Allmänna valen 2006 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Allmänna valen 2006 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Allmänna valen 2006 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fakta om statistiken Allmänna <strong>valen</strong> <strong>2006</strong> Del 1<br />
När äger valet rum<br />
Allmänna <strong>valen</strong> bestående av val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige<br />
hålls vart fjärde år – den tredje söndagen i september. Denna<br />
gång hölls valet den 17 september <strong>2006</strong>.<br />
Var kan man rösta<br />
Röstning kan äga rum på olika ställen inom och utom Sverige: i vallokal, i<br />
röstningslokal för förtidsröstning, på utlandsmyndigheter, genom bud<br />
eller brevröstning från utlandet.<br />
Vilka ska väljas<br />
Vid riksdagsval ska 349 mandat (platser) tillsättas av de olika partierna<br />
och det är bara om en person ställer upp som kandidat för ett parti som<br />
hon eller han kan bli vald. Partierna bestämmer vilka kandidater som ska<br />
stå på valsedlarna.<br />
Mandatfördelning och personröstning<br />
Rösterna för varje parti summeras för hela landet. De partier som har fått<br />
minst 4 procent av de godkända rösterna i hela landet deltar i fördelningen<br />
av mandat. Ett parti, som fått färre röster men minst 12 procent av<br />
godkända röster i en riksdagsvalkrets får delta i fördelningen av de fasta<br />
mandaten i den kretsen.<br />
När rösterna räknats ihop för varje parti fördelas mandaten mellan<br />
partierna. Vid fördelningen används den s.k. jämkade uddatalsmetoden.<br />
Den innebär att först delas varje partis röster med 1,4. Det parti som då<br />
får det högsta talet får det första mandatet. Detta partis röster delas med<br />
3 och en ny jämförelse görs. De andra partierna behåller sina tal från första<br />
omgången. Om samma parti tar det andra mandatet delas rösterna med<br />
5 vid den tredje jämförelsen. Att uddatalsmetoden kallas för jämkad<br />
beror på att första delningstalet inte är 1 utan 1,4. Delningstalen blir<br />
därefter i tur och ordning 3, 5, 7, 9 osv.<br />
Vid val till riksdagen finns både fasta mandat och utjämningsmandat. Av<br />
riksdagens 349 mandat är 310 fasta mandat. För att alla delar av landet<br />
ska få tillsätta någon riksdagsledamot är landet indelat i 29 valkretsar.<br />
Före valet bestäms hur många mandat av de 310 fasta som varje valkrets<br />
ska få. Antalet mandat per valkrets bestäms i relation till antalet röstberättigade<br />
i varje valkrets. För att få proportionalitet fördelas<br />
utjämningsmandaten mellan partierna och valkretsarna i den slutliga<br />
rösträkningen.<br />
Genom ändring i vallagen infördes möjligheten att personrösta i 1998 års<br />
val. Det går till så att väljaren markerar (kryssar för) högst en kandidat på<br />
valsedeln. För att bli vald till riksdagen på grundval av personröster måste<br />
en kandidat ha fått ett antal personröster som motsvarar minst 8 procent<br />
av partiets röster i valkretsen. Finns det fler än en kandidat som klarat<br />
spärren, tar de plats efter antalet personröster. Om ingen eller inte<br />
tillräckligt många kandidater har nått personröster över spärren tillsätts<br />
resterande platser med kandidater i den ordning de står på valsedeln.<br />
12 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Change language