Övergripande plan med budget 2012-2014 - Katrineholms kommun

Det går bra för Katrineholm 

Övergripande plan 

med budget 2012-2014 

Fastställd av kommunfullmäktige 

2011-11-21 § 306 (KS-handling nr 46/2011) 

Foto: Thomas Selig

2 (61) 

Det går bra för Katrineholm 

Vi har sagt det förut och vi säger det igen: Det går bra för Katrineholm! Men vi ska också vara 

ärliga och tillägga: Det går inte bra för alla! Allför många är arbetslösa i Katrineholm. Våra 

ungdomar och invandrare är särskilt drabbade. Därför tar vi från majoriteten initiativ till ett 

”jobbpaket” som vi kallar Arbetslinjen. Syftet är att sätta fler i jobb och minska försörjningsstödet. 

Vi lever just nu i en extremt ekonomiskt osäker period. Finansiell oro råder och konjunkturen 

viker. Regeringen skriver ned prognoserna. Kommunernas skatteintäkter och statsbidrag minskar. 

Nu gäller mer än någonsin: ordning och reda i den kommunala ekonomin. Men därför är det också 

än viktigare att både fullfölja påbörjade projekt och se framåt och göra de strategiskt kanske helt 

avgörande vägvalen. 

Vi lägger nu fast nämndernas budgetramar som vi tog fram i våras. Den mycket omfattande 

ombyggnaden av Lövåsens äldreboende fortsätter. Vi fortsätter också att investera ytterligare för 

framtiden i våra kärnverksamheter och i infrastrukturen. 

Vision 2025 Katrineholm – Läge för Liv & Lust är vårt avstamp inför år 2012. Kommunens linje 

är fortsatta satsningar för Liv & Lust. I detta ingår att värna och utveckla traditionella områden som 

skola, omsorg och trygghet samt kultur och fritid. Men avstampet innebär även en ny 

samhällsbyggnadsförvaltning med frågor om ortsutveckling på agendan. En ny sammanhållen 

förvaltning innebär ny kraft att förbättra och bygga ut vårt samhälle. En ny förvaltning får också 

möjligheten att utveckla servicen till näringslivet. Bostadsbyggandet är strategiskt viktigt. KFAB, 

vårt kommunala bostadsbolag, har viktiga uppgifter på den lokala bostadsmarknaden. Vår ambition 

från kommunen är att kunna anvisa nya intressanta områden för bostadsbyggande. Östra 

förbifarten, ett mycket viktigt infrastrukturellt samhällsbyggnadsprojekt, invigs under hösten 2012. 

Katrineholms Logistikcentrum är nu inne i sin hittills viktigaste fas, vilket innebär nya affärer 

(transporter och lageretableringar) under 2012. 

Valet 2010 resulterade i en ny majoritet och en koalition mellan Socialdemokraterna och 

Moderaterna. Inriktningen under 2011 har varit att för Katrineholms bästa bli överens om en 

politisk inriktning och att i en kommunplan enas kring de viktigaste frågorna för mandatperioden. 

Det första årets politiska samarbete har präglats av mycket god stämning. Den stämningen har även 

genomsyrat arbetet med budget 2012. 

Om Vision 2025 ska vägleda vårt arbete i det längre perspektivet, innehåller Kommunplan 2011- 

2014 de mål som ska genomföras i varje årsbudget. Trots den ekonomiska osäkerhet som råder 

håller vi i 2012 års budget fast vid kommunplanens inriktning och ambitioner. Låt oss nämna två 

mycket viktiga löften. Vi ska behålla och utveckla den kvalitet vi har i äldre- och 

handikappomsorgen och vi ska öka måluppfyllelsen i skolan. 

Göran Dahlström (S) 

Kommunstyrelsens ordförande 

Lars Härnström (M) 

Kommunstyrelsens vice ordförande

3 (61) 

INNEHÅLL 

Inledning ................................................................................................................................. 4 

Utmaningar inför planperioden 2012-2014 .......................................................................... 4 

Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................ 6 

Kommunens styrsystem och planeringscykel ....................................................................... 7 

Organisationsöversikt ......................................................................................................... 9 

Vision 2025 ............................................................................................................................ 11 

Målområden i Kommunplan 2011-2014 .................................................................................. 12 

Resultatmål och åtaganden för 2012-2014 ............................................................................. 12 

Ortsutveckling .................................................................................................................. 13 

Kultur och fritid ................................................................................................................ 21 

Skola ................................................................................................................................ 23 

Omsorg och trygghet......................................................................................................... 27 

Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet .......................................................... 31 

Ekonomi och organisation ................................................................................................. 36 

Räkenskaper.......................................................................................................................... 43 

Övergripande driftbudget 2012 med plan 2013-2014 ......................................................... 43 

Investeringsbudget 2012-2014 .......................................................................................... 44 

Investeringsbudget fastigheter 2012 (KFAB)....................................................................... 46 

Resultaträkning ................................................................................................................ 47 

Balansräkning ................................................................................................................... 48 

Kassaflödesanalys ............................................................................................................. 49 

Tillkommande uppdrag .......................................................................................................... 50 

Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingskontorets förteckning över genomförda ramjusteringar 

under beredningsprocessen .............................................................................................. 51 

Bilaga 2: Sammanställning av nämndernas underlag rörande investeringsbehov 2012-2014 58

4 (61) 

INLEDNING 

I januari 2010 infördes ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela 

kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och 

kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och 

uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Utgångspunkten för 

planeringsarbetet inför planperioden 2012-2014 utgörs av Vision 2025 och Kommunplan 2011- 

2014 som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011 och av det planeringsdirektiv som 

fastställdes av kommunstyrelsen den 27 april 2011. I kommunplanen anges de övergripande 

politiska målen för mandatperioden. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnderna för 

planeringsarbetet inför planperioden 2012-2014 samt vilka drifts- och investeringsramar som 

nämnderna har haft att utgå från i beredningen av sitt underlag för kommunens övergripande plan 

med budget. I enlighet med styrsystemet har nämnderna och bolagen därefter lämnat åtaganden i 

förhållande till de övergripande målen i kommunplanen och de ekonomiska ramarna i 

planeringsdirektivet. Nämndernas och bolagens åtaganden och övriga underlag har utgjort 

utgångspunkten för övergripande plan med budget 2012-2014. 

I dokumentet ges inledningsvis en översiktlig bild av de förutsättningar som påverkar kommunens 

planering och budget samt av kommunens styrsystem och organisation. Därefter följer Vision 2025 

och målområdena i Kommunplan 2011-2014. I avsnittet därpå anges kommunens resultatmål för 

planperioden 2012-2014. För varje målområde redovisas också förutsättningar och verksamhetsförändringar 

samt åtaganden för nämnderna och bolagen. Åtagandena är formulerade som mätbara 

nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för kommunens övergripande resultatmål. Åtagandena 

återspeglar därmed inte all den löpande verksamhet som bedrivs på förvaltningarna. Avsnittet 

därefter innehåller räkenskaper; drift- och investeringsbudget, resultaträkning, balansräkning samt 

kassaflödesanalys. Sist i dokumentet anges tillkommande uppdrag. I bilaga 1 finns ekonomi- och 

upphandlingskontorets förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen. 

Utmaningar inför planperioden 2012-2014 

Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och flera euroländer och den senaste tidens 

turbulens på de finansiella marknaderna leder till en svagare global ekonomisk utveckling 

framöver. Kraften och varaktigheten på avmattningen är mycket osäker. Den internationella 

utvecklingen påverkar även Sverige negativt. Efter en stark återhämtning under 2010 och i början 

av 2011 bromsar den svenska ekonomin nu in under hösten 2011. Den svaga internationella 

utvecklingen innebär sämre utsikter för svensk ekonomi. Tillväxten dämpas kraftigt, samtidigt som 

arbetslösheten stiger något under 2012. Den finansiella oron bedöms klinga av i takt med att 

osäkerheten kring skuldproblemen i USA och Europa minskar. Återhämtningen i Sverige bedöms 

därför åter ta fart från andra halvåret 2012 och framåt. Inbromsningen leder dock till att 

lågkonjunkturen blir mer utdragen jämfört med vad som förutsågs tidigare under året. Därmed får 

kommunerna och landstingen räkna med att skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än 

tidigare beräknat. Till en del kompenseras detta av att prisökningarna beräknas bli lägre. 

Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att sysselsättningens utveckling försvagas. Sedan slutet 

av 2009 har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med uppemot 4 procent. En 

fortsatt uppgång förutses under andra halvåret i år. Men under 2012 avstannar denna utveckling 

och sysselsättningen minskar något under första halvåret, se diagram 2. Mot denna bakgrund stiger 

arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till i genomsnitt 7,7 procent 2012 jämfört 

med 7,6 procent i år. Att ökningen inte blir större förklaras av att ett antal personer väljer att lämna 

eller inte träda in i arbetskraften när chanserna att få arbete minskar. 

I augusti 2011 var 9 procent av befolkningen i Katrineholm arbetslösa. Bland ungdomar är det ännu 

mer bekymmersamt, hela 15,4 procent av ungdomar mellan 18-24 år var utan arbete. Eftersom 

ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär 

den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Under perioden januari

2010 

2011 

2012 

2013 

2014 

2015 

2016 

2017 

2018 

2019 

2020 

2021 

2022 

2023 

2024 

2025 

2026 

2027 

2028 

2029 

2030 

2031 

5 (61) 

till augusti 2011 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 34,1 mnkr, vilket är 2,5 mnkr 

högre än motsvarande period förra året. Även historiskt är årets nivå av utbetalt försörjningsstöd 

högre än på mycket länge. Totalt har 1245 hushåll fått försörjningsstöd under perioden. Även detta 

är en ökning med 15 procent jämfört med föregående år. 

Inom näringslivsutvecklingen är den fortsatta utvecklingen inom Katrineholms Logistikcentrum 

(KLC) en viktig fråga. Projektet övergår nu till driftfasen och en prioriterad uppgift framåt är att 

locka fler aktörer till området. 

Den kommande planperioden har kommunen flera stora investeringar inplanerade. Om- och tillbyggnationen 

av Lövåsens äldreboende kommer att vara en av de större investeringar som gjorts 

under de senaste decennierna. 

Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av olika verksamheters 

behov. Diagrammet nedan visar trenderna för Katrineholm under de kommande 20 åren. 

4 500 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

0-5 år 

6-12 år 

13-15 år 

16-18 år 

65-74 år 

75-84 år 

85-w år 

500 

0 

Diagrammet visar förändringen av antalet individer i olika ålderskategorier. År 2010 används som basår. 

Källa: SCB befolkningsstatistik. 

Det som syns tydligt är att antalet 75-84 åringar kommer att öka kraftigt efter år 2015. Antalet 65- 

74 åringar kommer att öka kraftigt redan under de närmaste åren beroende på att 40-talisterna 

kommer upp i den åldern. Denna ökning får dock inte så stora konsekvenser för de kommunala 

verksamheterna. Under de närmaste åren fortsätter minskningen av antalet ungdomar 16-18 år 

vilket leder till minskade behov inom gymnasieskolan. Antalet barn i åldrarna 0-15 år kommer vara 

relativt konstant under de närmaste 20 åren. 

För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är 

asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, 

som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i 

Afrika. En lagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer 

och komma till Katrineholm.

6 (61) 

Framskrivningen baseras på antaganden om in- och utflyttning, antalet födda och döda. Det som är 

svårt i dagsläget är att bedöma den framtida omfattningen av anhöriginvandring. 

Den demografiska utvecklingen får stora konsekvenser för den kommunala verksamheten. 

Samtidigt sker också förändringar i människors beteendemönster och hur de kommunala tjänsterna 

efterfrågas. Det viktiga för kommunen, för att kunna hantera de kommande utmaningarna, är 

förmågan att omprioritera mellan olika verksamheter. Det är viktigt att ha beredskap att anpassa 

verksamheterna utifrån skiftande behov. Eftersom de totala resurserna är begränsade innebär 

framför allt de demografiska förändringarna att resurser behöver flyttas mellan olika verksamheter. 

Därmed är det också viktigt att öka förståelsen för helheten i det kommunala uppdraget både bland 

medborgare och anställda. 

Den demografiska utvecklingen påverkar också kommunen som arbetsgivare. En generationsväxling 

är i antågande. Det är en av de framtida utmaningarna, att både attrahera rätt och ny 

kompetens till den kommunala sektorn och att fortsätta att attrahera och utveckla de medarbetare 

och ledare som idag finns i organisationen. Det handlar bland annat om att skapa karriärvägar, att 

erbjuda möjlighet att arbeta heltid i större utsträckning och att skapa mer flexibla möjligheter att 

utföra arbetet på. Som arbetsgivare är kommunen även beroende av att kollektivtrafiken fungerar 

tillfredställande till och från Katrineholm. Men det handlar också om att arbeta efter kommunens 

värdegrund – respekt, öppenhet, tydlighet och tillit – RÖTT. Vision 2025 tar fasta på lusten som 

drivkraft för skapande och utveckling. Den viktigaste förutsättningen framöver är att vi har 

medarbetare som väljer att arbeta och utvecklas hos oss och som känner arbetslust. 

Ekonomiska förutsättningar 

I detta avsnitt redogörs för de mer budgettekniska förutsättningar som ligger till grund för 

beräkningarna. 

Skatteintäkter och utjämning 

Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att skatteunderlaget under perioden 2010-2015 

ökar med 22,9 procent. Enligt den senaste prognosen (oktober 2011) uppgår skatteintäkterna och 

statsbidragen från den kommunalekonomiska utjämningen för Katrineholm till 1,667 miljarder 

kronor för 2012. Vid beräkning av skatteintäkter i budgeten används SKL:s prognoser för planperioden, 

vilka anpassats till befolkningstalet 32 400 invånare. 

Pensioner 

Den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna, den sk. bromsen, innebär att 

kommunernas kostnader för pensionsutbetalningarna ökar under 2012. Kommuner och landsting 

garanterar att de bruttosamordnade pensionerna ska öka i takt med prisbasbeloppet. När den 

allmänna pensionen (inkomstpensionen) inte gör det, får kommunerna fylla på kompletteringspensionen. 

De bruttosamordnade pensionerna utgör ca 50 procent av de kommunala pensionsutbetalningarna 

och berör de som blivit pensionärer före år 2002. 

Beräkningen av pensionskostnader i budgeten utgår från en pensionsprognos från Kommunernas 

pensionsanstalt, KPA, som förvaltar kommunens pensioner. 

Löneökningar 

Vid beräkningen av löneökningar för kommande planperioden har prognos från SKL använts. 

Löneökningarna beräknas uppgå till 2,6 procent 2012, 3,5 procent 2013 och 3,7 procent 2014.

7 (61) 

Finansiering 

Förutom skatteintäkter och pensioner, finns det ett antal viktiga poster som påverkar den kommunala 

budgeten. Det handlar bl.a. om de skulder som kommunen har men även intäkter från de fordringar 

som kommunen har gentemot andra. 

Mellan kommunen och Katrineholms Fastighets AB finns förhållandet att kommunen får årlig ränta 

för reverslån, utställda till bolaget i samband med överlåtelse av verksamhetsfastigheter. Samtidigt 

betalar kommunen årlig hyra för nyttjande av verksamhetslokaler. Hyran baseras på ovan nämnda 

räntekostnad. Vid denna koncerninterna ränteberäkning har kommunen tillämpat en internränta för 

2012 på 4,3 procent. Samma ränta tillämpas även för lån till Sörmlands Vatten och Avfall AB. 

Kostnaden för externa lån baseras på en lånevolym om 245 miljoner kr med en genomsnittsränta på 

2,75 procent. 

Komunen lämnar borgen till sina bolag enligt fastställda principer. Detta innebär att bolagens 

lånekostnader blir lägre. Kommunfullmäktige beslutade att fr.o.m. 2010 ska bolagen betala en 

borgensavgift om 0,2 procent på det utestående borgensbeloppet. Vid beräkning utifrån den borgen 

som kommunen har utställt i dagsläget, uppgår den budgeterade intäkten till ca 1,8 miljoner kronor. 

Kommunens styrsystem och planeringscykel 

I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. 

Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i 

kommunens bolag och kommunalförbund. 

Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver 

processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen 

i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering 

som tas fram enligt styrsystemet. Dokumentet ”Övergripande plan med budget 2012-2014” är ett 

sådant inriktningsdokument. 

Styrsystemet beskrivs mer utförligt i ”Styrsystemet i Katrineholms kommun” (Kommunstyrelsens 

handling nr 1/2010, godkänd av kommunfullmäktige 2010-01-18, § 5). 

Orienteringskartan för styrning 

Styrsystemet i Katrineholms kommun utgår från att styrningen omfattar fyra steg, som visas i de 

fyra rutorna i orienteringskartan nedan: 

Orienteringskartan kan ses som en tankemodell för att tydliggöra att styrningen måste ta fasta på 

kommunens uppdrag och dem vi är till för. Styrningen har olika syften och ger svar på olika frågor 

i de fyra stegen: 

Vinst: 

Resultat: 

Produktion: 

Resurser: 

Vad får kommunmedlemmarna 

Vad ger vi kommunmedlemmarna 

Hur ska vi göra det 

Vad behöver vi tillföra 

Planering behövs för alla fyra stegen i orienteringskartan.

8 (61) 

Jämställdhetsintegrerad styrning 

En viktig utgångspunkt för styrsystemet i Katrineholms kommun är att styrningen ska vara 

genusmedveten. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska 

bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett 

perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led i beslutsprocessen som i utförande och i 

uppföljning. 

Planeringscykeln 

Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den 

kommunplan som ska tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen tas fram med start efter 

valet och anger övergripande mål, prioriteringar och större investeringar för perioden. 

Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige och ligger till grund för planeringen för alla år 

under mandatperioden. 

Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar 

fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp 

med åtaganden kopplade till de övergripande målen i kommunplanen. Nämndens underlag för 

övergripande plan med budget lämnas i slutet av augusti. I september sker beredning av 

övergripande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i 

kommunfullmäktige i november. Före december månads utgång fastställer nämnder och bolag sin 

planering med budget. 

I den övergripande planen med budget fastställs de ekonomiska ramarna för nämnder, bolag och 

kommunalförbund. I den övergripande planen med budget anges också mål och kriterier för god 

ekonomisk hushållning, både avseende finansiella mål och verksamhetsmål. 

Uppföljning i olika tidsperspektiv 

I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv och i förhållande till 

orienteringskartan för styrning. Uppföljningen utgör ett viktigt underlag för planeringen. 

Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. 

I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och väsentliga 

verksamhetsavvikelser. Vidare följs ett antal nyckeltal från de olika verksamheterna. 

Uppföljningen av ett enskilt år görs i årsredovisning och bokslut. I samband med bokslutsberedningen 

presenterar nämnder och bolag en analys av föregående år för kommunstyrelsen. 

Den långsiktiga uppföljningen koncentreras till stegen resultat och vinst i orienteringskartan och 

fokuserar framför allt på verksamheternas effekter i förhållande till de övergripande målen. Alla 

verksamheter ska redovisa en långsiktig uppföljning i kommunstyrelsen vid något tillfälle per år. 

God ekonomisk hushållning 

Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten. Kommuner 

och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk 

hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god 

ekonomisk hushållning har uppnåtts. 

För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat finansiella- och verksamhetsmässiga 

mål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen tar sikte på kommunens 

finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna 

för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna 

kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare 

på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens 

övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och 

utjämning bör ses som en miniminivå. För en långsiktigt hållbar ekonomi bör kommunen ha ett 

överskottmål som motsvarar två procent av skatteintäkterna. Ett överskottmål om två procent

9 (61) 

medför att den ekonomiska stabiliteten i styrningen ökar och risken för akuta nedskärningar i 

verksamheten minskar. 

God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. 

Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett 

effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett 

kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk 

hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och 

effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. 

Förslag till finansiella mål resp. verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning utgörs av de 

åtaganden som särskilt markerats som mål för god ekonomisk hushållning. En utvärdering av 

målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. 

Organisationsöversikt 

Kommunkoncernen 1 

1 Kommunens ägarandel anges inom parantes efter bolagsnamnet, dvs. för helägda bolag 100 procent och för 

delägda bolag en mindre andel.

10 (61) 

Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation 2 

22 Samhällsbyggnadsförvaltningen bildas under 2012. Förvaltningens verksamhetsområde omfattar frågor som 

tidigare hanterats på förvaltningen Näringsliv och Tillväxt, stadsarkitektkontoret, miljöförvaltningen och till viss 

del service- och teknikförvaltningen.

11 (61) 

VISION 2025 

I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv, lärande och 

företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda – det vi lever för och det 

vi lever av – mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt – rätt geografiskt och rätt 

för handling och förändring. 

Katrineholm – Läge för liv & lust 

År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: 

Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i 

tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: 

Det geografiska läget – strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, 

ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. 

Sveriges Lustgård – Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med 

kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och 

tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. 

I jämförelse med andra – Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om 

näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. 

Rätt tidpunkt – För många människor är det ”läge” för förändring till en annan typ av liv, ett liv av 

det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och 

föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. 

År 2025 sjuder Katrineholm av liv: 

Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: 

Folkliv – Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet 

frodas både i staden och på landsbygden. 

Näringsliv – Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter 

rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och 

framtidstro. 

Kulturliv – Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och 

inspiration. 

Föreningsliv – En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. 

År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: 

Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är 

drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det 

vi lever av: 

Arbete – Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet 

och framgång för vår kommun. 

Lärande – Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både 

för den enskilda människan och för samhället. 

God mat – Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I 

Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är 

i sann mening både näring och näringsliv.

12 (61) 

Lek, idrott och kultur – I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här 

finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger 

upplevelser och mening i tillvaron. 

Gemenskap – Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där 

jämställdhet och mångfald är en självklarhet. 

MÅLOMRÅDEN I KOMMUNPLAN 2011-2014 

De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan 2011-2014. I 

kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: 

 

 

 

 

 

 

Ortsutveckling 

Kultur och fritid 

Skola 

Omsorg och trygghet 

Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet 

Ekonomi och organisation 

RESULTATMÅL OCH ÅTAGANDEN FÖR 2012-2014 

I detta avsnitt redovisas kommunens resultatmål för planperioden 2012-2014. Resultatmålen är 

formulerade utifrån målområdena i Kommunplan 2011-2014. För varje målområde redovisas också 

förutsättningar och verksamhetsförändringar samt åtaganden för nämnderna och bolagen. 

Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för 

resultatmålen. För varje åtagande anges vilken eller vilka nämnder/bolag som ska arbeta med 

åtagandet, vilken målnivå som gäller för åtagandet 3 och hur ofta det ska följas upp 4 . Dessutom 

anges källa, dvs. var underlag för nyckeltalet ska hämtas, resultat vid senaste mätning samt, om 

möjligt, en jämförelse med andra kommuner och i vissa fall över tid. 

Flera åtaganden är baserade på SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), en 

årlig insamling av 39 mått 5 som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv - tillgänglighet, 

trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. 

Katrineholms kommun deltar i KKiK sedan hösten 2010. 

I redovisningen av åtagandena används följande förkortningar: 

BIN 

BN 

KS 

KTN 

MHN 

STN 

SOCN 

Bildningsnämnden 

Byggnadsnämnden 

Kommunstyrelsen 

Kultur- och turismnämnden 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 

Service- och tekniknämnden 

Socialnämnden 

3 I vissa fall anges inte målnivån mer specifikt än att förhållandet i fråga ska öka/minska eller kvarstå på samma 

nivå som tidigare. 

4 De åtaganden som ska följas upp månadsvis redovisas till kommunstyrelsen i samband med 

månadsuppföljningen. 

5 Inför KKiK-mätningen hösten 2011 har vissa KKiK-mått fått ett annat nummer än vid mätningen 2010. I 

övergripande plan med budget 2012-2014 används den nya numreringen vid hänvisning till resp. KKiK-mått.

13 (61) 

VIAN 

VON 

KFAB 

KIAB 

KVAAB 

Viadidaktnämnden 

Vård- och omsorgsnämnden 

Katrineholms Fastighets AB 

Katrineholms Industrihus AB 

Katrineholms Vatten och Avfall AB 

Ortsutveckling 

Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är 

läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och 

våra vackra miljöer erbjuder. 

Resultatmål 

Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda 

möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv 

kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd 

är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. 

Förutsättningar och verksamhetsförändringar 

Kommunfullmäktige har beslutat att en ny samhällsbyggnadsförvaltning ska bildas där samhällsbyggnadsfrågorna 

samordnas. Detta ska bidra till en större kundfokus och bättre service och 

bemötande av medborgare och företagare i samband med myndighetsutövning eller andra 

kontakter. Bildandet av den nya förvaltningen innebär att samhällsbyggnadsfrågorna samlas på en 

förvaltning. Idag finns frågorna på förvaltningen Näringsliv och Tillväxt, stadsarkitektkontoret, 

miljöförvaltningen och till viss del service- och teknikförvaltningen. Den nya samhällsbyggnadsförvaltningen 

skapar förutsättningar för att driva orts- och näringslivsutvecklingen på ett effektivare 

sätt och utifrån en helhetssyn. Viktiga frågor för den nya förvaltningen handlar om att 

stimulera etablering av tjänsteföretag samt skapa förutsättningar för en fortsatt befolkningstillväxt. 

Logistikcentrumprojektet går över från en byggnadsfas till en marknadsföringsfas, vilket i sig 

innebär en viss förändring inom organisationen. En prioritering är att få till en eller flera logistiketableringar. 

Den 2 maj 2011 trädde den nya plan- och bygglagen ikraft. Ändringen innebär stora förändringar i 

handläggningen av byggnadsnämndens ärenden. De nya reglerna innebär sammantaget nya 

åtaganden och uppgifter för både byggherren och byggnadsnämnden. Byggherren ska se till att 

kraven uppfylls och invänta byggnadsnämndens startbesked före igångsättning. Byggnadsnämnden 

ska vidare kalla byggherren till tekniskt samråd och slutsamråd. Innan ett byggnadsverk får tas i 

bruk ska byggnadsnämnden utfärda slutbesked för byggnaden. Det ställs också ökade krav på 

kommuniceringen med den sökande. Den nya lagen innebär förändrade arbetssätt och nya rutiner. 

Prognoserna när det gäller arbetslöshetens utveckling är osäkra. Därför behöver kommunen 

förbereda sig på en situation med fortsatt hög arbetslöshet. En stor ungdomsarbetslöshet och stora 

ungdomskullar innebär ett ökat tryck både på socialnämnden och på viadidaktnämnden. 

Kommunen påverkas också av förändringar av socialförsäkringssystemet. 

I Katrineholm har utbetalningarna av försörjningsstöd ökat under en flerårsperiod, under första 

halvåret 2011 med 11 procent. Antalet hushåll med försörjningsstöd kommer att vara på en fortsatt 

hög nivå under 2012. Den vanligaste orsaken till att man söker försörjningsstöd är att man är utan 

arbete. För att ta krafttag mot arbetslösheten lägger majoriteten förslag om att genomföra projektet 

”Arbetslinjen” under 2012 för att bidra till att öka antalet arbetstillfällen i Katrineholms kommun 

samt minska antalet försörjningsstödstagare. Projektet, som finansieras genom de 12 miljoner 

kronor som avsattes för kommande välfärdsutmaningar i bokslutet 2010, ska göra det möjligt för ca

14 (61) 

100 personer med försörjningsstöd att få en anställning i kommunen under minst ett halvår. Målet 

är att andelen invånare i Katrineholm som har ett arbete och kan försörja sig själva ska öka. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar också behovet av andra kommunala arbetsmarknadsåtgärder 

och vuxenutbildning. En viktig utmaning är att utveckla metoder och samverkan, mellan 

företag, myndigheter och icke statliga organisationer, för att kunna matcha och utbilda personer 

som står utanför arbetsmarknaden för att möta företagens arbetskraftbehov. Den nya Yrkeshögskolan 

och utveckling av Yrkesvux kommer att påverka Viadidakts verksamheter. En ambition 

är att få fler YH-utbildningar till regionen. Den pågående utökningen av Yrkesvux innebär ett 

större studerandeantal för Viadidakt. Ett större antal sökande till högskolor och universitet innebär 

ett ökat behov av lärmiljöer på hemmaplan. En utmaning för Viadidakt är att vidareutveckla sin roll 

som lärcentrum och den ledande aktören för samordning av verksamheter för lärande, stöd och 

utveckling i Sörmland. Den nya etableringslagen som trädde i kraft 1 december 2010 innebär att 

arbetsförmedlingen har fått större ansvar för nyanlända flyktingar och invandrare. Detta innebär en 

förändrad verksamhet för Viadidakt och en större samverkan med berörda aktörer. Det finns ett 

stort intresse från andra kommuner att ansluta sig till Viadidakts koncept för samhällsorientering 

för nyanlända. 

I Katrineholms kommun pågår en översyn av kollektivtrafiken bland annat utifrån den nya kollektivtrafiklagen 

som träder i kraft 2012. Den nya lagen innebär en omstrukturering av hela 

systemet för kollektivtrafiken genom avreglering och ett fritt marknadstillträde. I Sörmland pågår 

arbete med att bilda en ny regional kollektivtrafikmyndighet och framtagande av ett trafikförsörjningsprogram 

för länet. Samtidigt pågår översyner dels av den regionala tågtrafiken, dels av 

länets lokala och regionala busstrafik. Det pågår även politiska förhandlingar om en ny ansvarsuppdelning 

och kostnadsfördelningsmodell. År 2012 blir ett övergångsår då det hittillsvarande 

konsortialavtalet kommer att gälla. För Katrineholms kommun innebär det en utökning av budgetramen 

i förhållande till 2011. 

För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång 

till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares 

möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och 

universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Målet i Kommunplan 

2011-2014 är att pendlingsmöjligheterna till och från Katrineholm för arbete och studier säkras 

genom en fortsatt satsning på såväl infrastruktur som kollektivtrafik. Det behövs ett robust 

trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar (”styva tidtabeller”) som ligger 

fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Ett annat mål i kommunplanen är att 

pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, exempelvis anropsstyrd trafik. Den frågan har 

funnits med i Länstrafikens lokala översyn av kollektivtrafiken i Katrineholm. 

Förvaltningen Näringsliv och Tillväxts roll i landsbygdutvecklingen har vidareutvecklats genom 

regelbunden närvaro i kransorterna enligt modellen ”Vallaprojektet”. Förvaltningen har en 

koordinerande och lotsande roll med ett tydligt ansvar för genomförandet per kransort, som oftast 

sker i samverkan med lokala sockenråd, hembygdsföreningar och företagarföreningar. 

Nya regelverk från regering och riksdag och inte minst EU beräknas fortsatt få mycket stor 

påverkan för utvecklingen av miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet. Likaså får nationella 

tillsynskampanjer, vägledande rapporter m.m. betydelse. Inom miljöbalkens område kommer 

tillsynsarbetet under 2012 att inriktas mot förbättrad vattenkvalitet i sjöar och vattendrag i enlighet 

med vattendirektivet. Då det gemensamma målet inom EU till 2015 är God ekologisk och 

vattenkemisk status i allt inlands-, kust- och grundvatten ökar kravet på miljö- och hälsoskyddsnämnden 

att hantera en kraftig volymökning av godkännande av enskilda avloppsanläggningar. 

Fortsatt utbyggnad av gator och grönytor kommer att innebära ökade investerings- och skötselkostnader 

för service- och tekniknämnden under perioden. Den största ökningen sker dock när 

kommunen övertar ansvaret för genomfarten efter Östra förbifartens färdigställande. Övertagandet 

väntas ske under hösten 2012.

15 (61) 

Kostverksamheten kommer under hösten att behöva anpassa arbetet i relation till den nya skollag 

som trädde i kraft den i juli 2011 och som bland annat berör skolmåltider. Enligt den nya lagen ska 

eleverna erbjudas näringsriktiga måltider som lever upp till svenska näringsrekommendationer. För 

att möta kraven krävs fortsatt implementeringsarbete och samverkan mellan förvaltningar. 

Kostverksamheten påverkas även av de senaste tre årens demografiska utveckling. Planerad 

utbyggnad av totalt fem nya förskoleavdelningar kommer att leda till ökat behov av kostverksamhetens 

tjänster. 

Nämndernas och bolagens åtaganden 

Åtaganden 

Företagsklimatet ska förbättras 

BN, KS, MHN, SOCN, VSR 

Målnivå: NKI 6 70 

Källa: SKL:s mätning Insikt. KKiK mått 34 

Resultat tidigare mätningar: NKI 59 (2007), NKI 63 (2009), 

NKI 64 (2011) 

Jämförelse: Medelvärde för samtliga 50 kommuner inom SBA 7 ; 

NKI 63 (2007), NKI 66 (2009), NKI 67 (2011) 

Svenskt Näringslivs ranking av kommunen ska förbättras 

KS 

Målnivå: plats 145 år 2013 

Källa: Svenskt Näringslivs kommunranking. KKiK kompletterande 

mått 

Resultat senaste mätning: plats 241 (2011) 

Nyföretagandet ska öka 

KS, VIAN 

Målnivå: Placering 160 

Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. 

KKiK mått 32 

Resultat senaste mätning (2011): 5,5 nya företag per 1 000 

invånare, placering 178 (+ 68 plac.) 

Jämförelse: Katrineholm 3,7 nya företag per 1 000 invånare 

(2010), medelvärde för samtliga kommuner i KKiK 5,3 nya företag 

per 1 000 invånare (2010) 

Antalet ungdomar som startar UF-företag (Ung 

Företagsamhet) ska öka 

BIN 

Källa: Egen mätning 

Resultat senaste mätningen (Lå 2010/11): 127 elever 

Uppföljningen ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m. 2012 

Uppföljning 

Månad Delår Årlig Lång sikt 

x 

x 

x x x 

x x 

6 Nöjd-Kund-Index 

7 Stockholm Business Alliance

16 (61) 

Åtaganden 

Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska 

öka 

KS, KTN, MHN, VIAN 

Målnivå: Omsättningen inom besöksnäringen ska under en 

treårsperiod 2012-2014 öka till 275 mkr. Inom samma period ska 

sysselsättningen öka till 250 årssysselsatta. 

Källa: TEM (turismekonomisk mätning). 

Resultat senaste mätning (2010): 216 mkr samt 189 årssysselsatta 

God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen 

av etableringsmark ska öka 

KS 

Målnivå: Försäljning/uthyrning av beredd resp. oberedd 

etableringsmark ska öka 


Resultat senaste mätning (första halvåret 2011): Såld oberedd 

etableringsmark; 6 767 kvm 

KIAB ska erbjuda närings- och föreningslivet lokaler och vara 

en aktör vid etablering och utveckling av verksamheter. 

Andelen nöjda hyresgäster ska öka 

KIAB 

Målnivå: NKI 69, 2014. KIAB eftersträvar att vara ett starkt 

varumärke, vilket motsvarar riktvärdet NKI 67 

Källa: Egen kundundersökning 

Resultat senaste mätning (2008): NKI 62 

Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska 

öka 

KS, VIAN 

Källa: SCB:s register Befolkningens utbildning 

Resultat senaste mätning (2010): I åldersgruppen 25-64 år hade 

33 % av kvinnorna och 22 % av männen någon form av 

eftergymnasial utbildning 

Jämförelse: Genomsnitt för riket; kvinnor 42 %, män 34 % 

Andelen ungdomar som går vidare till högre studier inom tre 

år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka 

BIN, VIAN 

Källa: SKL Öppna jämförelser 

Resultat senaste mätning: 35,7 % (2010) 

Jämförelse: riket 40,8 % (2010) 


Uppföljning 


x 

x x 

x 

x x 

x x

17 (61) 

Åtaganden 

Andelen förvärvsarbetande 8 ska öka 

KS, SOCN, VIAN 

Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. KKiK mått 

31 

Resultat senaste mätning (2009): Andelen förvärvsarbetande av 

befolkningen 20-64 år var för kvinnor 69,5 %, för män 75,9 % 

Jämförelse: Genomsnitt för riket var för kvinnor 73,1 %, för män 

76,2 % 

Arbetslösheten ska minska 


Källa: Arbetsförmedlingen 

Resultat senaste mätning: Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år; 

443 kvinnor, 479 män. Öppen arbetslöshet 4,6 %, i åtgärder 4,3 %, 

totalt 8,9 %. 

Jämförelse: Total arbetslöshet; riket 6,1 %, Sörmland 7,9 %. 

Ungdomsarbetslösheten ska minska 


Källa: Arbetsförmedlingen 

Resultat senaste mätning (juli 2011): Antalet arbetslösa i åldrarna 

18-24 år; 104 kvinnor, 124 män. Öppen arbetslöshet 7,3 %, i 

åtgärder 7,1 %, totalt 14,4 %. 

Jämförelse: Total arbetslöshet; riket 9,5 %, Sörmland 13,3 %. 

Andelen ungdomar som går vidare till arbeten inom två år 

efter avslutad gymnasieutbildning ska öka 

BIN, VIAN 


Resultat senaste mätning: 30,7 % (2010) 

Jämförelse: riket 32 % (2010) 


Andelen unga med arbetsmarknadsinsatser som går vidare till 

studier eller arbete ska öka 

VIAN 

Målnivå: Andelen ungdomar 16-26 år, inom Viadidakts 

arbetsmarknadsinsatser, som går vidare till studier eller arbete ska 

öka med två procentenheter med 2010 som bas 

Källa: Viadidakt statistik från Accorda 

Resultat senaste mätning (2010): 30 % 

Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 

Andelen med försörjningsstöd 9 ska minska 

STN, SOCN, VIAN 

Källa: Socialstyrelsens statistik. KKiK kompletterande mått 

Resultat senaste mätning (2010): 7,8 % 

Jämförelse: riket 4,4 % 

Uppföljning 


x x 

x x x 

x x x 

x x 

x 

x 

8 Som förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genomsnitt minst en timme per vecka under november 

månad. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår. Även 

företagare, dvs. personer som redovisat uppgift om aktiv näringsverksamhet, räknas som förvärvsarbetande.

18 (61) 

Åtaganden 

Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller 

arbete ska öka 


Målnivå: Andelen personer som är öppet arbetslösa och har 

försörjningsstöd som går vidare till arbete eller studier ska öka 

Källa: Treserva 

Resultat senaste mätning (första halvåret 2011): 4,7 % 


Andelen studerande som klarar målen i svenska för 

invandrare, SFI, ska öka 

VIAN 

Målnivå: Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst 

betyget godkänt ska öka 

Källa: SCB 

Resultat senaste mätning (2010): Andelen elever som fått minst 

godkänt på kurs 2b var 33 %, kurs 2c 44 %, kurs 3c 59 % och kurs 

3d 68 % 

Jämförelse (genomsnitt för riket 2010): Andel som fått minst 

godkänt på kurs 2b var 35 %, kurs 2c 33 %, kurs 3c 34 % och kurs 

3d 47 % 


Andelen studerande som klarar målen i gymnasial 

vuxenutbildning ska öka 

VIAN 

Källa: Skolverkets statistik 

Resultat senaste mätning (2010): Andelen som fick minst betyget 

godkänt i kärnämnena var; Sv A 79 %, Eng A 82 %, Ma A 87 % 

Jämförelse: genomsnitt för riket Sv A 77 %, Eng A 81 %, Ma A 

72 % (2010) 


Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens 

utveckling 

Samtliga 

Källa: KKiK mått 15. (Hur väl möjliggör kommunen för 

medborgarna att delta i kommunens utveckling.) 

Resultat senaste mätning: 37 % av maxpoäng (2010) 

Jämförelse: Medelvärde KKiK 44 % (2010) 

Antal byggklara tomter ska öka 

KS 

Målnivå: 60 st byggklara tomter för småhus i centralorten 


Resultat senaste mätning (april 2011): 19 st. 

Uppföljning 


x x x x 

x 

x 

x x 

x 

9 Andel personer i befolkningen som vid minst ett tillfälle under kalenderåret fått ekonomiskt bistånd. Som 

mottagare räknas alla personer i det hushåll som får stöd oavsett ålder.

19 (61) 

Åtaganden 

KFAB ska genom ett affärsmässigt synsätt erbjuda ett boende 

av god normal standard. Andelen nöjda hyresgäster ska öka 

KFAB 

Målnivå: NKI 75, 2014. KFAB ska vidmakthålla ett starkt 

varumärke, vilket motsvarar riktvärdet NKI 71 



Bredbandsyttäckningen ska öka 10 

KS 

Målnivå: 5 % av kommunens yta ska ha bredbandstäckning 2012 

Källa: Post- och telestyrelsen 

Resultat senaste mätning (våren 2011): 3,61 % 

Enskilda avlopp ska ha godkänd standard för att minska 

utsläppen av näringsämnen till sjöar och vattendrag 

MHN 

Målnivå: 200 godkända anläggningar per år 

Källa: Intern redovisning 

Resultat senaste mätning (2010): 55 godkända anläggningar 

Minskad klimatpåverkan 

KS 

Målnivå: Minst 12 000 ton minskad CO 2 -utsläpp genom att 

Katrineholms Logistikcentrum möjliggör överföring av godstrafik 

till järnväg. 

Källa: Uppgifter från Van Dieren Maritime 

Resultat senaste mätning (2010): minskning 11 000 ton CO 2 

Andelen förnyelsebar energi ska öka i verksamheten och fler 

kostnadseffektiva sätt att spara energi ska implementeras 

STN 

Målnivå: Minska energiförbrukningen med 3 % genom att 

energieffektivisera minst en fastighet inom ”övriga idrottsplatser”. 

Källa: Egen redovisning 

En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen 

STN 

Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. 

KKiK mått 37 


Jämförelse: Genomsnitt kommuner som deltar i KKiK; 35 % 

Återvinningen av hushållsavfall ska öka 

Ägardirektiv KVAAB 

Källa: Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden 

hushållsavfall. KKiK mått 36 


Jämförelse: Genomsnitt kommuner som deltar i KKiK; 36 % 

Uppföljning 


x 

x 

x x x 

x 

x x 

x 

x 

10 Definitionen av bredband ändrades från 2 mb/s till 100 mb/s under början av 2011. Regeringen har mål om 

100 mb/s till 90 procent av hushållen och företagen år 2020.

20 (61) 

Åtaganden 

Andelen miljöcertifierad nyinförskaffad IT-utrustning ska öka 

KS 

Målnivå: 30 % 

Källa: Leverantörens certifiering 

Resultat senaste mätning: Saknas 

Välvårdade parker 

STN 

Målnivå: Andelen invånare som tycker att parkerna i centrum sköts 

bra ska vara fortsatt hög 

Källa: SKL:s undersökning Kritik på teknik, genomförs vart tredje 

år 

Resultat senaste mätning: Andelen som tycker att parkerna i 

centrum sköts bra eller mycket bra var 75 % (2010) 

Jämförelse: Genomsnitt för de 94 kommuner som deltog i 

undersökningen var 63 % (2010) 

Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska 

öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske 

med en klimatsmart inriktning 

STN 

Målnivå: 30 % ekologiskt, 5 % närproducerat samt att skola och 

förskola ska serveras vegetarisk mat 1 gång/vecka 


Resultat senaste mätning: 7 % ekologiskt (2010) 

Månatliga utvärderingar per enhet kommer att inledas under 

planperioden. 

Jämförelse: Medelvärde KKiK 8 % ekologiskt (2009/2010) 

Svinnet av mat ska minska 

STN 

Målnivå: Kartlägga och mäta svinnet för att sedan minska det med 

30 % vid införandet av Sapere-modellen 

Källa: Egen redovisning, första mätning görs 2012 

Katrineholmarna 11 ska känna till platsens varumärke 

KS, KTN, VIAN 


Källa: Kulturundersökning 2012 

Katrineholmarna ska känna till vad platsens varumärke står 

för 

KS, KTN, VIAN 


Källa: Kulturundersökning 2012 

Uppföljning 


x x 

x 

x x x x 

x 

x x 

x x 

11 Med Katrineholmare avses nattbefolkning.

21 (61) 

Kultur och fritid 

Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och 

kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns 

fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. 

Resultatmål 

Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark 

samverkan med föreningslivet. 


Kultur- och turismnämndens ansvarsområden, kultur och turism, är nyckelområden för kommunens 

utveckling. Ett brett kulturutbud, med möjligheter till eget kulturskapande samt attraktiva 

evenemang, bidrar till att invånare väljer att stanna på orten och attraherar nya invånare. Ett 

livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun. 

Biblioteksverksamheten är en viktig del av det demokratiska samhället. Med utgångspunkt i det 

omgivande samhället ska biblioteket vara en attraktiv, synlig, tillgänglig, unik mötesplats och en 

kreativ medaktör för lärande, information och kultur. Informationen är fri och öppen på biblioteken 

och servicenivån är hög. Anpassning och service till medborgare med funktionshinder eller annat 

språk än svenska är viktiga områden. En hög servicenivå och ett bra bemötande är något som hela 

kommunen arbetar aktivt med. I hög servicenivå ingår högkvalitativa och välutvecklade e-tjänster 

via kommunens hemsida. Demografiska förändringar påverkar kultur- och turismnämndens 

verksamhet på flera olika sätt; bibliotekets verksamhet, mediainköp, lokaler, föreningsbidrag samt 

ungdomsverksamheten. 

I Kommunplan 2012-2014 prioriteras kultur för barn och ungdomar. Under den tid då barn växer 

upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn 

och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina olika 

personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta 

tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. 

Under hösten 2011 kommer första delen av lokstallet att tas i anspråk. Det innebär att en scen nu 

finns för ungdomars kulturutövande liksom ett ungdomscafé. Etapp 2 av lokstallarna med fritidsgården 

står färdig under 2012 under förutsättning att Kommunfullmäktige beviljar investeringsmedel. 

Skateparken är färdigprojekterad och arbete pågår med färdigställande av detaljplan. 

Genom detta har en viss förskjutning skett i tid vad gäller byggandet av skateparken. Tidigast 

invigning nu är hösten 2012. 

Ett konstpedagogiskt arbete kommer att startas som ett led i att stärka samarbetet mellan skola och 

kultur. Genom att arbeta projektinriktat med ungdomar och stärka tillgängligheten till konsthallen 

och dess utställningar skapas ökad förståelse för den samtida konsten hos barn och unga. 

Det nya idrottspolitiska program som är under framtagande kommer att tydliggöra riktlinjer för 

Sportcentrums verksamhet riktad mot både medborgare, föreningsliv och kommunal verksamhet. 

Programmet kan leda till verksamhetsförändringar under planperioden.

22 (61) 


Åtaganden 

En kulturplan upprättas för att skapa ett kulturliv präglat av 

mångfald 

BIN, KTN 

Målnivå: Minst 50 % ska 2014 tycka att kulturutbudet är ganska 

bra eller mycket bra. 

Källa: Kulturundersökningen 

Resultat senaste mätningen: 37 % (2011) 

Attraktiva miljöer och ett kvalitativt varierat utbud av 

verksamheter i Kulturhuset 

KTN 

Målnivå: 70 % ska vara nöjda med utbudet, 80 % ska uppfatta 

bemötandet som bra eller mycket bra 

Källa: Kulturhusundersökningen 

Resultat senaste mätning: 85 % nöjda med utbudet, 94 % uppfattar 

bemötandet som bra eller mycket bra (2011) 

Biblioteket ska erbjuda god service samt ett varierat 

mediautbud 

KTN 

Målnivå: Andelen besökare som är nöjda med utbudet samt 

andelen besökare som är nöjda med servicen ska vara fortsatt hög 

Källa: Kulturhusundersökningen 

Resultat senaste mätningen: 90 % uppfattade att biblioteket erbjöd 

god service samt ett bra och varierat utbud (2011) 

Ungdomarna ska vara nöjda med den verksamhet som Ung 

Kultur och Fritid bedriver 

KTN 

Målnivå: Andelen ungdomar som är nöjda med den verksamhet 

som Ung Kultur och Fritid bedriver ska senast 2014 uppgå till 

80 % 

Källa: Enkätundersökning, första mätning genomförs i slutet av 

2011 


Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga 

prioriteras 

KTN 

Källa: Egen redovisning, första mätning görs hösten 2011 

Katrineholms kommun har en stark samverkan med 

föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska 

få den service som kommunfullmäktige har beslutat 

KS, KTN, STN, VIAN 

Målnivå: NKI 60 

Källa: Utvärdering eller enkät 2012 

Uppföljning 


x 

x 

x 

x 

x 

x x

23 (61) 

Åtaganden 

Djulöområdets attraktivitet ska öka 

KTN, STN 

Målnivå: 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds 

Källa: Kulturundersökning 

Resultat senaste mätning: 40 % (2011) 

Uppföljning 


x 

Skola 

Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en 

viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. 

Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. 

Resultatmål 

Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna 

lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och 

ungdomar att nå kunskapsmålen. 


Bildningsnämndens huvudinriktning under perioden är att öka barns förutsättningar och 

möjligheter till lärande i förskolan och förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och 

gymnasium. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under 

planperioden, framförallt med fokus på forskning i skolvardagen. 

Införandet av ny skollag, nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, med tillhörande nytt 

betygssystem och införandet av lärarlegitimation, kommer att innebära stora förändringar på såväl 

nationellt plan, som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. 

Införandet av lärarlegitimation kommer att medföra att endast lärare med legitimation i ett visst 

ämne får sätta betyg från och med 2015. Införandet av lärarlegitimitet 2015 kan komma att medföra 

svårigheter för mindre skolenheter att klara behörighetskraven i alla ämnen. Kartläggning över 

konsekvenserna utreds av bildningsförvaltningen. En omfattande kartläggning av personalens 

behörighet har påbörjats och konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet 

bli omflyttning av personal. Vi kommer troligen även att få fler lärartjänster som är delade mellan 

flera enheter. 

I Katrineholms kommun har elevunderlaget de senaste åren varit vikande. Den stora inflyttningen 

av nyinvandrade elever har delvis vägt upp detta men på landsbygden har elevunderlaget i 

kommunens grundskolor stadigt minskat. Även gymnasieskolan är inne i en period av elevminskning. 

Två friskolor har lämnat in ansökan att få starta verksamhet i Katrineholm; Lärande i Östergötland 

och Kunskapsskolan. Båda har erhållit tillstånd för start fr.o.m. lå 2012/13, Lärande i Östergötland 

för start av 1-9 skola och Kunskapsskolan för start av 4-9 skola. Detta kommer att innebära 

omfattande strukturförändringar för de kommunala skolorna. 

Inom ramen för sitt uppdrag, och att möta konkurrens från friskolor, ser bildningsnämnden ett stort 

behov av att utveckla IT-stödet inom grundskolan. Behoven innebär såväl utökning av antalet 

datorer för elever och lärare, som fortsatt kompetensutveckling i IT-kompetens för pedagoger.

24 (61) 

Under läsåret 2011/2012 träder den nya gymnasiereformen i kraft vilket innebär en tydligare 

skillnad mellan studieförberedande program och yrkesprogram. Det individuella programmet har 

ersatts av fem olika introduktionsprogram. I Katrineholm har en ny skola startat, Katrineholms 

Tekniska College, i nära samarbete med näringslivet. 

I samarbete med landstinget, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i 

Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Utveckling av ett lokalt Vård- och 

omsorgscollege pågår och ansökan om certifiering kommer att göras under läsåret 2011/2012. 

Grundsärskolan innefattar två olika utbildningar, grundsärskola och träningsskola. En reformerad 

gymnasiesärskola träder i kraft höstterminen 2012. En annan viktig förändring inom särskolan 

gäller elever med diagnosen autism. Enligt tidigare lagstiftning hade dessa elever rätt att mottas i 

särskolan. Denna möjlighet finns inte längre utan endast elever med funktionshindret autism och 

diagnosen utvecklingsstörning har rätt att mottas i särskolan. 

Då Kulturskolans verksamhet kvarstår i de gamla lokalerna på Malmgatan, finns ett stort behov av 

allmän lokalupprustning och möbelinköp. I takt med att verksamheten utvecklas med nya inriktningar 

och nya förväntningar från elever, krävs en förnyelse av scenteknik och musikinstrument. 

Bildundervisningen är fortfarande under uppbyggnad, vilket gör att investeringar måste göras i 

salarna. 

För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är 

asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, 

som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i 

Afrika. En lagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer 

och komma till Katrineholm. Eftersom det länge har rått osäkerhet kring detta har nämnden valt att 

behålla organisationen med en mottagningsenhet under 2011. Personalen fördelades ut till skolor 

med många nyanlända för att arbeta med svenska som andraspråk alternativt studiestöd på modersmålet. 

På så sätt har nämnden säkerställt en god beredskap och kan med kort varsel ta emot en 

större nyinvandring av barn och ungdomar. I det fall flertalet kommer till kommunen samlat med 

kort framförhållning, blir det dock en stor utmaning för bildningsnämnden att organisatoriskt och 

resursmässigt möta dessa barns/ungdomars olika behov. 


Åtaganden 

Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka 

BIN 

Källa: Skolverkets statistik. 

Resultat senaste mätning: 2010 var antal inskrivna barn per 

årsarbetare omräknat till heltidstjänster 5,5 barn/personal 

Jämförelse: riket 5,4 barn/personal 

Andelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar 

barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka 

ytterligare 

BIN 

Källa: BIN:s egen mätning med start 2012 


Uppföljning 


x x 

x

25 (61) 

Åtaganden 

Andelen föräldrar som kan rekommendera Katrineholms 

kommuns pedagogiska 1-5 års verksamheter till andra ska öka 

BIN 

Källa: Bildningsförvaltningens brukarundersökning 

Resultat senaste mätning (2011): 3,5 (högsta värde 4,0) 

Alla transporter utförda av service och teknikförvaltningen 

med tung trafik till förskolorna ska upphöra 

STN 

Målnivå: All trafik har upphört under planperioden 

Källa: Egen utvärdering 

Andel elever som klarar de nationella proven i årskurs 3 och 5 

ska öka 

BIN 

Källa: Skolverkets statistik. KKiK mått 18 12 och 18B 

Resultat senaste mätningen (lå 2009/10): 

Årskurs 3 

Matematik 71 % (flickor 70 %, pojkar 73 %) 

Svenska 78 % (flickor 88 %, pojkar 67 %) 

Årskurs 5 

Engelska 73 % (flickor 87 %, pojkar 76 %) 

Matematik 76 % (flickor 82 %, pojkar 70 %) 

Svenska 75 % (flickor 71 %, pojkar 66 %) 


Andelen elever och föräldrar som upplever att barn som så 

behöver får stöd för sitt lärande ska vara fortsatt hög och öka 

ytterligare 

BIN 


Resultat senaste mätningen (2011): (högsta värde 4,0) 

Frågan ställd ”Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp 

som behövs från sina lärare”: 

Föräldrar 

År 3; 3,17 

År 6; 3,13 

År 8; 2,83 

Frågan ställd ”Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om 

jag behöver det”: 

Elever 

År 3; 3,72 

År 4; 3,78 

År 5; 3,61 

År 6; 3,65 

År 7; 3,27 

År 8; 3,4 


Uppföljning 


x 

x x x 

x x 

x 

12 KKiK mått 18 kommer fr.o.m. mätningen 2012 avse årskurs 6 istället för årskurs 5.

26 (61) 

Åtaganden 

Andelen nöjda föräldrar som upplever att fritidshemmen 

stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna 

öka ytterligare 

BIN 


Resultat senaste mätning (2011): 3,13 (högsta värde 4,0) 

Andelen nöjda föräldrar som upplever att skolan stimulerar 

deras barns lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka 

ytterligare 

BIN 


Resultat senaste mätningen (2011): (högsta värde 4,0) 

År 3; 3,24 

År 6; 3,13 

År 8; 2,83 

Uppföljningen ska uppvisa könsrelaterad statistik fr.o.m. 2012 

Kommunledningsförvaltningen ställer sin kompetens till 

bildningsförvaltningens förfogande 

KS 

Målnivå: 100 aktiviteter inom bildningsförvaltningens 

kärnverksamhet 

Källa: Stratsys 


Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka 

BIN 

Källa: Skolverkets statistik. KKiK mått 19 

Resultat senaste mätningen (2010): 81 % 



Andel elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer 

gymnasieprogram inom 4 år inkl. IV-program ska öka 

BIN, VIAN 

Källa: SKL Öppna jämförelser. KKiK mått 21 





Andelen elever som erhållit högskolebehörighet inom fyra år 

ska öka 

BIN 





Uppföljning 


x 

x 

x x 

x x 

x x 

x x

27 (61) 

Åtaganden 

En hög andel nöjda föräldrar som upplever att särskolan 

stimulerar deras barns lust att lära 

BIN 

Källa: Egen mätning fr.o.m. 2012 

Uppföljning 


x 

Omsorg och trygghet 

Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna 

livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, 

upplevelser och gemenskap. 

Resultatmål 

De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till 

självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga 

och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. 


För vård- och omsorgsnämnden förväntas förändringarna avseende antal personer som behöver/ 

efterfrågar insatser fortsätta. Det gäller svängningar inom såväl handikappomsorg inkl personlig 

assistans som äldreomsorgens hemtjänst. 

Inom handikappomsorgen kommer antalet brukare i behov av daglig verksamhet att öka, det gäller 

även behovet av särskilda boendeplatser (nationell trend). Personer med mera komplexa vårdbehov 

kommer att kräva en höjd kompetens hos personal. Landstingets neddragningar inom psykiatrisk 

vård har direktpåverkan i flera av handikappomsorgens verksamheter med ökad vårdtyngd som 

följd. Landstinget fortsätter inte att dela kostnad med kommunens handikappomsorg för brukare på 

psykiatriska behandlingshem. Ett antal brukare har redan återkommit till kommunen medan andra 

brukare kräver, för att kunna återkomma, ny kompetens och personalförstärkning. 

Inom äldreomsorgen beräknas behovet av demensplatser att öka. Ombyggnationen av Lövåsen 

fortskrider enligt plan. Till hösten 2012 öppnas tio 13 nya demensplatser på Lövåsen. På uppdrag av 

Länsstyrgruppen för närvård ska ett länsövergripande demensnätverk bildas med uppdrag att sprida 

och följa upp det reviderade länsgemensamma vårdprogrammet för demens. 

Äldreomsorgen fortsätter att utveckla det hälsofrämjande förhållningssättet. Samordnaren för 

stimulansmedel kommer att vara stöd för verksamheten inom äldreomsorgen i det hälsofrämjande 

arbetet. Utbildningssatsningar inom kost och nutrition pågår. 

Anhörigstödet utvecklas vidare inom såväl äldre- som handikappomsorgen. 

Innovationsprojektet fortsätter och en ny ansökan är gjord. Del ett utvecklade en modell för att ta 

tillvara personalens idéer om innovationer och klargjorde juridiken kring det. Del två handlar om 

entreprenörskap för idégivarna och att kommersialisera idéerna. 

13 Uppgiften är ändrad i förhållande till kommunstyrelsens förslag, som då var tolv platser.

28 (61) 

Andra behovs- och verksamhetsförändringar som vård- och omsorgsnämnden hanterar är bl.a. ökat 

behov av sjukgymnast inom rehab.enheten, förstärkning av personalresurser nattetid inom vissa 

enheter samt utökning av antal områdeschefer (som arbetsmiljöåtgärd). 

Under 2012 kommer vård- och omsorgsförvaltningen också att hantera ett flertal större uppdrag 

och projekt. Detta gäller såväl nämndsinterna som kommungemensamma projekt/uppdrag. Förvaltningen 

behöver också arbeta mer strukturerat och tydligt kring säkerhet, tillgänglighet och 

kvalitetsfrågor inkl. fastighetsfrågor. Ett nytt dokumentations/verksamhetssystem kommer att kräva 

genomgripande utbildningsinsatser. 

Det som framförallt påverkar socialnämndens verksamhet inom målområdet är utvecklingen när 

det gäller arbetslöshet och enskilda människors möjlighet till egen försörjning. Kommunen 

påverkas också av utveckling och förändring av socialförsäkringssystemet. Arbetslöshet påverkar 

inte bara enskilda familjers ekonomi utan också deras övriga levnadsförhållanden. Antalet hushåll 

med försörjningsstöd kommer att vara på en fortsatt hög nivå under 2012. 

Antalet sociala kontrakt har ökat med 27 procent det senaste året och socialnämnden förväntar en 

fortsatt ökning år 2012. Detta innebär att verksamheten måste förändras och förstärkas. 

Verksamheten för våldsutsatta kvinnor, Frida, har haft en kontinuerlig ökning av ärenden genom 

åren. Det hedersrelaterade våldet har också blivit ett växande problem som kvinnofridsverksamheten 

och socialförvaltningen måste möta. Sårbarheten i kombination med ny problematik 

gör att kvinnofridsverksamheten behöver förstärkas och utvecklas. 

Mansmottagningen ger behandling till personer som har använt våld i nära relationer. Verksamheten 

har till stora delar finansierats genom medel från länsstyrelsen, vilket kommer att upphöra 

vid årsskiftet 2011-2012. Det råder osäkerhet om verksamhetens fortsättning. 

Belastningen på hela socialförvaltningen är så pass stor att det eventuellt kan krävas 

omorganisationer, personalförändringar och effektiviseringar. Socialnämndens verksamhet kommer 

att lokaliseras till nya lokaler under augusti 2012 för att förbättra arbetsmiljön och ge en utökad 

service. Detta medför ökade kostnader och kommer att tillfälligt påverka den dagliga verksamheten. 

Det brotts- och skadeförebyggande arbetet ska vidareutvecklas genom dels gemensamma 

trygghetsfrämjande insatser mellan kommunala förvaltningar och bolag och dels genom utökad 

samverkan mellan polisen och kommunen. Det samverkansavtal som har tecknats mellan 

kommunen och polisen ska implementeras och ligga till grund för kommunens fortsatta trygghetsarbete. 

En trygghetsundersökning genomförs under hösten 2011 och resultatet från denna kan 

underlag för vidare prioriteringar. 

Tätare och kontinuerliga träffar med polisen kan snabbt påvisa om det uppstått några problem inom 

specifika områden. Stationsområdet är ett prioriterat område ur trygghetssynpunkt och ett 

samarbete mellan Jernhusen AB, Trafikverket, polisen och kommunen kommer att utvecklas. 

Under våren 2012 planeras en Trygghetsvecka där målet är att bidra till en tryggare miljö för 

medborgarna genom att arbeta aktivt med bland annat trygghetsfrågor i offentlig miljö genom 

exempelvis olika aktiviteter för äldre och yngre samt klottersanering.

29 (61) 


Åtaganden 

Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka 

VON 

Målnivå: Det genomsnittliga antalet vårdare som besöker en äldre 

person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar ska 

minska till 12 personer 

Källa: Egen mätning. KKiK mått 11 

Resultat senaste mätning (2010): 13 personer 

Jämförelse: medelvärde KKiK 13 personer 


Andelen som känner sig trygga med att Fixar-Malte finns att 

tillgå ska öka 

VON 


Källa: Egen trygghetsmätning. Mäts vartannat år 


Väntetiden till särskilt boende inom äldreomsorgen ska minska 

VON 

Målnivå: 18 dagar 


Resultat senaste mätning: 19 dagar (2007) 

Jämförelse: medelvärde KKiK 42 dagar (2007) 

Andelen trygga i sin bostad inom äldreomsorgen ska öka 

VON 

Målnivå: 94 procent 

Källa: Egen mätning, kvalitetsbarometern. Mäts vartannat år. 

Resultat senaste mätning (2007): 93 procent. 


Antalet demensplatser ska öka 

VON 

Målnivå: 10 14 nya demensplatser (efter tillbyggnad inom Lövåsens 

vårdboende) 


Resultat senaste mätning (2011): 96 lägenheter samt 8 lägenheter 

för korttid 

Totalt ska brukarnöjdheten inom handikappomsorgen öka 

VON 

Målnivå: NBI 15 76 

Källa: Brukarindex, Externt företag ARC Research AB 

Resultat tidigare mätningar: NBI 2008 var 75,6. NBI 2010 var 

74,4. 


Uppföljning 


x 

x 

x 

x 

x 

x 

14 Uppgiften är ändrad i förhållande till kommunstyrelsens förslag, som då var 12 platser. 

15 Nöjd brukar index, sammanvägning av tre variabler.

30 (61) 

Åtaganden 

Andelen trygga i sitt boende inom handikappomsorgen ska öka 

VON 


Källa: Brukarindex, Externt företag ARC Research AB. Mäts 

vartannat år. 

Resultat tidigare mätningar: 87 % 2008, 89 % 2010. 


Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med adekvat 

gymnasieutbildning genom Vård- och omsorgscollege 

BIN, VON 


Källa: Egen mätning. Kartläggning sker hösten 2011 

Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med 

spetskompetens utöver gymnasiekompetens genom Vård- och 

omsorgscollege 

BIN, VON 

Målnivå: Målnivå anges efter kartläggning inför 2012 

Källa: Egen mätning. Kartläggning av andel anställda med 

spetskompetens sker hösten 2011 

Kommunledningsförvaltningen ställer sin kompetens till vårdoch 

omsorgsförvaltningens förfogande 

KS 

Målnivå: 100 aktiviteter inom vård- och omsorgsförvaltningens 

verksamhet 

Källa: Stratsys 


Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska 

minska 

SOCN, VIAN 



Jämförelse (2010): Genomsnitt KKiK-kommunerna; 69 % 


Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd ska 

understiga 18 dagar 

SOCN 


Resultat senaste mätning: 18 dagar (2010) 

Jämförelse: medelvärde KKiK 14 dagar (2010) 

Alla ärenden ska belysas utifrån 

barnperspektivet/barnkonventionen 

KS 


Källa: Ärendeuppföljning 


Uppföljning 


x 

x 

x 

x x 

x 

x x 

x x

31 (61) 

Åtaganden 

Alla projekt ska belysas utifrån 

barnperspektivet/barnkonventionen 

KS 


Källa: Projektuppföljning 


Snabb klottersanering för ökad trygghet 

STN 

Målnivå: Mindre klotter ska saneras inom ett dygn, omfattande 

klotter inom en vecka 

Källa: Egen redovisning, mätning påbörjas hösten 2011 

Antalet otrygga platser ska minska 

STN 

Källa: Egen redovisning i samarbete med polis och skola 


Uppföljning 


x x 

x x 

x x 

Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet 

Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika 

möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. 

Resultatmål 

Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, 

jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god 

folkhälsa. 


Medborgarnas förutsättningar och behov skiljer sig åt. Alla oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, 

sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, status, åsikt eller kön ska ges möjlighet att delta i 

samhället på lika villkor. En individs hälsa och levnadsvanor grundläggs tidigt i livet och kommer 

att påverka hur åldrandet se ut. Hälsosamt åldrande ingår i ett livsperspektiv som börjar i barnaår 

och pågår hela livet. Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att exempelvis 

studera, arbeta och delta i samhällslivet är en förutsättning för att en god och jämlik hälsa ska 

uppnås. 

Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och 

förebygger ohälsa. Hälsofrämjande och förebyggande arbete behöver ske samtidigt på flera olika 

nivåer och kan handla om såväl generella insatser på samhällsnivå som riktade insatser på 

gruppnivå. Det tar tid innan det går att se övergripande resultat och lönsamhet i de insatser som 

görs. Med lönsamhet menar vi att invånarna upplever ökad livskvalité och att hälsan ökar samtidigt 

som att samhällskostnaderna minskar. 

Kommunens verksamheter har stor betydelse för både den individuella hälsan och den samlade 

folkhälsan och påverkar invånarna genom hela livet. Därför krävs tvärsektoriell samverkan på såväl 

strategisk nivå som verksamhetsnivå. Viktigast är att arbetet inte ses som olika projekt utan som ett 

pågående långsiktigt arbete. Politiska beslut måste beredas och verkställas i nära samverkan över

32 (61) 

politikområdena. Föreningslivet, idéburna organisationer och inte minst kommuninvånarna behövs 

i arbetet mot en god och jämlik hälsa. 

Inom jämställdhetsområdet fortsätter arbetet för att nå de nationella jämställdhetspoliska målen 

genom strategin för jämställdhetsintegrering, Strategin innebär att jämställdhet ska integreras som 

ett perspektiv i ordinarie sakfrågor, i alla led i beslutsprocessen och verksamheten genom att 

förändra normer, omfördela makt och resurser i den ordinarie verksamheten. Katrineholms 

kommun har beviljats stöd från SKL:s program för Hållbar Jämställdhet för att säkra hållbarheten i 

det sedan flera år pågående jämställdhetsarbetet. 

En rapport om ”Onödig ohälsa” visar att det är tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer 

med funktionsnedsättning än hos den övriga befolkningen. Många undersökningar visar att man 

mår sämre om man inte kan delta i samhället som ”alla andra”. Bland personer med funktionsnedsättning 

är en stor del av ohälsan inte kopplad till funktionsnedsättningen i sig utan till 

utanförskap, dåligt bemötande och andra saker som ligger i samhällets ansvar att påverka/förhindra. 

I regeringens nya strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016 ses kommunernas 

arbete med att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet som mycket angeläget. 

Arbetet med enkelt avhjälpta hinder ska fortsätta med full kraft. SKL kommer under perioden att 

lägga ett särskilt fokus på idrottsanläggningar, skolor, vårdcentraler och handikapptoaletter. 

Utmaningarna i Katrineholm under de kommande åren handlar bland annat om att förbättra 

måluppfyllelsen i skolan, om att minska arbetslösheten inte minst bland unga, om att minska 

ojämlikhet i hälsa och om att främja tolerans och integration. Därför behöver kommunen bland 

annat: 

 

 

 

 

 

 

Skapa förutsättningar för en trygg uppväxt och främja psykisk hälsa för barn och unga 

Arbeta för att alla ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet 

Fortsätta arbetet med genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling av kommunens 

verksamheter 

Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor, särskilt för barn, unga och 

äldre 

Öka möjligheterna till social gemenskap för äldre 

Arbeta för att lokaler, utemiljöer, verksamheter och information ska bli tillgängligare genom 

exempelvis tillgänglighetsinventeringar 

I folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottet pågår arbete med att ta fram ett inriktningsdokument 

för en god och jämlik hälsa i Katrineholms kommun 2012-2015 som kommer att lyftas 

för beslut till kommunfullmäktige i början av 2012. Dokumentet kommer att ange prioriterade 

områden med tillhörande inriktningsmål med syftet att nämnderna ska sätta upp egna mål för 

arbetet utifrån givna ramar. Samverkan på såväl strategisk nivå som verksamhetsnivå är under 

utveckling i positiv riktning inom både folkhälso- och tillgänglighetsområdet. 

Barn- och ungdomsprojektet, som har pågått från januari 2009, kommer att avrapporteras i mars 

2012. Katrineholms kommun är en av sex kommuner i Sverige som har fått bidrag av Statens 

Folkhälsoinstitut för att driva ett projekt kring hälsofrämjande och förebyggande metoder som 

syftar till att främja barns och ungas hälsa, framförallt den psykiska hälsan. Projektet har följts av 

forskare från tema Barn vid Linköpings Universitet. Projektets arbete ska integreras i de berörda 

nämndernas/förvaltningarnas ordinarie verksamhet när projektet avslutas. 

Kommunstyrelsen har beslutat om projektdirektiv för projektet Genusmedveten styrning och 

verksamhetsutveckling. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att 

jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter, att säkra styrningen av jämställda verksamheter. 

För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i hela kommunkoncernen. 

Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska 

ske på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Projektet sträcker sig fram till hösten 

2013.

33 (61) 

Kommunstyrelsen har inlett ett arbete med att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, 

tillgänglighet och folkhälsa. 16 Utmaningen framåt är att utveckla formerna för hur belysningen ska 

göras samt att involvera samtliga nämnder att arbeta på liknande sätt i sin ärendeberedning. Under 

planperioden är ambitionen också att utveckla metoder för att belysa ärendena ur ett jämlikhetsresp. 

barnkonventionsperspektiv. 


Åtaganden 

Alla ärenden ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighets- och 

jämställdhetsperspektiv 

KS 


Källa: Ärendeuppföljning 

Resultat senaste mätning (delår 2011): 43 % 

Alla projekt ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighets- och 

jämställdhetsperspektiv 

KS 


Källa: Projektuppföljning 


Andelen barn och unga som mår bra ska öka 

Samtliga nämnder 

Källa: Liv & hälsa ung, nästa undersökning görs 2014 

Resultat senaste mätning (våren 2011): I Katrineholms kommun 

anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. 17 

Jämförelse: I länet anger 79,6 % av flickorna och 88,4 % av 

pojkarna att de mår bra (våren 2011) 

Antalet barn- och ungdomsgrupper som besöker biblioteket 

KTN 

Målnivå: 200 grupper/år 

Källa: Egen redovisning, första mätning hösten 2011 

Antalet barn- och ungdomsgrupper som deltar i 

konstpedagogik 

KTN 

Målnivå: 50 grupper/år. 

Källa: Egen redovisning, första mätning 2012 

Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, 

alkohol, kost och fysisk aktivitet) 

KS 

Källa: Hälsa på lika villkor, genomförs 2012 och 2016 

Uppföljning 


x x 

x x 

x 

x x 

x x 

x 

16 Ett åtagande som fastställdes i Övergripande plan med budget 2011-2013. 

17 Resultatet är en sammanslagning av elever i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet.

34 (61) 

Åtaganden 

Ohälsotalet 18 ska minska 

KS 

Källa: Försäkringskassans statistik. KKiK mått 35 

Resultat senaste mätning (november 2010): 35,7 dagar per år 

Jämförelse: medelvärde KKiK 33 dagar per år 

Andelen mat som lagas från grunden ska öka 

STN 

Målnivå: Ta fram ett nyckeltal som mäter hur stor andel mat som 

lagas från grunden. Andelen mat som lags från grunden ska under 

planperioden öka. 


Andelen personer över 65 år på SÄBO 19 och i hemsjukvården 

som är undersökta för undernäring ska öka 

STN, VON 

Målnivå: 2012, 70 %, 2013, 100 % 

Källa: Senior Alert, första screening pågår 2011 

Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som 

har ett MNA 20 mindre än 11 där en nutritionsutredning 

genomförts ska öka 

STN, VON 

Målnivå: 2012, 70 %, 2013, 100 % 

Källa: Senior Alert, första mätning pågår 2011 

Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 

timmar 21 ska öka 

STN, VON 

Målnivå: 2012, 70 %, 2013, 100 % (enligt den enskildes önskemål) 

Källa: Egen mätning, nattfastan mäts två gånger per år för alla 

brukare inom SÄBO. Dietist STF 

Resultat tidigare mätningar: 39 % våren 2009, 40 % våren 2010, 

43 % våren 2011 

Ordinarie 22 personal inom Handikappomsorgen ska ha 

genomgått utbildning enligt Saperemetoden 23 

STN, VON 

Målnivå: 2012, 100 % 


Uppföljning 


x 

x x 

x x 

x x 

x x x 

x 

18 Summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med 

sjuk- och aktivitetsersättning dividerat med befolkningen 16–64 år. Alla dagar är omräknade till heldagar. 

19 Särskilt boende 

20 MNA, Mini Nutritional Assesment, är ett instrument som är särskilt anpassat för bedömning av 

näringstillståndet hos äldre. 

21 Ökning från 11 tim 2011, till 13 tim 2012. 

22 Ej ledsagare och kontaktpersoner. 

23 ”Rätten till din smak”

35 (61) 

Åtaganden 

Valdeltagandet ska öka 

BIN, KS, VIAN 

Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet 

Källa: Valmyndighetens statistik. KKiK mått 13 


Jämförelse: genomsnitt riket 81,5 % 

Antalet digitalt delaktiga ska öka 

KS, KTN, STN, VIAN 

Målnivå: I Katrineholm ska 1742 personer 24 delta i aktiviteter i 

någon form (under perioden 2011-2013) 

Källa: Egen redovisning av antal deltagare i aktiviteter 

Ungdomsverksamheten ska vara jämställd 

KTN 

Källa: Egen statistik 

Resultat senaste mätning (augusti 2011): 40,3 % flickor, 

59,7 % pojkar 

Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på 

kön 

KTN 

Källa: Egen redovisning, mäts första gången hösten 2011 

Resultat senaste mätning: Mätning genomförs första gången 2011 

Fler lekplatser ska rustas upp för att vara tillgängliga för 

funktionshindrade barn 

STN 

Målnivå: Tre av 35 lekplatser under planperioden 


Fler övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas 

STN 

Målnivå: Två per år 


Resultat senaste mätning: 

Uppföljning 


x 

x x 

x x x 

x x 

x x 

x x 

24 Baserat på undersökningen Svenskar och internet.

36 (61) 

Ekonomi och organisation 

Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva 

processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt 

behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att ”leva” visionen får vi 

engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. 

Resultatmål 

Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att 

vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska 

kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. 


Under planperioden ökar kravet på samordning inom kommunkoncernen för att få en effektiv 

organisation som levererar rätt service till medborgare och organisationer. Kommunfullmäktige har 

beslutat att koncernstyrningen ska utvecklas och att en ny samhällsbyggnadsförvaltning ska bildas 

där samhällsbyggnadsfrågorna samordnas. Med anledning av dessa beslut kommer kommunchefens 

uppdrag att förändras. Kommunchefen ska ansvara för hela den kommunala organisationen 

med en ökad fokusering på kommunövergripande frågeställningar. I och med detta kommer 

kommunchefen inte längre att vara förvaltningschef på kommunledningsförvaltningen. Ett steg i 

samordningen inom kommunkoncernen är att införa shared business 25 vilket kommer att påverka 

kommunstyrelsens verksamhet. Som en följd av organisationsförändringen genomförs en översyn 

av kommunledningsförvaltningen. 

För service- och teknikförvaltningen som helhet kommer en organisationsöversyn att inledas under 

hösten 2011 med fokus på utveckling och effektiviseringar. Målet är främst en balanserad ekonomi 

men även ordning och reda och en starkare kontroll på verksamheten. Under kommande år ska en 

översyn göras av samtliga avtal (bl.a. arrendeavtal och avtal med föreningar). I översynen ingår 

även att utreda vilka effekter den nya samhällsbyggnadsförvaltningen har för förvaltningen. 

Ny kunskap och ny teknik ger utvecklade, snabbare och nya kommunikationsmöjligheter. Det 

medverkar i sin tur till att fler inom organisationen bär kommunens kommunikation utåt vilket 

medför att ett kommunikativt medarbetar- och ledarskap blir allt mer betydande. De allt större 

kommunikations- och informationsmängderna medför ett större krav på individers egen selektering. 

Denna filtrering sker främst via relationer och relationsmarknadsföring blir därför allt mer 

betydande. Kommunen bör i större utsträckning delta på de kommunikationsarenor där de vi är till 

för finns. Detta ställer ökat krav på djupare internkommunikation och förankring. För att dra nytta 

av den tekniska utvecklingen och de möjligheter som skapas blir utvecklingen av ett mer digitalt 

arbetssätt och e-förvaltning grundläggande. 

Den ökande förändringstakten i samhället ställer också krav på att i högre grad arbeta med ständiga 

utvecklingsprocesser som en del av det dagliga arbetet istället för att bedrivas som särskilda 

utvecklingssteg. Utmaningen är utveckling av delaktighet och medskapande bland medarbetare och 

medborgare. 

I enlighet med kommunens styrmodell och utvecklingen av tjänster kommer formerna för medborgarnas 

delaktighet och valmöjligheter att utvecklas vidare. För verksamheten innebär det fortsatt 

fokus på information, inflytande och delaktighet för en god dialogutveckling som i sin tur också ger 

stöd för handling. 

25 Med shared business avses här ett gemensamt utnyttjande av administration. Bolagen uppdras att använda 

vissa centrala tjänster av kommunen t.ex. ekonomiadministration, finansadministration, personal- och 

löneadministration, televäxel, kontorsvaktmästeri, information/marknadsföring samt IT.

37 (61) 

Den tekniska utvecklingen främjar mer flexibla arbetssätt vilket i sin tur ställer krav på att möjliggöra 

att system och resurser inom kommunen hanteras via internet från valfri hårdvara som t.ex. 

dator, smartphone, läsplatta eller liknande. Denna utveckling bidrar till ökad kvalitet och bättre 

säkerhet t.ex. inom äldreomsorgen då personal kan läsa och föra journaler direkt på plats hos 

brukaren. 

Inom området upphandling och anskaffning finns tendenser mot att antalet överklagade upphandlingar 

ökar som följd av lagförändringen 26 år 2010. Det ställer ökade krav på upphandlingsunderlagen. 

I Kommunplan 2011-2014 anges att Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. 

En av de viktigaste framtida utmaningarna handlar om att attrahera rätt och ny kompetens 

till den kommunala sektorn. I konkurrensen om arbetskraft behöver kommunen ha ett tydligt 

arbetsgivarmärke som talar om vad du får som medarbetare i Katrineholms kommun. 

En generationsväxling är i antågande. Den kommer att påverka verksamheterna men det är ännu till 

viss del osäkert hur. Under några år framåt kommer ca 80 – 90 personer per år att fylla 65 år. 

Majoriteten av dessa medarbetare finns inom vård- och omsorg samt inom de pedagogiska 

verksamheterna. Medarbetare har möjlighet att gå i pension från det att de fyller 61 år och rätt att 

arbeta kvar till dess att de fyller 67 år. Fler väljer att fortsätta arbeta efter 65 år samtidigt som fler 

väljer att gå tidigare i pension. 

Ett åtagande framåt är att medarbetarna ska vara nöjda med kommunen som arbetsgivare. Då är det 

viktigt att arbeta med både ledarskapet och medarbetarskapet. En utmaning är att fortsätta att 

attrahera och utveckla de medarbetare och ledare som idag finns i organisationen. En del i arbetet 

handlar om att skapa karriärvägar och säkerställa chefsförsörjningen framåt. Ett traineeprogram för 

framtidens chefer och ledare i Katrineholms kommun startar under hösten 2011 och kommer att 

pågå under hela 2012. Vi behöver också skapa mer flexibla möjligheter att utföra arbetet på. 

Ett annat sätt att vara en attraktiv arbetsgivare är att erbjuda möjlighet att arbeta heltid i större 

utsträckning. Under hösten 2011 startar projektet ”Heltid en rättighet – deltid en möjlighet”. Målet 

är att alla som vill ska få att arbeta heltid samt att de som vill arbeta mindre ska få vara tjänstlediga 

på en viss procent av sin arbetstid. Otrygga anställningsförhållanden ska upphöra. Projektet har ett 

tydligt jämställdhetsperspektiv då många av de deltidsarbetande är kvinnor. Heltidsanställning 

förbättrar också förutsättningarna att rekrytera fler ungdomar och män. 

I kommunens personalpolitiska program tydliggörs kommunens värdegrund – respekt, öppenhet, 

tydlighet och tillit – RÖTT. Målet är att vi alla, medarbetare och ledare, ska arbeta efter denna 

värdegrund. Det görs på många arbetsplatser, men vi måste prata mer om våra värderingar, och 

leva våra värderingar, i större utsträckning än vad som görs idag. Inför varje rekrytering behöver vi 

också se över personalens sammansättning avseende mångfalden. 

26 SFS 2010:571. Lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.

38 (61) 


Åtaganden 

Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga 

inom två arbetsdagar ska öka 


Målnivå: Minst 78 % 

Källa: KKiK mått 1 

Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) 

Jämförelse: medelvärde KKiK 78 % (2010) 

Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när 

hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar 

på en enkel fråga ska öka 






Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott 

bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till 

kommunen ska öka 






Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna 


Källa: Årsredovisning 


Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning 

Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än 

skatteintäkterna 

KS 


Resultat senaste mätning (2010): Skatteintäktsökning 4,6 %, 

nettokostnadsökning 4,7 % 


Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre 

procent av driftbudgeten 

KS 




Uppföljning 


x 

x 

x 

x x x 

x x x 

x x x

39 (61) 

Åtaganden 

Det planerade underhållet i fastigheter ska överstiga akuta 

reparationer 

KS 

Källa: Katrineholms Fastighets AB:s årsredovisning 

Resultat senaste mätning: Underhåll 13,4 mkr, reparationer 7,5 mkr 


KFAB ska tillhandahålla lokaler till nytta för den kommunala 

verksamheten till lägsta möjliga totalkostnad. Andelen nöjda 

hyresgäster ska öka 

KFAB 

Målnivå: NKI 62 till 2014. På sikt eftersträvar KFAB att vara ett 

starkt varumärke, vilket motsvarar riktvärdet NKI 67. 



År 2012 ska Katrineholms kommun beviljas minst 30 mnkr 

genom EU-medel 

KS 

Målnivå: 30 mnkr 


Resultat senaste mätning (2010): 6,6 mnkr 

Ökad avtalstrohet 

KS 



Resultat senaste mätning (juli 2011): 76 % 

Andel e-beställningar ökar 

KS 


Källa: Proceedo 

Resultat senaste mätning (juli 2011): 78 %. 

Kommunen har god information på Katrineholm.se 


Målnivå: SKL:s informationsindex minst 77 % 

Källa: SKL:s webbinformationsundersökning. KKiK mått 14 

Resultat senaste mätning: 77 % 

Jämförelse: medelvärde KKiK 69 % 

Katrineholms kommunkoncern ska utveckla e-förvaltningen 

Samtliga 

Målnivå: 9:e plats av kommunerna 

Källa: Handelskammarens e-index 

Resultat senaste mätning: 9:e plats av kommunerna 

Genom att utveckla e-mediatjänster erbjuds medborgarna 

ökad tillgänglighet 

KTN 

Målnivå: Antalet besökare på e-mediatjänsterna inom 

kulturområdet ska öka med 50 % under perioden 2012-2014 

Källa: Egen statistik, redovisas första gången hösten 2011 

Uppföljning 


x x x 

x 

x x x 

x x x x 

x x x x 

x 

x 

x

40 (61) 

Åtaganden 

Ett högt antal besökare på Katrineholms kommuns 

webbplatser och bloggar 

KS 

Målnivå: minst 500 000 unika besökare 2012 

Källa: Vizzit, Statcounter 


Ett högt antal interaktioner på Katrineholms kommuns 

bloggar 

KS 

Källa: Vizzit, statcounter 27 


Fler kommunkoncerngemensamma IT-system nås via 

plattformsoberoende inloggning 28 

KS 


Källa: Egen mätning IT-kontoret, Katrineholms kommun 


Bekräftelse på mottagen bygglovsansökan och/eller besked om 

komplettering av inlämnade bygglovshandlingar ska ges inom 

två arbetsdagar från dag då ansökan registrerats 

BN 

Mål: 100 % 

Källa: Ärendehanteringssystemet Castor 

Resultat senaste mätning: 96 % (besked om komplettering inom tio 

arbetsdagar) 

Besked om att bygglovsansökan är komplett ska ges inom två 

arbetsdagar från den dag komplettering har lämnats in 

BN 



Resultat senaste mätning: - 

Beslut i enklare bygglovsärenden (t.ex. garage, carport, förråd) 

inom ramen för gällande detaljplan ska tas inom tio 

arbetsdagar från den dag då kompletta ansökningshandlingar 

har lämnats in 

BN 



Resultat senaste mätning: 100 % (inom 15 arbetsdagar) 

Uppföljning 


x 

x 

x 

x x 

x x 

x x 

27 

Antal interaktioner på Katrineholms kommuns bloggar mäts bland annat genom antalet inlägg, bloggposter, 

tweets+antal reaktioner+antalet tweets, gillningar delat på antal inlägg/bloggposter/tweets samt genom antalet 

kommentarer på kommunens bloggar. 

28 

Plattformsoberoende inloggning innebär att medarbetare kan logga in och komma åt sina system oberoende av 

operativsystem (till exempel en Ipad, eller en androidplatta, en vanlig windowsdator).

41 (61) 

Åtaganden 

Besked om behov av komplettering av anmälan (för ej 

bygglovpliktig åtgärd) ska ges inom två arbetsdagar från den 

dag anmälan registrerats 

BN 




Lämna startbesked för ärenden där endast anmälan krävs 

inom två arbetsdagar från dag då kompletta handlingar 

lämnats in 

BN 




Utfärda slutbesked inom två arbetsdagar från dag då komplett 

underlag lämnats in och/eller efter att slutsamråd har hållits 

BN 




Tillsynsärenden ska behandlas inom angivna tidsramar: Senast 

inom 5 arbetsdagar efter det att ett tillsynsärende (t.ex. olovligt 

byggande, ovårdad tomt) kommit till stadsarkitektkontorets 

kännedom ska platsbesök genomföras 

BN 




Kommunstyrelsen är nöjd med 

kommunledningsförvaltningens verksamhet 

KS 

Målnivå: Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) 

Källa: Intervjuer/ enkät 

Resultat senaste mätning (2011): Samtliga kontor utom IT-kontoret 

hade ett medelvärde över 3,0 

Förvaltningarna är nöjda med kommunledningsförvaltningens 

verksamhet 

KS 

Målnivå: Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) 

Källa: Enkät 

Resultat senaste mätning (2011): Samtliga kontor utom IT-kontoret 

hade ett medelvärde över 3,0 

Uppföljning 


x x 

x x 

x x 

x x 

x 

x

42 (61) 

Åtaganden 

Katrineholms kommunkoncern har nöjda medarbetare 

Samtliga nämnder och bolag 

Målnivå: NMI 29 70 

Källa: Medarbetarenkät 

Resultat senaste mätning (2010): NMI 65 

Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och 

uppdragsutbildningen ska öka 

VIAN 

Målnivå: Andelen kursdeltagare som i kursutvärdering anger att 

kursen som helhet var bra eller mycket bra ska öka till 78 % 2012 



Katrineholms kommuns medarbetare känner till vad 

kommunens arbetsgivarmärke står för 



Källa: Medarbetarenkäten 


Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det 

omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald 

Samtliga 

Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät 


Uppföljning 


x 

x x 

x 

x 

29 Nöjd-Medarbetar-Index

43 (61) 

RÄKENSKAPER 

Övergripande driftbudget 2012 med plan 2013-2014 30 

Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan 

Nämnd/styrelse 2011 2012 2013 2014 

Övergripande politisk ledning -9 112 -8 699 -8 699 -8 999 

Bildningsnämnden -617 711 -621 049 -621 049 -621 049 

Byggnadsnämnden -6 630 -320 -320 -320 

Kommunstyrelsen -109 380 -129 984 -130 734 -130 734 

varav Kommuncentrala inkl KLC -46 331 -51 028 -52 028 -52 028 

varav Kommunledningsförvaltningen -55 870 -56 986 -56 736 -56 736 

varav Näringsliv och tillväxt -7 179 0 0 0 

varav Samhällsbyggnadsförvaltningen -21 970 -21 970 -21 970 

Kultur- och turismnämnden -33 278 -33 305 -33 305 -33 305 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden -5 859 -320 -320 -320 

Service- och tekniknämnden -160 034 -166 618 -166 618 -166 618 

Socialnämnden -122 731 -129 160 -129 160 -129 160 

Viadidaktnämnden -49 497 -49 534 -49 534 -49 534 

Vård- och omsorgsnämnden -532 750 -547 560 -547 560 -547 560 

Räddningstjänsten VSR -25 101 -25 980 -25 980 -25 980 

Kompensation för ökade löner 0 0 -23 300 -66 300 

Summa nämnder -1 672 083 -1 712 528 -1 736 578 -1 779 878 

Till kommunstyrelsens förfogande -4 499 -3 499 -3 499 -3 499 

Ökade hyreskostnader fastighetsinvesteringar -10 100 -6 512 -7 334 -13 137 

Löneuppräkning -18 850 -23 300 -33 600 -36 600 

Ofördelade löner överhäng -6 860 0 -7 400 -10 800 

Medel till lönekartläggning -2 000 0 -2 000 -2 000 

Personalomkostnadspålägg och 

155 911 159 310 163 733 168 500 

semesterlöneskuld 

Pensioner -96 900 -103 000 -107 500 -112 100 

Intäkter Viadidakt Vingåker 9 058 9 326 9 326 9 326 

Kapitalkostnadsintäkter 62 146 48 032 48 032 48 032 

Avskrivningar -50 400 -47 500 -50 900 -54 800 

Skatteintäkter och utjämning 1 621 335 1 668 243 1 702 314 1 747 445 

Finansiering, utdelningar mm 32 393 29 013 25 415 22 644 

Jobbcentrum -900 -900 -900 -900 

Summa finansiering 1 690 334 1 729 213 1 735 687 1 762 111 

TOTALT 18 251 16 685 -892 -17 768 

Budgeterat resultat i % av skatter och statsbidrag 1,13% 1,00% -0,05% -1,02% 

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 16 213 16 682 17 023 17 474 

30 På grund av de osäkra ekonomiska prognoserna har fokus under majoritetsberedningen av övergripande plan 

med budget 2012-2014 legat på budgeten för 2012. De preliminära ramarna för 2013 och 2014 visar på fortsatta 

begränsningar i de ekonomiska förutsättningarna; dessa ramar är dock mycket preliminära.

44 (61) 

Investeringsbudget 2012-2014 

Investeringsbudgeten nedan anger nämndernas investeringsramar för 2012-2014 med vissa 

investeringsobjekt särskilt angivna som ska genomföras. I bilaga 2 finns en sammanställning av 

nämndernas underlag rörande investeringsbehov. Givet ramen för resp. investeringskategori 

beslutar nämnden själv vilka av projekten i bilaga 2 som därutöver ska genomföras. 

Kategori Summering per kategori 2012 2013 2014 

1 Skyldigheter och ålägganden 7 940 3 610 3 130 

2 Investering hos annan part 

3 Rationaliseringsinvesteringar 0 0 0 

4 Övriga investeringar inkl produktionsinvest. 23 430 24 152 14 023 

5 Infrastruktur 89 250 63 700 22 800 

6 Exploatering/utveckling 34 700 14 700 19 000 

Kategori Nämnd Investering 2012 2013 2014 

4 BIN Övriga investeringar inkl produktionsinvest. 4 000 6 422 5 083 

Investeringsram Bildningsnämnden 4 000 6 422 5 083 

1 KS /SBF Skyldigheter och ålägganden 1 580 750 750 

1 KS/KLF Arbetsmiljöåtgärder 150 150 

4 KS/KLF Övriga investeringar inkl produktionsinvest. 5 660 5 250 3 500 

4 KS/KLF varav Intranät, dokumenthanteringssystem och 

1 500 1 500 

systemstöd 

4 KS/SBF Övriga investeringar inkl produktionsinvest. 50 50 50 

5 KS/KLF Infrastruktur 2 000 

5 KS/SBF Infrastruktur 12 150 16 000 17 600 

5 KS Katrineholms Logistikcentrum 65 500 34 500 

6 KS/SBF Lövåsens handelsområde 10 000 5 000 5 000 

6 KS/SBF KLC exploatering (mellan södra och norra terminal) 5 000 

6 KS/SBF KLC Knorran (väster om Österleden) 2 000 2 000 5 000 

6 KS/SBF Trollestrand 10 700 4 200 

6 KS/SBF Djulönäs 2 500 500 

6 KS/SBF Luvsjön etapp 3b 3 000 

6 KS/SBF Krämbol 1 000 

6 KS/SBF Lasstorp/Gersnäs 2 000 

6 KS/SBF Kv Hunden 500 

6 KS/SBF Jägarparken 500 

6 KS/SBF Kv Lejonet 500 

6 KS/SBF Nyköpingsvägen 3 000 3 000 3 000 

Investeringsram Kommunstyrelsen 121 540 71 400 40 900 

varav Kommunledningsförvaltning (KLF) 7 560 5 400 3 500 

varav Samhällsbyggnadsförvaltning (SBF) 48 480 31 500 37 400 

4 KTN Övriga investeringar inkl produktionsinvest. 1 100 950 550 

5 KTN Konstnärlig utsmyckning 400 400 400 

5 KTN Skatepark 3 800 

Investeringsram Kultur- och turismnämnden 5 300 1 350 950

45 (61) 

Kategori Nämnd Investering 2012 2013 2014 

1 SOCN Skyldigheter och ålägganden 550 50 50 

4 SOCN Övriga investeringar inkl produktionsinvest. 850 100 100 

Investeringsram Socialnämnden 1 400 150 150 

4 STN Övriga investeringar inkl produktionsinvest. 9 200 9 590 4 510 

4 STN varav Teleprojekt 650 0 0 

4 STN varav Äventyrsbadet 5 000 0 0 

5 STN Infrastruktur 5 400 12 800 4 800 

Investeringsram Service- och tekniknämnden 14 600 22 390 9 310 

4 VIAN Övriga investeringar inkl produktionsinvest. 230 230 230 

Investeringsram Viadidaktnämnden 230 230 230 

1 VON Skyldigheter och ålägganden 5 660 2 660 2 330 

4 VON Övriga investeringar inkl produktionsinvest. 2 340 1 560 0 

Investeringsram Vård- och omsorgsnämnden 8 000 4 220 2 330

46 (61) 

Investeringsbudget fastigheter 2012 (KFAB) 

2012 2013 2014 

Belopp i tkr Drifts- Drifts- Drifts- 

Objekt Investering kostnad kostnad kostnad 

KTC Teknikcollege ombyggnad 

Duveholms - och Lindengymnasiet 

7 500 311,3 609,6 596,7 

Dansmatta Nyhemsskolan 60 4,3 8,3 8,1 

P-platser vid Bie skola 250 17,9 34,7 33,6 

Förskolor skärmtak/solskydd 225 27,3 52,7 50,8 

Staket vid Regndroppen 70 8,5 16,4 15,8 

Forssjö förskola väggar, ljud, ventilation 55 3,9 7,6 7,4 

Lövåsens förskola, Slottet toalett, 

vikvägg 

Utbyggnad förskola 1 avd tätorten 

Katrineholm 

50 3,6 6,9 6,7 

4 800 199,2 390,1 381,9 

Förvaltningskontoret akustik 50 6,1 11,7 11,3 

Lokstallet stall 14-17 3 800 157,7 308,9 302,3 

KTS-salen Pentry 50 6,1 11,7 11,3 

Ny förrådsbyggnad vid konsthallen 350 19,2 37,4 36,4 

Klimatanläggning Hörsalen 50 3,6 6,9 6,7 

Tallheden - tillbyggnad 5 900 244,9 479,6 469,4 

Almgården - akustikplattor i 

hobbylokalen 

28 3,4 6,6 6,3 

Vallgården - akustikplattor i 

samlingssalen 

Oförutsedda mindre investeringsbehov 

(verksamhetsanpassningar/ 

myndighetskrav) 

28 3,4 6,6 6,3 

1 000 71,5 138,7 134,4 

Brandcellsavskiljande dörrar KTS-Röda 450 32,2 62,4 60,5 

Förskolor, myndighetskrav ljudnivå 345 41,9 80,9 77,9 

Förskolor, mynd.krav soprum 100 12,2 23,4 22,6 

Summa ökade driftkostnader 1 178 2 301 2 246

47 (61) 

Resultaträkning 

Utfall Budget Budget Plan Plan 

Belopp i tusentals kronor (tkr) 2010 2011 2012 2013 2014 

Verksamhetens intäkter 671 719 720 466 843 420 847 843 852 610 

Verksamhetens kostnader -2 226 443 -2 305 542 -2 476 491 -2 525 598 -2 585 700 

Avskrivningar -44 392 -50 400 -47 500 -50 800 -54 800 

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 599 116 -1 635 476 -1 680 571 -1 728 555 -1 787 890 

Skatteintäkter 1 136 749 1 144 476 1 195 441 1 233 459 1 284 031 

Generella statsbidrag och utjämning 401 260 426 565 422 508 418 561 413 120 

Kommunal fastighetsavgift 49 728 50 294 50 294 50 294 50 294 

Finansiella intäkter 32 691 37 963 38 718 38 003 37 261 

Finansiella kostnader -4 792 -5 570 -9 705 -12 654 -14 584 

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 16 520 18 252 16 685 -892 -17 768 

Extraordinära intäkter/kostnader 0 0 0 0 0 

ÅRETS RESULTAT 16 520 18 252 16 685 -892 -17 768 

MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 16 213 16 682 17 023 17 474

48 (61) 

Balansräkning 



TILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Summa materiella anläggningstillgångar 556 176 676 162 745 849 801 211 805 364 

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Summa finansiella anläggningstillgångar 771 547 779 088 761 819 744 550 727 281 

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 327 723 1 455 250 1 507 668 1 545 761 1 532 645 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 293 570 333 235 279 373 276 804 278 535 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 621 293 1 788 485 1 787 041 1 822 565 1 811 180 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER 

EGET KAPITAL, DÄRAV ÅRETS RESULTAT 

Eget kapital 977 911 994 392 1 012 644 1 029 329 1 028 437 

Årets resultat 16 520 18 252 16 685 -892 -17 768 

SUMMA EGET KAPITAL 994 431 1 012 644 1 029 329 1 028 437 1 010 669 

AVSÄTTNINGAR 

SUMMA AVSÄTTNINGAR 159 242 166 656 171 812 178 783 193 067 

SKULDER 

SUMMA SKULDER 467 620 609 185 585 900 615 345 607 444 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 

& SKULDER 1 621 293 1 788 485 1 787 041 1 822 565 1 811 180 

Borgensförbindelser 702 034 702 034 702 034 702 034 702 034 

därav kommunala bolag 694 177 694 177 694 177 694 177 694 177 

borgen och förlustansvar egna hem 282 282 282 282 282 

Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl 862 338 874 430 885 181 880 409 874 475 

löneskatt) 

Operationella leasingsavgifter 25 381 25 192 25 192 25 192 25 192 

Soliditet 61,34% 56,62% 57,60% 56,43% 55,80% 

Soliditet inkl ansvarsförbindelse 8,15% 7,73% 8,07% 8,12% 7,52%

49 (61) 

Kassaflödesanalys 



DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat 16 520 0 0 0 0 

Justering för av- och nedskrivningar 44 392 50 400 47 500 50 800 54 800 

Justering för gjorda avsättningar 4 333 5 006 5 156 6 971 14 284 

Justering för ianspråktagna avsättningar 0 0 0 0 0 

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -4 0 0 0 0 

Medel från verksamheten före förändring 

av rörelsekapital 65 241 55 406 52 656 57 771 69 084 

Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar -22 085 0 0 0 0 

Ökning-/minskning+ förråd och varulager 186 0 0 0 0 

Ökning+/minskning- kortfristiga skulder -56 534 0 0 0 0 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -13 192 55 406 52 656 57 771 69 084 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10 075 0 

Investering- i materiella anläggningstillgångar -67 974 -129 243 -120 370 -91 462 -39 953 

Investering- exploatering -62 329 -34 700 -14 700 -19 000 

Investering i pågående projekt -35 728 

Ökning - av finansiella anläggningstillgångar 19 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -93 608 -191 572 -155 070 -106 162 -58 953 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Nyupptagna lån 0 80000 65 000 0 0 

Amortering- av skuld -30 000 0 0 

Ökning- långfristiga fordringar 12 626 0 0 

Minskning+ av långfristiga fordringar 0 17269 17269 17269 17269 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -17 374 97 269 82 269 17 269 17 269 

Årets kassaflöde -124 174 -38 897 -20 145 -31 122 27 400 

Likvida medel vid årets början 200 864 76 690 37 793 17 648 -13 474 

Summa likvida medel vid årets slut 76 690 37 793 17 648 -13 474 13 926

50 (61) 

TILLKOMMANDE UPPDRAG 

 

 

 

 

 

 

Uppdrag till bildningsnämnden och kommunstyrelsen att ta fram en kommunikations- och 

marknadsföringsplan mot bakgrund av att förutsättningarna för bildningsnämndens verksamhet 

förändras. 

Uppdrag till service- och tekniknämnden och kommunstyrelsen att fram en 

marknadsföringsplan för Sportcentrum. 

Uppdrag till service- och tekniknämnden att göra en översyn av nämndens taxor. 

Återrapportering till kommunfullmäktige med förslag till ev. justeringar senast i juni 2012. 

Uppdrag till viadidaktnämnden och kommunstyrelsen att göra en analys av kostnaderna för 

vuxenutbildningen mot bakgrund av de jämförelsevis höga kostnader per elev som redovisats 

för Katrineholm i ”Vad kostar verksamheten i din kommun”, SKL 2011. 

Uppdrag till kommunstyrelsen och berörda nämnder att genomföra projektet ”Samlad jour- och 

beredskapsorganisation senast 2013” inom ram. 

Uppdrag till miljöstrategiska rådet att under 2012 fortsätta arbetet inom de fyra fokusområden 

som presenterades i rapporten ”Från nationella till lokala miljökvalitetsmål” (KS 2011-03-02, 

§27) samt att till kommunstyrelsen löpande avrapportera implementeringen av de lokala 

miljökvalitetsmålen. Miljöstrategiska rådet ska också senast den 31 augusti 2012, som underlag 

för övergripande plan med budget 2013-2015, lämna förslag till åtaganden inom det 

miljöstrategiska området.

Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingskontorets förteckning 

över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen 

Nedan redovisas de justeringar som skett i driftbudgeten jämfört med planeringsdirektivet. 

Ingående ram är förslag enligt planeringsdirektivet 2012. Alla siffror är i tusentals kronor. 

Investeringsredovisningens kategorier beskrivs i slutet av avsnittet. 

NÄMNDER 

Utgångspunkten är den beslutade ramen enligt planeringsdirektivet 2012-2014, KS 2011-04-27 

§99. 

Övergripande politisk ledning -8 703 

Tekniska justeringar 

Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och 2012 2 

Ramminskning pga lägre IT kostnader 2 

Aktuell ram 2012 -8 699 

varav Kommunfullmäktige -4 176 

varav Revision -1 213 

varav Överförmyndaren -3 310 

Bildningsnämnden -625 802 


Lönekompensation 2011 -7 021 

Löneöverhäng 2012 -2 341 

Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och 2012 5 958 


Flytt av lokalkostnader till STN och KTN 7 005 

Justering under den politiska beredningen 

Minskade hyreskostnader pga teknikcollege 275 

Aktuell ram 2012 -621 049

52 (61) 

Byggnadsnämnden -6 618 


Lönekompensation 2011 -76 

Löneöverhäng 2012 -25 



Överföring av medel till samhällsbyggnadsförvaltningen 6 098 

Aktuell ram 2012 -320 

Kommunstyrelsen -113 956 






Flytt av ram avs säkerhetsstrateg till VSR 469 

Överföring av medel till samhällsbyggnadsförvaltningen -14 829 

Kompensation för ökade styrelsearvoden 2011 -350 


Ökat bidrag till Nyföretagarcentrum och NEEM -165 

Ökad driftbidrag till Glindran fd skola -20 

Ökade driftkostnader Rakel-kommunikation -150 


varav Kommuncentrala -49 523 

varav Kommunledningsförvaltning -56 986 

varav Samhällsbyggnadsförvaltning -21 970 

varav KLC (kapitalkostnadsram) -1 505 

Kultur- och turismnämnden -33 499 






Flytt av lokalkostnader avs. bibliotek från BIN -123 


53 (61) 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden -5 993 




Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och 2012 -2 



Aktuell ram 2012 -320 

Service- och tekniknämnden -162 423 




Kompensation för höjd OB-ersättning 2011 -75 




Flytt av lokalkostnader från BIN -6 882 


Socialnämnden -128 390 




Förändring av kapitalkostnader mellan 2011 och 2012 -141 



KS § 207 2011-09-28, Ökade lokalkostnader -78 


54 (61) 

Viadidaktnämnden -49 369 







Vård- och omsorgsnämnden -539 551 



Löneöverhäng 2012 -2 033 

Kompensation för höjd OB-ersättning 2011 -1 100 




Fortsatt kommunal satsning på anhörigstöd -250 


Räddningstjänsten VSR -25 101 



Flytt av ram avs säkerhetsstrateg till VSR -469 


55 (61) 

FINANSIERING 

Medel till kommunstyrelsen förfogande -2 499 


Ökad buffert -1 000 

Aktuellt budgeterat belopp 2012 -3 499 

Ökade hyreskostnader fastighetsinvesteringar -8 546 


Effekt av minskade investeringar 2 034 


Löneuppräkning -26 700 


Lägre antagande om löneökning, från 3,0 % till 2,6 % 3 400 


Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld 159 310 

varav uppdatering av underlaget 365 

Aktuellt budgeterat belopp 2012 159 310 

Pensioner -103 000 

varav effekt av uppdaterad prognos per 31/8 2011 -2 400 


Intäkter Viadidakt Vingåker 9 326 

varav ökning av intäkter pga ökad ram 268 


Kapitalkostnadsintäkter 48 032 

Kapitalkostnader belastar varje förvaltning och motsvarande summa blir en intäkt under finansiella 

poster. 

varav effekt av uppdatering av underlaget -14 114 

Aktuellt budgeterat belopp 2012 48 032

56 (61) 

Avskrivningar -48 600 

För att beräkna avskrivningar måste hänsyn tas till flera faktorer såsom: 

2011 års investeringar, vilka ännu inte är genomförda 

Investeringar som skett under tidigare år som kommer att vara avskrivna under 2012 

Planererade investeringar under 2012 

Förslaget bygger dessutom på att investeringarna fördelas utöver året och på det sättet sprids 

avskrivningskostnaderna. 


Effekt av minskade investeringar 1 100 


Skatteintäkter och utjämning 1 667 450 


Effekt av uppdaterad skatteprognos. Skatteprognosen bygger på uppgifter från 

Sveriges kommuner och landsting (SKL) den 14 oktober 2011 och 32400 

invånare. 

Aktuellt budgeterat belopp 2012 1 668 243 

Finansiering, utdelningar mm 28 600 

Denna post består av följande poster; ränteintäkter och räntekostnader, momsersättning för 

särskilda boenden, avkastningskrav KFAB, kostnader för aktivering av bidraget till Citybanan 


Uppdatering av underlaget 413 


Jobbcentrum -900 

Under Viadidakt ingår jobbcentrum. Verksamheten bedrivs inte tillsammans med Vingåker 

God ekonomisk hushållning 16 682 

I beräkningarna är målet att ha ett resultat som är en procent av skatteintäkterna och statsbidrag. 

793

57 (61) 

KOMMENTARER TILL INVESTERINGSBUDGETEN 

Investeringskategorier 

Skattefinansierade investeringar 

. 

1. Behovsinvesteringar, skyldigheter och ålägganden 

Exempelvis ingår här behovsrelaterade strategiska investeringar samt 

myndighetsinvesteringar. 

2. Investeringsbehov hos annan part (exempelvis hos KFAB) för verksamhetens behov. 

Det innebär att investeringen inte aktiveras i kommunens balansräkning utan istället 

genererar en hyreskostnad för verksamheten, vilket måste ingå i kostnadsanalysen. 

3. Rationaliseringsinvesteringar 

Investeringar där investeringen kan ”hämtas hem”, en så kallad payoff-effekt, som ska 

vara högst tre år. Redovisningskravet för sådan investering är att den ska åtföljas av en 

ekonomisk kalkyl som tydligt visar de ekonomiska konsekvenserna. Medlen fördelas efter 

beslut i Kommunstyrelsen i varje enskilt fall. 

4. Övriga investeringar inklusive produktionsinvesteringar 

Här avses bl.a. IT-investeringar, inventarier och utrustning i verksamheten. 

5. Investeringar i skattefinansierad infrastruktur 

Här ingår kommunala strategiska investeringar i gata och park/natur samt statliga 

regionala satsningar som i vissa fall kan behöva kompletteras med kommunala medel i 

angränsningen. Driftkostnadskonsekvenser ska medtas i kalkyler, avseende en ökad 

infrastruktur som i framtiden ska förvaltas och underhållas. 

6. Exploatering/utvecklingsinvesteringar 

Exploateringsverksamheten har till syfte att befrämja utveckling och tillväxt i regionen, 

och kategorin avser investeringar i exploateringsområden. Dessa är i princip 

självfinansierade över tiden, och har främst en likvidmässig påverkan i samband med 

utgiftsfinansieringen. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med berörda 

förvaltningar sammanställt en anvisning kring exploateringsprocessen vilket ska vara 

styrande för hanteringen inom detta område.

Bilaga 2: Sammanställning av nämndernas underlag rörande 

investeringsbehov 2012-2014 

Investeringar som ligger inom den nya samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsområde har 

markerats SBF i högermarginalen. 

Kategori Nämnd Investering 

4 BIN Årlig anskaffning/reinvest utrustn utifrån lagstifning 

4 BIN Anpassad IT-utrustning Bibas 

4 BIN Möbler ny förskoleavdelning 

4 BIN Reinvest/ utrustnig förändrad verksamhet 

4 BIN Reinvest gymnasieskolorna 

4 BIN Kulturskolan 

1 BN Utökning av adresskartan SBF 

1 BN Uppdatering av fritidskarta SBF 

1 BN Utdrag och bearbetning av nationell höjdmodell SBF 

1 BN Uppgradering av nuvarande arkivsystem SBF 

1 KS Arbetsmiljöåtgärder 

4 KS Uppdatering ekonomisystem 

4 KS Nytt upphandlingssystem 

4 KS Läsplattor för KS och KF, totalt 110 stycken 

4 KS Nätverksinvesteringar - årlig investeringsnivå 

4 KS E-förvaltning 

4 KS VDI- plattformsoberoende inloggning 

4 KS Brandvägg 

4 KS Trådlös centralenhet 

4 KS Kortinloggning 

4 KS Tunna klienter BIF 

4 KS Bokningssystemsutbyggnad 

4 KS Intranät, dokumenthanteringssystem och systemstöd 

4 KS Investeringsreserv 

5 KS Nya digitala infartsskyltar. Östra Förbifarten. 

6 KS Lövåsens handelsområde 

6 KS KLC exploatering 

6 KS KLC Knorran 

6 KS Trollestrand 

6 KS Djulönäs 

6 KS Luvsjön etapp 3b 

6 KS Krämbol 

6 KS Lasstorp/Gersnäs 

4 KTN Konstinköp 

4 KTN Reinvest Ängeln 

4 KTN Byggn.hytta Lokstallet

59 (61) 

4 KTN Konsthall, fortlöpande underhåll 

4 KTN Lokstallet UKF 

5 KTN Konstnärlig utsmyckning 

5 KTN Skatepark 

4 MHN Utrustning SBF 

4 MHN Inventarier SBF 

1 SOCN Arbetsmiljöåtgärder 

1 SOCN Larm 

2 SOCN Lås dörrar 

4 SOCN Möbler och inventarier 

1 STN Tillgänglighetsåtgärder inkl. inventering kransorter 2011 SBF 

1 STN Miljöinventeringar, MIFO 2 SBF 

4 STN Teleprojekt 

4 STN Servicebil -95, park 

4 STN Maskiner o fordon 

4 STN Upprustning av parker, lekplatser och övrig parkutrustning 

4 STN Växthuset upprustning personalrum, nytt skärmtak 

4 STN Friluftsbad 

4 STN Arboretum, automatbevattning 

4 STN Handikappanpassad trädgård 

4 STN Energioptimering 

4 STN Djulö arrendebostad 

4 STN Djulö värdshus 

4 STN Duveholmsbadet, lekredskap 

4 STN Storköksutrustning 

4 STN Mattransportbil 

4 STN Byte av traktor 

4 STN Byte av sviktar 

4 STN Innebandysarg 

4 STN Byte av mål Backavallen 

4 STN Upprustning av tennis och sportanläggn Olssons vandrarhem 

4 STN Upprustning av tennis- och sporthotellanläggning 

4 STN Värmeväxlare Backavallen 

4 STN Byte ställverk Backavallen 

4 STN Ismaskin (bandy) 

4 STN Renovering golv A-läktare 

4 STN Äventyrsbadet 

5 STN Belysning i parker 

5 STN Byte av träd i gaturummet 

5 STN Upprustning av grusbelagda gc-vägar 

5 STN Ljus i staden, kommun/fastighetsägare 

5 STN Byte av belysning Hantverkareg. – Köpmang 

5 STN Sammanläggning av stadsparken/Gr.kulle 

5 STN Grönplan 

5 STN Vattenfontän, rondell Fabriksgatan

60 (61) 

5 STN Asfaltering Valla IP parkering 

5 STN Tillgänglighetsåtgärder lekplatser 

5 STN Valla grönyta (f.d scoutgård) 

5 STN Waldemar Langlet parken 

5 STN Valla konstgräs 

5 STN Malmenbadet 

5 STN Nolnäsparken 

5 STN Aulaparken 

5 STN Beläggningsytor 

5 STN Gatubelysning 

5 STN Drottninggatan, upprustning SBF 

5 STN Trädgårdsgatan - Floragatan, cirkulationsplats SBF 

5 STN Nollvisionsåtgärder SBF 

5 STN Stallsbacke, ny infart SBF 

5 STN Rundvägen, upprustning SBF 

5 STN Värmbolsvägen - Dalvägen, cirkulationsplats SBF 

5 STN Stensättersgatan, upprustning SBF 

5 STN Hastighetssäkring övergångsställen SBF 

5 STN Hastighetssäkring 30-zoner SBF 

5 STN Bondegatan Valla, upprustning SBF 

5 STN Bryggaregatan, upprustning SBF 

5 STN Bondegatan upprustning SBF 

5 STN Djulögatan Kv Linnéan parkering SBF 

5 STN Stallsgårdsvägen m.fl. återställning VA SBF 

5 STN Vallavägen, GC-väg SBF 

5 STN Vingåkervägen - Rönngatan, ombyggnad GC-bana SBF 

5 STN Smärre utvidgningar och förbättringar SBF 

5 STN Gång och cykelvägar SBF 

5 STN Sanering gator SBF 

5 STN Duveholmssjön, Backasjön och Lillsjön SBF 

5 STN Kollektivtrafikåtgärder SBF 

5 STN Hantverkaregatan gågata SBF 

5 STN Linnévägen - Eriksbergsvägen, cirkulationsplats. Övertagande från SBF 

Trafikverket. 

5 STN Lövåsen/Sandbäcken, fortsatt utbyggnad av området SBF 

5 STN Ny infartsväg till Valla go-cartbana SBF 

5 STN Djulöområdet, ny infart SBF 

5 STN Industrigatan, utbyggnad till Östra Förbifarten SBF 

5 STN Parkeringsplatser, utökning av P-platser i centrum SBF 

5 STN Nya informationsplatser SBF 

5 STN Vasavägen SBF 

5 STN Stortorget (Dnr STN/2010:24-312) SBF 

5 STN Valla-projektet (Dnr STN/2010:xx-xx SBF 

5 STN Trafiksäkerhetsåtgärder Backavallen (infartsbom reglerbar) 

4 VIAN Smartboard 2 st

4 VIAN Bänkar till Sfi-salar och ny 

4 VIAN komplettering av möbler och övr inventarier 

4 VIAN Utbyte/komplettering av IT- 

4 VIAN Maskin för klottersanering 

1 VON Arbetsmiljöåtgärder 

1 VON ÄO Person-, taklyftar och rullstolar 

1 VON ÄO Lövåsen larm 

1 VON ÄO Arbetsmiljöåtgärder 

1 VON HO Arbetstekniska hjälpmedel 

1 VON HO Brandlarm gruppbostäder 

1 VON HO Arbetsmiljöåtgärder 

2 VON Om- och tillbyggnation Lövåsens äldreboende 

4 VON ÄO Utrustning, särskilda boendeformer 

4 VON ÄO Sängar och madrasser 

4 VON ÄO Utrustning ombyggnad Lövåsen 

4 VON HO Utrustning skogsbrynet 

4 VON HO Utökning boendestöd 

4 VON HO Specialutrustning 

4 VON HO Lokaler resurscenter, utrustning 

4 VON HO Lokaler Tallheden, utrustning 

61 (61)

Övergripande plan med budget 2012-2014 - Katrineholms kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?