in Educational Sciences, 44 Stockholm, HLS Förlag 

26

flickor i några klasser i grundskolan från årskurs ett, under tre till fem år, när de fick 

undervisning i ämnet Teknik. I grupperna fanns det flickor som inte alls tog till sig 

undervisningen och inte ”tillät” sig att bli undervisade. Inte helt oväntat blev deras framsteg 

begränsat. Det fanns däremot en annan grupp som tog till sig undervisningen och utvecklades 

i sitt teknik tänkande. 

Studien är intressant eftersom Skogh följde flickorna över tid, nämligen tre till fem år. Frågan 

varför vissa flickor inte ville tillåta sig att bli undervisade i teknik framgår inte, men det kan 

naturligtvis ha att göra med att de inte kände sig motiverade. Orsaken kan förklaras med 

utgångspunkt från ett genusperspektiv, men skulle i detta sammanhang leda för långt. 

Om vi granskar de övriga partnerskapen framkommer i People delprojekt Söderhamn att de 

kvinnor som utbildades i typiskt mansdominerade yrken klarade detta utan problem, något 

som måste anses som naturligt om man t.ex. intar Ryles hållning. I AFFLA fanns en 

utbildning i sprängämnesteknik med ett stort inslag av kvinnor. Av den rapport som 

producerats av Anderhed, Ljungzell, Sjöberg och Svensson, 2007 32 framkommer inte något 

som tyder på dessa kursdeltagare hade särskilda svårigheter att tillägna sig kursinnehållet. 

Går vi till ACCESS kan vi avslutningsvis konstatera att denna fråga om praktisk och teoretisk 

kunskap kopplat till män och kvinnor inte behandlades i den kursverksamhet och andra 

aktiviteter man ägnade sig åt. 

Den fråga som återstår att bena ut är vilka konkreta resultat som uppnåddes rörande 

lärandeaktiviteter från ett yrkesbaserat perspektiv kopplat till genus. Vi vill också besvara om 

dessa aktiviteter kan betraktas som innovativa. Med detta avses att lärandeaktiviteten var 

organiserad på ett sätt som tyder på ett nytänkande jämfört med vedertagna pedagogiska 

arbetssätt. 

3.4 Konkreta resultat från de fyra inblandade UP, i synnerhet innovativa 

Syftet med studien har varit att skapa ny kunskap om yrkesbaserat lärande och genus ur ett 

regionalt perspektiv. I vilken utsträckning har de undersökta partnerskapen hanterat 

genusproblematiken i de projekt och andra aktiviteter som genomförts Det kan vara lämpligt 

att utgå från Nott 33 vid studier av tendenser och åtgärder inom jämställdhetsforskning. Hon 

gör en uppdelning som vi inledningsvis anlägger vid granskningen av de studerade 

partnerskapen. Vilka av partnerskapen har arbetat med ett underifrån perspektiv, eller som 

Nott kallar ett deltagande demokratiskt 

People delprojekt Söderhamn kan räknas dit och likaså FRAMTIDSMÖTET. Anslaget i 

bägge dessa partnerskap har varit att försöka arbeta genom direkt påverkan i syfte att ändra 

attityder och inställningar för att den vägen bidra till att kvinnor skall introduceras i typiska 

manliga yrken. ACCESS och AFFLA har i stället mer direkt försökt rekrytera och mobilisera 

kvinnor så att de blir mer benägna att välja atypiska yrken. 

32 Anderhed, Helena; Ljungzell, Malin; Sjöberg, Karin & Svensson, Lennart (2007) Vad kan man lära av 

arbetsplatslärande Utveckling av yrkesutbildningar inom industri, äldreomsorg och kriminalvård. Lindesberg: 

Strands Tryckeri. 

33 Se Nott, Sue (2000) Accentuating the Positive: Alternative Strategies for Promoting Gender Equality I 

Beveridge, F., Nott,S., & Stephen, K. Making Women Count: Integrating Gender into Law and Policy-Making. 

Burlington: Ashgate 

27

Det senare kan karakteriseras som expertåtgärder som innebär att ”nu administrerar vi x antal 

kurser” där deltagarna mobiliseras så att de genom aktiv påverkan blir medvetna. Vi kan 

naturligtvis ännu inte avläsa några effekter av de två olika strategierna. Det betyder att det 

första förhållningssättet förutsätter en successiv aktivering av alla dvs. arbetsgivare, 

arbetstagare och utbildningsanordnare. Resultatet förväntas leda till att man kommer fram till 

en konsensus i frågan, nämligen att enkönade arbetsplatser är något som måste motverkas 

med alla tillgängliga sätt. Det andra sättet förutsätter att arbetsgivare och 

utbildningsanordnare tar specifika initiativ i syfte att få till stånd en mer könsneutral och 

rättvis fördelning av arbetstillfällen. I ett sådant scenarium är kvotering inte utesluten. 

Europeiska Unionen har behandlat frågan inte bara ur ett genus perspektiv utan också 

diskriminering ur ett jämlikhetsperspektiv. Man har gjort följande markering: 

Gender mainstreaming is the (re)organisation, improvement, development and 

evaluation of policy processes, so that a gender equality perspective is incorporated into 

all levels at all stages, by actors normally involved in policy-making. 34 

Uttalandet får ses som ett mål för samhällsapparaten att på olika nivåer engagera sig för att 

motverka diskriminering ur ett genusperspektiv. Det finns strukturella och organisatoriska 

hinder. I dessa EU sammanhang aktualiseras inte organisationer som inte är knuten till någon 

regering eller statsmakt. Vad som avses är organisationer som ägnar sig åt olika viktiga frågor 

för mänskligheten, mänskliga rättigheter, humanitära insatser, miljöfrågor, med mera. Vad 

som ligger nära tillhands i Sverige är att se hur svensk folkbildning är engagerad i genusfrågor 

som är kopplat till utbildning och arbetsmarknad. De flesta aktiviteter i de olika UP vi 

granskat var nämligen verksamma inom det vuxenpedagogiska fältet. 

Kerstin Rydbeck 35 vid Uppsala universitet arbetar med ett projekt som påvisar hur kvinnors 

organisering osynliggjorts i den övergripande diskussionen om folkrörelsehistorien. Hon 

hävdar att detta beror på en manligt impregnerad förförståelse av vad folkrörelsearbete är. 

Hypotesen är att denna manliga norm befästs inom kulturarvsinstitutionerna genom det sätt 

man här ordnat, förtecknat och tillgängliggjort det material som frivilligorganisationernas 

verksamhet avkastat. Syftet är, att söka studera på vilket sätt detta konkret bidragit till ett 

osynliggörande av kvinnors organisering, inom arkiv, bibliotek och museer. Ytterligare ett 

syfte är, att utifrån bibliografisk metod skapa en sammanställning med information över de 

svenska kvinnoorganisationer som funnits från ca 1870, fram till idag. 

En viss koppling till föreliggande studie finns, eftersom arbetet inom ACCESS och särskilt 

SALT har en koppling till folkbildningen. Emellertid framkommer inte något i våra intervjuer 

en koppling mellan folkbildning och genusfrågor. Eftersom vi konstaterat att de flesta 

aktiviteter som förekommit inom våra partnerskap involverade vuxenstuderande, torde detta 

ha varit av värde. 

34 Council of Europé (1998) Gender mainstreaming: Conceptual Framework, Methodology and Presentation of 

Good Practices in Europe. EG-S-MS (98) 2rev 

35 Rydbeck, Kerstin, Organisering efter kön. En genusstudie av kulturarvsinstitutionernas organisering av 

svenska kvinnoorganisationers dokumentproduktion. Med en bibliografisk översikt ur ett ABM-perspektiv. 

(Pågående projekt januari 2008). 

28

Det finns i landet nätverk som arbetar med denna problematik. Nätverket Komtemåtta 36 som 

bildades 2005 har målsättningen att medverka till ökad kunskap och medvetenhet om 

genusfrågor inom folkbildningen, att vara ett forum där verksamma inom folkbildningen kan 

samtala och utbyta erfarenheter kring genuspedagogiska frågor, att uppmärksamma vikten av 

en jämställd arbetsmiljö för anställda och deltagare inom folkbildningen. Faktum är att 

folkbildningsrådet stöder en nätverkssida ”folkbildningsnätet” som särskilt behandlar 

genusfrågor. 

Där finns även redovisade en rad forsknings- och utvecklingsprojekt som behandlar 

genusfrågan, vilket gör det en smula egendomligt att man inte i de olika partnerskapen, med 

dess vuxenpedagogiska aktiviteter, försökt knyta an till den verksamhet som bedrivs i många 

av landets folkhögskolor. Det är emellertid inte helt oproblematiskt eftersom forskning visar 

att folkbildningen under 1900-talet i stora delar varit könsneutral. Folkbildningen har ofta 

diskuterat och tagit hänsyn till exempelvis klassfrågor, medan man inte i lika stor utsträckning 

har problematiserat verksamheten utifrån kön. Forskare menar också att själva 

folkbildningsbegreppet och det man menar med folkbildning utgått från en könsneutral 

ansats 37 . 

Vi har hittills diskuterat olika sätt att hantera genusproblematiken dels ur ett participatoriskt, 

dels ur ett expert eller byråkratiskt perspektiv. Partnerskapen har också arbetat på lite olika 

sätt och frågan är om detta lett fram till originella lösningar. 

I People delprojekt Söderhamn har man haft ett intressant pedagogiskt angreppssätt, som går 

under benämningen yrkesbaserat lärande (YBL). I vilken utsträckning har man då använt 

denna ansats för att motverka könsdiskriminering på arbetsmarknaden Enligt vår åsikt har 

man inte fullt ut utnyttjat denna möjlighet. Eftersom man haft, en vad vi kallar, ett underifrån 

perspektiv fick de inblandade studerande själva bearbeta problematiken. Resultatet var ganska 

bra, man lyckades ju få fram kvinnor som fick anställning i typiskt mansdominerade yrken. 

Men verksamheten skulle kanske ha fått tydligare efterföljare om CFL i Söderhamn använt 

erfarenheterna i hela sitt kursutbud eftersom de är stora anordnare av vuxenutbildning i 

regionen. 

AFFLA kan inte anses ha genomfört utbildningar som uppvisar tecken på ett nytänkande ur 

ett genusperspektiv. Möjligen kan de uppmärksammas för att de lyckades rekrytera så pass 

många kvinnliga deltagare i KY-utbildningen för sprängämnestekniker. ACCESS har 

onekligen satsat på ett nytänkande när det gäller de s.k. OCN poängen, ett försök att validera 

informellt lärande. Problemet är att få dessa kurspoäng accepterade att gälla nationellt. Som 

36 Komtemåtta" var en pedagogisk skapelse på Kvinnliga Medborgarskolan Fogelstad. Det var en låtsaskommun 

där deltagarna fick olika roller och skaffade sig kunskaper och insikter om hur demokrati fungerar för att själva 

kunna bli aktiva samhällsmedborgare. Tillvägagångssättet var vanligt på många folkhögskolor under senare 

delen av 1880-talet. Namnet Komtemåtta har valts för att synliggöra det pedagogiskt nyskapande arvet från 

Fogelstad. Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad var en unik folkhögskola för kvinnor, som drevs mellan 

1925 och 1954. En av skolans grundtankar var att kvinnor från alla samhällsklasser skulle lära av varandra för att 

på bästa sätt kunna utöva sitt nyvunna medborgerliga inflytande, kvinnorna hade ju fått rösträtt 1921. I gruppen 

kring skolan och tidskriften ingick flera kända namn som Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, Emilia Fogelklou 

och Siri Derkert, men också kvinnor som orättvist glömts bort t.ex. Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och 

Ada Nilsson. Fogelsta säteri ligger 2 mil från Katrineholm i Sörmland. 

37 Karin Nordberg & Kerstin Rydbeck (red), 2001, Folkbildning och genus – det glömda perspektivet, Mimer nr 

1/02 

29

det hela nu är organiserat når de inte längre ut än till den lokala miljön. Man har arbetat 

tydligt riktat mot ökad jämställdhet mellan könen genom att aktivt höja unga kvinnors 

självkänsla i en mansdominerad yrkesverksamhet. 

När det gäller FRAMTDSMÖTET genomfördes kvinnoprojektet på ett bra sätt. I det stora 

hela karakteriserades arbetet av stödsamtal i grupp för de berörde flickorna, något som inte 

kan anses vara originellt. Snarare användes ett beprövat arbetssätt som visat sig användbart i 

många sammanhang. Resultaten kan emellertid sammanfattas på följande sätt och kan för 

närvarande appliceras på allt för många utbildningssammanhang och arbetsplatser: (1) flickor 

med bra betyg skall inte gå på yrkesutbildningar särskilt inte mansdominerade yrkesprogram 

(2) det finns en strukturell form av diskriminering där normen är en underliggande manlig 

könsmaktordning (3) om du som ung kvinna har den dåliga smaken att välja en 

mansdominerad yrkesinriktning kommer det bli svårt att kombinera detta med barn och du 

kommer att få svårigheter i arbetslivet. 

30

4 Några avslutande reflektioner 

Syftet med studien har sålunda varit är att skapa ny kunskap om yrkesbaserat lärande och 

genus från ett regionalt perspektiv. Ett viktigt mål för EQUAL har varit att stödja 

verksamheter som motverkar könsmässig diskriminering. Så mycket ny kunskap kan man inte 

säga har framkommit. Snarare har välkänd manlig könsmaktordning framkommit något som 

var känt sedan tidigare på nationell nivå. Trots olika åtgärder som samhället vidtagit mot olika 

former av diskriminering finns detta kvar i arbetslivet. För att motverka detta är antagligen 

den enda möjligheten att frågan uppmärksammas tidigt i skolverksamheten. Men detta 

förutsätter att alla utbildningsanordnare dels är medvetna om problemet, dels aktivt motverkar 

det. Föreliggande studie är mycket begränsad i sin omfattning, men vissa resultat kan dock 

utläsas även om få utvecklingspartnerskap har studerats nämligen People, AFFLA, Access 

och Framtidsmötet. 

Om vi går på erfarenheterna från People delprojekt Söderhamn är den största behållningen att 

de utvecklade en pedagogisk idé (yrkesbaserat lärande). De har dock använt sig av samma 

ansats som FRAMTIDSMÖTET i Klippan, nämligen att man försökt satsa på och stödja 

enskilda individers val av otraditionella utbildningar. Fokus har legat på den enskildes fria 

val. 

KY-utbildningen för sprängämnesexperter inom AFFLA är dock en sådan utbildning där man 

rekryterat kvinnor till ett typiskt manligt yrke. Eftersom vi aldrig lyckades få till stånd några 

intervjuer med ansvariga har vi varit tvungna att gå på utsagor från koordinatorn. Enligt 

honom har man inte tidigare haft en sådan situation med ett stort antal kvinnor på 

utbildningen, som pågått sedan 2002. Han tror att man vidtagit åtgärder för att locka dit fler 

kvinnor, vilket i så fall innebär att det projektet faller under vår andra gruppering, nämligen 

aktiv påverkan att förmå kvinnor att välja okonventionellt. 

När det gäller ACCESS, framför allt efterföljaren SALT samt AFFLA har man sålunda gått 

en annan väg, nämligen att arrangera utbildningar för vuxna där målet varit att förmå dem att 

göra otraditionella yrkesval. När AFFLA genomförde utbildningar för sjukvårdsbiträden (alla 

deltagare var kvinnor utom en man) kan man inte tala om någon genusmedvetenhet alls, 

eftersom ämnet inte ens fanns med på agendan. Troligen har man aktivt försökt rekrytera 

kvinnor till ovan nämnda KY-utbildning för språngämnestekniker. 

Är det piskan som skall gälla d.v.s. samhället stiftar lagar mot bl.a. könsdiskriminering med 

straffpåföljd om man bryter mot dem, eller skall moroten gälla d.v.s.stödja aktiviteter som 

bl.a. vilar på ideell grund, t.ex. samhällsstödda kulturaktiviteter eller att samhället aktivt 

organiserar nätverk och utbildningar som sprider kunskap om problematiken. Här borde 

folkbildningen spela en framträdande roll. 

En fråga som inte särskilt behandlats är i vilken utsträckning man kan tala om att de olika UP 

bedrivit yrkesbaserad utbildning De enda UP som kan anses ha gjort detta är People 

delprojekt Söderhamn och AFFLA med sina KY-utbildningar. I Söderhamn har man lagt upp 

utbildningarna på så sätt, att när de studerande på arbetsplatsen efterfrågade teori och 

teoretiska förklaringar såg ansvarig lärare till att de fick ta del av detta. Det rörde sig således 

om en efterfrågebaserad teoriundervisning. KY-utbildningarna var också upplagda på 

liknande sätt. De andra UP har inte haft någon verksamhet som varit organiserad på ett sådant 

sätt, mycket beroende på att man haft verksamheter där man stöttat kvinnor att söka sig till 

eller sökt sig till otraditionella yrken. 

31

En slutsats som man kan dra av denna studie är att den manliga könsordningen fortfarande är 

dominerande och de åtgärder som man vidtagit i de studerade UP inte kan åstadkomma några 

snabba förändringar, endast på lång sikt. Om man vill få snabba förändringar är antagligen en 

radikalare lagstiftning en tänkbar väg. I Norge har man t.ex. för något år sedan (2006) infört 

en lag där man kräver att börsnoterade bolag måste ha 40% kvinnlig representation i sina 

styrelser. Om inte så sker kommer de att avföras från börsen. 

Att eftersträva en ökning av andelen kvinnor inom mansdominerade yrkesområden är en fråga 

som har kommit för att stanna. Jämställdhetsfrågan måste hanteras på ett rimligt sätt och ett 

av de viktigaste verktygen vi har är utbildning. Inom det vuxenpedagogiska fältet har frågan 

om jämställdhet inte varit så framträdande, utan resonemangen har varit mer könsneutrala. 

Många studier som berör rekryteringsfrågor har inte haft fokus på genus, utan har varit 

inriktade på klassfrågor och jämlikhet. Även om våra UP täcker en begränsad del av landet, 

har ändå resultaten pekat på oklarheter kring hur man bäst skall implementera frågan om 

könsmässig jämställdhet i arbetslivet med hjälp av utbildningsinsatser. Resultaten visar att det 

är en balansgång mellan ett underifrån perspektiv och ett expert perspektiv. Förmodligen 

behövs både piskan och moroten. 

32

”När man pratar jämställdhet är det akademiker som driver den här diskussionen, handlar 

om kvinnor på chefsposter. Man pratar inte så mycket om kvinnor som vill bli 

lastbilschaufförer, byggare. Då har man inte kommit så långt. Anledningen var att jag hade 

en tjej på fordonsmekaniker. Kom och sa, allt är bra, men hon kände sig så fruktansvärt 

ensam.” 

”Jamen det är ju så. Hon har så bra betyg. Vad skall hon på ett yrkesprogram att göra 

Hon vidhöll att hon (studievägledaren) gjorde rätt.” 

Är det piskan som skall gälla d.v.s. samhället stiftar lagar mot bl.a. könsdiskriminering 

med straffpåföljd om man bryter mot dem, eller skall moroten gälla d.v.s. stödja 

aktiviteter som bl.a. vilar på ideell grund, t.ex. samhällsstödda kulturaktiviteter eller att 

samhället aktivt organiserar nätverk och utbildningar som sprider kunskap om 

problematiken. Här borde folkbildningen spela en framträdande roll. 

33

Erfarenheter kring yrkesbaserat lÃ¤rande ur ett genusperspektiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?