Fredag - Kumla kommun

Kumla bibliotek
En alldeles vanlig svensksommar
Al' kommunalrådet Sven-Ove Ceders/rand
Öppettider:
HUVUDBIBlIOTEK
Folkets hus, Skolvägen 12, Kumla
Vuxenavd 2 tr, tel. 019-58 8190
Barnavd bv., tel. 019-58 8189
Utställningshall bv.
Måndag-torsdag
Fredag
Fredagen den 5 nov.
Lördag
Söndag
12-20
12-18
12-17
11-14
16-18
Filialer
HÄLLABROTTET
Tallängens skola, tel. 019-57 2413
Tisdag 10-14
Onsdag, torsdag 1G-14 och 17-19
BOKMAGASINET
Hagendalsvägen 26, tel. 019-583504
Tisdag 16-18
Utlåning av äldre böcker och tidskrifter
samt försäljning av Kumlakrukor,
häradskartor, vykort m.m.
BIBLIOTEKET HÄLLER STÄNGT lördagen den 6 november (Alla helgons dag)
och söndagen den 7 november.
Skoindustrimuseet
Sveavägen 19, Kumla, som vant stängt under sommaren för ombyggnad,
är nu åter öppet dagligen mellan kl. 13 och 16. För
gruppbesOk var god nng 019-58 84 93.
KUMLAN
Informationsblad för Kumla kommun
Ansvarig utgIVare:
Kommunalrådet Sven-Ove Cedefs;trand
Redaktion:
Kommundirel

etala i "trasiga" människor. spruck na
äktenskap och barn som far illa. Det är
lätt all säga och skriva men tyvärr svårare
alt praktiskt klara - vi måste ha
viljan och ambitionen.
Tack vare de många små förelagen i
Kumla har "i kunnaI hålla en lägre
arbelslÖShetsnivå än länctsö"riga kommuner.
Därtill kommer all Ericssonföretagen
i Kumla producerar Slora
mängder mobiltelefoner och upplever
en riklighögkonjunktur med nyanstäU~
ningar som följd.
Trotsdelta närmarsig arbelslöshetssiffrorna
i Kumla 10 procen!. att jämföra
med siffrorna för länet som uppgår
lill mer än 12 procent och för riket
som helhet till drygt 10 procent. I ab-
Utdelning av fondmedel till
enskilda personer
Enskilda personer bosatta inom Kumla kommun kan ansöka om bidrag ur
• samfond för utdelning till behbvande
• Stig Johanssons minne
• Paul och Aina Johanssons minne
För bidrag ur Paul och Allla Johanssons minne kan även andra sökande än
enskilda personer komma j fråga. Fondernas ändamål presenteras närmare I
artikel i detta nummer av Kumlan.
Ansökan om medel med angivnade av de skäl som åberopas skall stäUas till
SOCialförvaltningen, 692 80 KUMLA, och vara inkommen senast den 18 oktober
1993.
Upplysningar om fonderna lämnas av hemtjänstassistent Birgit Håggblad, tel.
019-588353 eller samordnare Jan Arnoldsson, tel. 019-58 83 60.
För Aina och Paul Johanssons donationsfond lämnas upplysningar även av
socialchef Lars-Eric Johansson. tel. 019-58 81 66 och värdcenlralchef lennart
Svärd. tel. 019-58 91 65.
4
soluta tal var nästan l 100 personer
arbetslösa i Kumla vid månadsskiftet
juli/augusli - en oacceptabelt hög siU_
'" Ṁen del kommer bäme tider - åtminstone
en "imer. kanske en alldeles
vanlig Kumlavinter med lile snö och
lile IÖ. lite kyla och lile slask eller kan_
ske en härlig vinter med gnislrande vit
snö med möjligheler lill skidåkning på
både längden och lvären. kanske i
Kvamtorpsbacken.
Med andra ord. IrOIS all vardagen
ofla kan kännas lung och grå. så måste
vi se möjlighelerna. Iro på en ljusare
morgondag och kämpa för bättre förhållanden
och villkor. Del är ett gemensamt
ansvar för oss alla. D
Bidrag ur donationsfonder
Av admillislrative chefelI Torild Hilmersson
Alll som ortasl får kommunens fUn-altningar rurfrågningar om \i1ka möjligheter det
finns all söka olika slags bidr.lg ur dl.' fonder som kommunen fön·altar. Här följer en kort
presentation al' \-i1ka fonder som fjnns och till '-ilklI ändam:\1 bidrag kan ges.
FONDER FÖR SOCIALA
ÄNDAMÅL
SaOlfondema ror utdelning till
behövande
Samfonderna för utdelning till behö­
,-ande är knutna till olika delar av nu­
,arande Kumla kommun - Ekcby.
Kumla och Hardemo. Ändamålel med
fonderna är an lämna bidrag till behövande
inom respektive dcl av kommunen.
I huvudsak sker utdelning lill per~
soner som behöver hjälp på grund av
sjukdom. handikapp och smll ekonomiska
omständigheler. Bidrag kan lämnas
endast till enskilda personer. Beslut
om bidrag fattas av socialnämnden
i Kumla.
Slig Johanssons minne
Fonden Stig Johanssons minne lämnar
bidrag till invalidiserade i Kumla kommun
bosalta personer med beaktande
a\ deras ekonomiska förhållanden och
särskilda behov. Beslut om bidrag fattas
av socialnämnden i Kumla.
Paul och Aina Johanssons donationsfond
Fonden skall användas för humanilär
verksamhet inom Kumla kommun. företrädesvis
i sådana situationerdå andra
hjälpmöjligheter endera saknas eller
är uppenbart otillräckliga. Bidrag
kan Sökas av såväl enskilda personer
SOm föreningar. Socialchefen och di­
~triktsöverläkaren(eller motsvarande)
1 ~umla beslutargemensamt om utdelnlllg.
Esters minne
Fonden lämnar bidrag i samband med
barns sjukhusvård eller eftervård. Utdelning
beslulas av socialnämnden i
Kumla.
FONDER FÖR UTBILDNINGS­
ÄNDAMÅL
Samfonderna för skolungdom
Samfonderna för utdelning till skolungdom
är knutna till olika delar av
nuvarande Kumla kommun - Ekeby,
Kumla och Hardemo. Fondernas avkastning
skall användas till studiebesök.
skolresor, fritidsverksamhet. kulturell
verksamhet, idroltslävlingar eller
annat för eleverna gemensamt ändamål,
eller till individuella ändamål
såsom premier och stipendier. Beslul
om utdelning faltas av skolstyrelsen i
Kumla kommun cher hörande av personalkonferens
vid berörda skolenheter.
I sin utdelning har skolslyreisen
prioriterat de gemensamma ändamålen.
Utbildning efter grundskolan
De fonder för ulbildningsändamål som
finns inom Kumla kommun äralla knutna
till grundskolan. Ofta får kommunens
förvallningar förfrågningar om
möjlighet till bidrag för gymnasiala och
eftergymnasiala ulbitdningar och utbildningar
tlIomlands. Tyvärr kan man
bara konstatera al1 ingen donator har
gynnat della ändamål. Kanske är dCI
något att tänka på förden som hellre än
att den eflcrlämnade förmögenheten
5

skall gå till allmänna arvsfonden vill
gynna den egna orten och dess befolknmg.
ÖVRIGA FONDER
G va till minne av Jnez HuHman
Avkastningen av gåvomedlen skall
användas för bclöning åt enskild person
som under årcl inom Kumla kommuns
badanläggningar lärt sig simma
och som därvid minst erhållit simborgarmärkct
eller motsvarande och som
fullgjort detta som en personlig prestation.
Medlen kan också användas för
simundervisning för äldre och för investeringar
knutna till simundervisningen.
Beslut om utdelning fattas av
kultur· och fritidsnämnden i Kumla.
Samrond ror belöning l trotjänare
Fondens avkastning skall användas till
att lämna bclöning och bidrag åt anställda
och före della anställda inom
6
lantbruket i Kumla kommun. Beslut
om utdelning fattas av kommunStyrel.
sens arbetsutskott.
Stiftelsen Nygårdshcl1IlIlct
Stiftelsen har till ändamål alt genom
årliga hyresbidrag till behövande f.d.
lantbrukare eller lantbrukarhustrur
bereda god bostad i Kumla eller Halls.
berg. Fonden förvaltas aven särskild
styrelse.
STlFTELSEN GUNNAR OCH
SUZANNE SAMZELlUS
TESTAMENTSFOND
Stiftclsen delar ut bidragför främjande
av aktivt idrottsutövande för handi·
kappad ungdom i Kumla. Bidrag ges
även till andra aktiviteter för handi·
kappad ungdom samt till insatser för
handikappade i övrigt. Stiftelsen förvaltas
av Skandinaviska Enskilda Banken.
O
uppsknllad konferencier vid KlJmJa barnens dag-festligheterna.
Kumla barnens dag-förening 50 år
Al' kommullarkivarie Görall Ekberg
Skoindustrin. flingelset (Ich k(ln'cn är \"äl de sakers\"Cnsken i gemen tänker på då han hör
nll1nnet Kumla. Annat vardet pil 1950· och 6O·talen då Kumla barnens dag ,'ar känt som
cUln' de största och mest "älammgcradc !larncns dag,c"encmangl'n i landct. Tiotusen·
tals.ja ibland ända upp till trl'ttiotuscn bcsökare kunde Arligen räknas in fnin starten 1943
och rram till1970-talet då intresset mattades a,..
Vanor en "barnens dag"
Iden kom ursprungligen från Danmark
och en barnens dag anordnades i
Sverige första gången år 1905. Tanken
\ ar aU bereda mindre bemedladestads·
barn en sommarvistelse på landet. å­
20n speciell dag för detta firande har
rnte avsatts. men i Kumla blev pingsthelgen
den traditionella helgen för firandet.
I Kumla väcktes tanken på en bar·
nens dag i början a\' 1940-talet och
1942 hade man tillsatt en styrelse som
arbetade med frågan. John Norlander
och lisse yström var två stora profilersom
satt med i denna första styrelse.
~Iotståndetvar i början stort från både
friförsamlingarna och nykterhetsföreningarna.
Tankenvarnämligen all man
i samband med festligheterna också
skulle anlägga en dansbana. Vid denna
tid debatterades allmänt i pressen om
-dansbaneeländet" och hllr ungdomen
leddes till fylleri och dylikt genom att
besöka danstillställningar. Att då pla·
nera en danstillställning isambandmed
Barnens dag och dessutom mitt i en
religiös helg togs naturligtvis inte väl
emot i alla kretsar.
Kurnlas första Barnens dag gick trots
detta avstapeln 1943. Behållningcn blev
13000 kronor oeh naturligtvis satsade
man på ett nytt arrangemang året därpå.
Föreningen köpte in ett mindre
markområde i Åsa i Halland till dcn
blivande barnkolonin oeh redan 1945
kunde man ta emot de första barngruppcrna.
Det lilla motstånd mot verksamheten
som hade märkts i början förändrades
snabbt till total uppslutning kriilg arrangemanget.
Kommunen gav bidrag.
föreningarna medverkade och ibland
var upp till 700 kumlabor engagerade i
förberedelserna för och genomförandet
av Kumla barnens dag.
FeSlplatsen
Festplatsen var belägen \ id Kumlasjön.
Här fanns scenen. tivolit. lottstånden
och dammet. Eftersom det under festdagarna
för det mesta rådde ett soligt
s.k. "John Norlanderväder" resulterade
trampet av tiotuscntalsfötteri dammmoln.
som säkert föranledde ett och
annat bad efteråt.
En dcl. såsom basarstånd. karuseller
etc.. anlände i färdigt skick till festplatsen.
men åtsk.illigt måste ändå ordnas
för att få allt att klaffa. Förberedelserna
kunde la månader i anspråk. John
Norlander. den ständige Barnens daggeneralen,
ägnade åtskillig fritid till
detta arbete oeh var tidvis även tjänstledig
från sin ordinarie tjänst som lärare
för att få allting att gå i lås.
Den bäSta reklamen för Kumla barnens
dag var naturligtvis de välarrangcrade
festligheterna. men man arbetade
också aktivt för att locka folk till
Kumla under festdagarna. Affischer
spreds över landcI och 1952 for ett
7

Täta åskådarkd kantar karnevalslågets väg.
"indianiäger" omkring på bil runt hela
Närke dagarna före festivalen för aH
locka fler besökare. Även SJ var med
på noterna och satte in extratåg till
rabatterat pris för resande till Kumla.
Lillesta
Barnens eget nöjesfält fick namnet Lillesta.
På sandstranden vid Kumlasjön
byggdes en scen upp. Karuseller och
fiskdammar var några av de attraktioner
som erbjöds. På scenen uppträdde
barn från Kumla skolor. Både solister
och hela skolklasser framträdde med
sånger. sketcher och teater. Av andra
aktiviteter kan nämnas ett mini-zoo
med allehanda smådjur samt barnanpassade
lotteristånd med billiga lotter.
Vid Kumlasjön kunde man också ta en
tur med det av Åke Hoffström konstrueradelilleputtåget.
Denna uppskattade
attraktion var ett stående inslag
från 1949 och många år framåt.
Artisterna
Mycket av framgången med Barnens
dag kan säkert tillskrivas de många
fina artister man lyckades engagera vid
festligheterna. Artistuppbådet var
stort. allt ifrån gossorkestrarfrån Norr·
köping och lokala förmågor till stora
namn som Zarah Leander. Douglas
Håge och Hep Stars för aU nämna eu
fåtal av alla som medverkat. Bland·
ningen av säkra kort och uppstickare
inom nöjesvärlden lockade folk av alla
kategorier. När man dessutom under
nästan 15 år kunde se den folkkäre
Lennart Hyland som konferencier var
succen given. Ett av de ständigt återkommande
arrangemangen var ABFteaterns
framträdande. Redan startAret
1943 framförde man Lasse Maja under
Tage Goldheims ledning. Denne var
verksam som teaterledare fram till 1950
då Gösta Eriksson tog över leda~kapel.
Bland mycket annat kan också näm·
nas en spektakulär motorcykeJfärd
som Bob-Gerry-truppenutförde på lina
spänd mellan Kumlasjön och vattentornet.
Feslkortcgcn
På pingstdagen ägde alltid det ~to~a
karnevalståget rum. Man samlades vtd
någon större plats - från början vid
Hagaskolan eller Fylsta och senare vid
idrottSplatsen eller Bandi - varifrån
tåget rullade genom Kumla ner till
Kumlasjön. Innehållet var av varierandeslag.
men följde oftast ett tema. Fr/m
fomtid lil1 miIid. Ett svep genom fem
\'iirldsdelar och Kromosomtllget var
namn på några avde karnevalståg som
rullade fram på Kumlas gator. Den
rullande varieten från 1957 uppträdde
på olika platser utefter kortegevägen.
Tyvärr blev iden inte den succe man
hade tänkt sig.
Rekvisitan till feslIågen hyrdcs i allmänhet
in från kostymateljeeroch rekvisitaförråd.
Men \'id några tillfällen
deltog kumlaboma inte bara vid framförandet
utan också vid framställandet
av festtåget. 1952 anordnades en tävling
mellan stadsdelarna om den förnämligaste
kortcgen. Kumlaborna nappade
på iden och förberedde sig i månader
för att färdigställa sina delar av
tåget.
Det festtåg som kanske bäst har etsat
sig fast i kumlabornas minne är blomslertllgel
från 1959. 150000 pappersblommor
tillverkades i lägenheter och
stugor runt om i bygden. Tåget blev ett
av de vackraste i Kumla barnens dags
historia. Tillverkningen av pappersblommor
var för övrigt ett återkommande
inslag vid varje års fcstkortcge.
Inte bara festtåg och nöjcsr;.ill
Kumla barnensdag var inte bara nöjesfalL
festtåg och artister. Kringarrangemangen
var många - riduppvisningar.
gymnastikuppvisningar och fotbollsmatcher.
Ett år arrangerade Kumla
schackklubb ett schackparti med levande
pjäser. Undernågru år hade man
oe~~å ~könhetstävlingardär olika "misser
som Miss Gullviva och Miss Svealand
korades.
Den viktigaste personen i sammanhanget
var naturligtvis Barnens dagprinsessan.
Hon utsågs genom att skolorna
röstade fram varsin representant
som sedan gick vidare till en slutgiltig
omröstning. Hennes uppgift var att
symbolisera själva festligheten. men
också att under vcckan före pingsthclgen
samla in medel från ortens företagare
till sa-kolonin.
Alternatil' barnens dag
Barnens dag-festligheterna byggde i
stort på ideella insatser. Många timmar
lades ned utan en krona i ersättning.
Under 1970-talet utvecklades andra
värderingar. TÖrebro Lcx. bildades en
alternativ barnens dag. som öppet kritiserade
arrangemang liknande det i
Kumla. De yngre. som ville gära en
ideell insats. sökte sig gärna till dessa
alternati\ -arrangemang framför att arbeta
med något som sågs som förstelnat
och kommersiellt. Vad man kanske
inte alltid insåg var att festen inte bara
var till för de besökande utan skulle
framför allt ge ett ekonomiskt tillskott
till barnkoloniverksamheten.
Sista KUIIITa barncns dag-tågct
1977 - efter en 34-årig tillvaro - drog
det sista Barnens dag-tåget genom
Kumla. Själva nöjesfältet överlevde
några år in på SO-talet. men förutsättningarna
för att bedriva verksamheten
ble\ för dåliga. Kostnaderna och framför
allt artistgagerna steg i höjden.
Ö\erskottet ble\ mindre och mindre
och tidvis hade man till och med underskott
i kassan. Barnens dag-festlighe·
terna har upphört sedan lllångaår. men
föreningen lever vidare - nu som tidigare
med syftet att driva och underhålla
barnkolonin i Åsa. Denna verksamhet
kommer att bc!>krivas i ett kommande
nummer av Kumlan. O
8
9

Det våras för komposten
A v miljö~
och hlilsoskyddsche[ Peler Eriksson
K.om~osteraär alt pi na~urens ~get sätt t~ hand om adall. Ta '"9r'd P~ditt köksa, fall och
dlu tradgärdsa\"fall och lal det ronnultna Ien kompastbehållare. Dlfar du ell mJckct fint
jordrdrbäuringsmcdcl liJl trädgårdsland. rabatter och blomkrukor. Dessutom kommer
sopmängden alt minska eftersom näslan hiilftcn al- ,-årt hushåIJS9l rall är komposterbart
Du kan sjäh' "ara med och göra en insats rör alt minska belastningen på miljön. .
Del är enkelt all kompostera
Kompostera kan du gära i en egen
behållare i trädgården. Flera hushåll i
villa- eller radhusområden kan också
gå ihop och göra det tillsammans. Det
enda som krävs är en initiativtagare.
samarbetsvilja och lite grundkunskap.
Komposteringen följer enkla principer.
Serdu till att maskar. smådjur och
mikroorganismer som lever i komposten
har tillgång till luft och ,'allen. så
kommer växtrester. grönsaksblast och
matrester att omvandlas till mull. Tänk
bara på att varva köksresterna med
finfördelat trädgårdsavfall eller annat
kolrikt materialsom sågspån, torvmull.
torra löv eller gammal kompostjord.
Trädgårdsavfallet är Iuf! igt och st

Guide till Kumlabygd
Av kll/Wrilllmdelll Mats Rllllering
l mrr. numret a,' Kumlan fick du Hin känna skolmuscct i Hardemo, officersmässen i
Sannahed m,n. se,jirdheter i Kumla med omnejd. Här fortsätter redo' isningen med ell
antal samlingar. museala b)-ggnader samt bostadsmiljöer som speglar boende och le,.
nads' illkor under' issa tidsperioder_
Pukestugan - hemb)'gdsgården i
Sann

Även invändigt är byggnadcn nästan
helt oförändrad. Det ursprungliga scengolvet
finns kvar under den senaste
varianten. Byggnaden är sevärd både
för sin tidstypiska stil och som exponent
för folkrörelsernas byggnader. Arkitekt
är Axel Bjurbäck.
Smedjan i Vallersta
Byalaget i Vallersta uppförde smedjan
1914 på platsen för en tidigare smedja.
som troligen var frän 1600-talet. Denna
1600-tals smedja lär ha varit så liten
att smeden fick stä utomhus när han
skulle tillverka en vagnsdel. 50 meter
sydost om denna smidesplatsläg under
1800-talet en annan smedja.AdollPers
smedja, som dock revs i början av 1900­
talet.
VaJlcrstasmc'll i aktioll.
Den nuvarandc smcdjan byggdes ut
[959 till sitt nuvarande utseende.
Vallcrstasmc'n Axel Gustavsson arren-
derade smedjan av byalaget 1946-1955
men äger numera byggnaden. Axe;
Gustavsson är släkt i rakt nedstigande
led till en av de gamla vapensmederna
i Val1erstabygden. Vapensmidet var
oerhört etablerat idenna bygd på 1600_
talet. Det fanns troligen ett vapenfak_
tori i Vallersta omkring 1560-1630. En
stor artikel var muskötpipor. (Om nå.
gan av Kumlans läsare känner till någon
pipa tillverkad i Vallersta är vi
tacks~mma för underrällelse härom.)
är Orebro Gevärsfaktori uppfördes
försökte man förgäves tvångsförnytta
de skickliga vapensmederna i Valler_
sta till Örebro.
Vallerstakällaren
Efter hällkistorna i Yxhult och tornet
på Hardemo kyrka är Vallerstakällaren
det äldsta kvarvarande tecknet pä
byggnadsverksamhet i Kumla kommun.
Källaren. med }'ttermålt ca 5 x 10 m.
har en träöverbyggnad med tegeltak
och är huvudsakligen byggd av kalkoch
gråsten med inslag av tegel. Frän
ell säf5kilt trapphus med rundbågigt
överstycke leder en brant kalkstenstrappa
till källarens inre del. Källaren
är indelad i tre rum. Mellan rummen
finns rundbågiga dörröppningar. Innertaket
består av ett genom hela källaren
gående tunnvalv av kalkslenar.
En teori är att källaren byggdes mellan
åren 1571 och 1599 och att den
delvis uppfördes av stenar från det
under [500-talet rivna Hörsta kapell.
Byggherreskulledå vara fogden Bengt
Birgersson. Han byggde källaren för
alt förvara de i Västnl Niirkes fögderi
i form av livsmedel uppburna skatterna.
Fögderiet omfattade Kumla. Hallsberg.
halva Lerbäck. Hardcl11o. Kdicktinge,
Hackvad. Viby. Edsberg, Knista.
Tångeråsa. Kvistbro. Hidingc och
Eli a' \'ah·ell med dell brania trappan.
Lekebergslagen. För ett så stort beskaltningsomräde
behÖvdes en stor
källare!
Under åren 1956-1957 gjorde Kumla
hembygdsförening och VallerSla byalag
en första upprustning av källaren.
Ar 1972 anslog AMS pengar för ytterligare
upprustning.
Byalaget har under 1993 för besökarnas
trevnad iordningställ rastbord, grillgrop
och skyddande gärdesgård.
[Iefantsamlingen på Kvarngården
Sveriges största e1efantsamling kan du
bese på Kvarngårdens servicehus. Samlingen
består av mer än 320 nummerräkna
dem gärna!
Inez Persson började samla elefanter
redan som lO-åring 1923. Hon gifte sig
så småningom med Erik Larsson, som
sedan 1933 drev företaget Larsson Buss.
När Inez startat den till Larsson Buss
knutna resebyräverksamheten 1949 stimUlerades
elefantsamlandet ytterligare.
Nu fick hon presenter i form av
elefanter av bland andra nöjda deltagare
i gruppresor. Givetvis fortsalle
hon att självsamia elefanter i alla tänkbara
varianter ända till sin död 1981.
Delta år donerade hennes tre söner
Olle, Börje och Arne samlingen till
Kumla kommun. som iordningställde
denna i montrar. I sammanhanget värt
all notera är att elefanten redan 1963
blev firmamärke för Larsson Buss.
Brandk rens museum
I sina nya lokaler kan räddningskåren
visa föremål från sin historia. Här finns
bl.a. gamla brandhjälmar. brandhorn.
en brandtelegraf med hålremsor för
larm från olika brandslingor. strålrör.
syrgasapparat och två handdrivna
sprutvagnar [rån början av 19OO-talet.
Pärlan i samlingen är Tidaholmaren
från 1927. en brandbil som var i drift till
början av 1950-tatet och som nu är
varsamt upprustad och omlackerad.
Historiskt geologiskt museum
Geolog Jan Johanssons privatmuseum
i Kniillinge. Skällersta, ligger visserligen
strax utanför kommungränsen men
försvarar ändå en plats i denna sammanställning
genom sin starka inriktning
på Kumlabygden. Della museum
14
15

kan ståta med Sveriges största samling
trilobiter och näst största fossilsam­
Iing. Du kan i tidsvandringar följa den
geologiska utvecklingen från äldsta tid
till nutid.
Obscrvcra att flera av objekten bara
kan beses eller besökas efter kontakt
med angiven person. Respektera all
dessa "privata"' objekt visas helt frivilligt
och undcr förutsäIlning att guiden
har möjlighct härtill. För (lera av samlingarnafbyggnaderna
gäller aH visning
sker enbart för grupper - inte för enskilda
besökare.
PukeSIugan Gruppvisningar enligt
ö, erenskommelse tel. 019-58 17 73. 57
9721 (Hans Lennansson).
HembygdsgArden Th,'en i Hardcmo
visasefleröverenskommclse med Erik
Larsson tel. 0582-231 31. Anders KarIberg
tel. 0582-110 65 eller ke Johnsson
tel. 0582-230 25.
Samlingarplacerade på Kl"amgårdcn
16
ro'
~
Cancerfonden
RIKSMARSCHEN
och Brandstationcn är tillgtingliga Uno
der ordinarie öppethållande.
De privata museerna visas enbart för
grupper och då efter överenskommel.
se. För Historiskt geologiskt lIluseum
kontakta Jan Johansson. tel. 019­
2304 Il. För Gjutstugan och Ordens_
huset i HälJabrottet kOnlakta Åke Av_
enbok, tel. 019-57 2082. Trilobiten ar
värdshus.
. Aven Vallerstakällaren och Smedjan
I Vallersta kan besökas av grupper efter
överenskommelse med smeden
själv. Axel Gusta"sson. tel. 019-57 41
34. Källaren stårdock öppen dagtid för
besökaren.
Blackstastugan visas för grupper efter
överenskommelse med Olle Eriks.
son. tel. 019-57 05 17.
Känner Du till flera samlingar i
Kumlabygden I så fall är vi tacksamma
för information härom. Ring kultur-
och frilidsfönallningen. teL 019­
588100. O
Onsdag 22 - fredag 24 september
Stadshuset, Kultur- och fritidskontoret kl 09.30 -16.00
Kumlahallen, badkassan kl 09.30 -16.00
Korplokalen vid Kumlahallen kl 17.00-19.00
Ekeby vid ICA-affären (onsdag) kl 17.00 -19.00
Lördag 25 - söndag 26 september
Ekeby vid ICA-affären kl 10.00-14.00
Hällabrottets Idrottsplats kl 10.00 -14.00
Sannahed, Pukestugan kl 10.00-14.00
S1ene skola kl 10.00-14.00
Korplokalen vid Kumlahallen kl 10.00-14.00
Torget, vid fontänen kl 10.00-14.00
Komvux 25 år
Av rektor Bengt Carlsson
Kommunal vuxenutbildning - konl\'ux - är en ung skolform.
som 1iI1kom efter beslut i 1967168 lirs riksdag. Arbetsområdet
skulle omfatta den undervisning SOIll tidigare bedrivits i
dr kommunala )'rkcsskolorna och kvällsgymnasierna. Samtidigt
som den nioåriga grundskolan infördes gjordes en krarlig satsning på vuxna med
kort utbildning. !\lan såg det som ett råUvisek"'dl' all ålen \ uxna skulle ges möjlighet all
läsa in grundskolekompetensen.
Lokala variationer
Under 70-talet växte komvux raskt och
utan alt hindras av begränsningar av
statsbidragen. Verksamheten reglerades
i lag och SkolöverstyTelsen angav
regelsystemet i vuxenulbildningsförordningen.
där man kunde utläsa villkoren
för att fä slarta kurser. kursernas
omfattning. antal deltagare osv. I de
flesta kommuner inrymdes verksamheten
i lokalersom tillhörde grundskolan
ellergymnasiet. Eftersom kommunerna
varierar avsevärt i storlek är det
givet all komvuxundervisningens uppläggning
och villkor också blev högst
varierande från kommun till kommun.
Kursutbudet
Komvux har teoretiskt
möjlighet att erbjuda
vuxna allt det grundsko- .
la och gymnasieskola erbjuder ungdomar.
Men i praktiken ställersig särskilt
gymnasieskolansyrkesinriktade utbildningar
för dyra alt anordna i komvux.
Kostnaderna för Lex. verkstäder är
alltför höga. Vad komvux därför oftast
erbjuder är kurser i allmänteoretiska
och yrkesinriktade ämnen. som inte
kräver alltför avancerade speciaIsaIar.
Komvux har alltid varit en kursfol'­
mad skola vilket innebäratt man anmäler
sig till de ämneskurser man behöver
för att nå sitt mål. Ungdomsskolan har
ju linjer. där valmöjligheterna mellan
olika kurser är relativt begränsad.
Egen läroplan
Undervisningen bedrevs under de förstaåren
enligt de läroplanersom gällde
för grundskola och gymnasieskola.
Delta kunde dock leda till problem.
Om en studerande läst den tvååriga
sociala linjens engelska ochsedan upptäckte
att den inte räckte och därför
anmälde sig till engelska enligt treårigt
gymnasium fanns ingen övergång mellan
dessa Ivå kurser. Det var bara all
börja om frän början såvida man inte
kunde gå in i en redan päbörjad kurs
när nivån låg någorlunda räll. Då kom
LVux 82.
Etapps.ystcmet
Läroplanen förvuxenutbildningLVux
82, varett bekräftande av komvux som
en egen skolform med egen läroplan
och egna mål för egna kurser, inte samma
som, utan motsvarande ämnena i
grundskola och gymnasium. Och viktigast
av allt: kurserna var påbyggbara i
ett etappsystem. Den som läste engelska
på grundskolenivå läste på etapp l.
Gick han vidare läste han etapp 2, vilket
motsvarade de tvååriga gymnasielinjernas
engelska. Gick han sedan vidare
till etapp 3 läste han skillnaden
mellan två- och treårsengelskan.
17

Grundl'lIx
Det visade sig snart all satsningen på
grundskolestudier för vuxna inte var
tillräcklig. Mänga vuxna kände sig utcstängda
ellcr blcv utslagna därifrån på
grund av att dcras aktuella kunskaper
inte låg på en nivå motsvarande årskurs
7. där studierna började. Tidigarc
trasslig skolgång. läs- och skrivproblem
eller andra svårighctcr var tänkbara
orsaker. Detta gjordc au en särskild
undervisningsform inom komvux tillkom.
Den kallades grundvuxoch innehöll
läsning. skrivningoch räkningsam(
samhälls- och naturorientcrande inslag.
Målen (ör undervisningen var främst
att undcrläua den studerandesvardagssituation.
men också att möjliggöra fortsatta
studier på etapp l-nivå.
I enlighct med komvux uppdrag att
främst satsa på dc gruppersom tidigarc
fått minst av utbildningssamhället. har
grundvux prioriterats mycket högt.
Men det h~.r varit svårt alt rekrytera
deltagare. Ar man bränd a, sina erfarenheter.
undviker man att läsa (annonser
t.ex.) och döljer man sina bristcr
är det intc län all besluta sig för att
försöka göra nägot åt problemen. Men
de som har vägat har. utövcr ökade
kunskaper. också fåll ett stärkt självförtroendc.
Svenska för invandrare (sfi)
Kommunerna har enligt_ ~
~ag skyldighet all erbjuda ~~'~-€
mvandrare och nyktingar ~:ii!::"-..:=;
undervisning i grundläg-

UPPSLAGET
.Wcz
Filepris på tråget ~~~
- Konsumenterna\ 'I"'r
förlorar miljoner
Hurärdet med vägningsmoralen
i våra livsmedelsbutiker
Får du belala
filepris också för tråget
när du köper näskfi·
le l tjugo butiker på fem
orterhar Konsumentverket
låtit kontrollera om
pcrsonalengörfelochvä- ~, _~
ger med förpacknings- .~. tf!""
materialet.
I augustinumret a\' Råd & Rön visas
att det slarvas i sju av de kontrollerade
butikerna. Totalt underkändes en fjärdedel
av de komrolhägda förpackningarna.
- Del är inte rimligt alt konsumenten
luras på priset för en vara som packas i
förväg utan att honlhan själv kan kontrollera
hur del gM tilL Många av de
här butikerna packar slora mängder
kött och charkuterier. så Celvägningar
betyder mycket pengar (ör konsumenterna
- säger Agneta Kurttila på Konsumentverket.
När Konsumentverket 1989 lät kontrollera
butiksförpackade köttvaror
antog man att konsumenterna förlorade
ca 60 miljoner kronor årligen på
felvägningar. Man uppskattade det totala
värdet av butiksförpackade köttvaror
till ca 6 miljarder kronor. En
genomsnilllig undervikt på ca I procent
är då dctsamma som 60 miljoner
kronor, som konsumenterna förlorar.
Om man riiknar med frukt och fisk blir
siffran högre.
Vad siiger då branschen, som varit
20
med om att utforma regler förviktkon.
troll
- Självklart ska butiksförpackade va.
ror väga rätt. Något annat är inte aeceptabeh.
Vi kan inte försvara fel Väg_
ningarna. möjligen ge olika förklaring_
ar till varför det kan bli så. Lex. all det
intcfungerat med informalionen till ny
personal-säger Mikael Ankers.Sveri_
ges Livsmedelshandlareförbund.
RM & Rön lir /993
Test av jeans - dyrt
för färdignött och
dåligt sytt
•
Trasmodet är dyn.
ästan 400 kronor kostar
ell par barnjeans som är söndernötla
redan före köpet. Ett test av stentvättadejeansisenaste
numret av RtJd & Rön
visar all det går an få en billig byxa.
som tål att slita på. för 90 kronor. Men
alltför många modeller är dåligt sydda.
Barnjeans ska tåla nötning och dCI
klarar alla testade modeller bra eller
hyfsat. En märkeslös byxa från Åhlens
tålde hela 3 700 varvs nötning. De dyraste
byxorna, Levi's 20/ och Diesel.
tålde l 800 resp l 950varv. Rockytålde
1 750 varv.
Hur mycket nötning tyget tål beror på
fibrernas och garnets kvalitet. på vävningen
och inte minst på hur tillverka·
ren blekt och nött byxan.
Två par av varje modell testades. Dc
två exemplaren visade sig ofta vara
mycket olika och fick olika testresultat.
Störst skillnad var det mellan Ah·
lens båda par. De två mörkaste paren.
- ett par sidor tör konsumenten
Rock)' [rån H & M och Denim från
Polarn & Pyret. färgar av sig när de är
,åla och kan då lämna märken i en ljus
soffa Lex.
Många modeUer var dåligl sydda - en
del sömmar harsläppI, andra är lagade
Miljöstationen tar emot
ditt miljöfarliga avfall
Febertermometerkampanj
i oktober
eller krokiga. har för lös trådspänning
eller ojämna Slygn. Jeanssömmar är
svåra att laga på hemsymaskin och ofta
harman inte rätt tråd. Därförbörjeanssömmar
granskas före köpet. både på
in- och utsidan.
Rdd & Rön I1r 8193
Är du villrådig inför en köp
Vi kan ge fakta och råd.
Vill du anmärka på något du
köpt
Vi kan råda och hänvisa dig.
Vart tog pengarna vägen
Vi hjälper dig med hushållsbudgeten.
Konsumentv:lgledningen
Tel 019-58 82 16
Söderom räddningsstationen vid Viagatan 9 finns en förrådsbyggnad. Där inryms
miljöstationen som tar emot miljöfarligt avfall från hushållen. Som exempel på
miljöfarligt avfall kan nämnas färgrester, kemikalier, spillolja, batterier och kvicksilveravfall
- t.ex. lysrör, termometrar, barometrar och vissa elektriska brytare.
Gamla mediciner kan du lämna till apoteket.
Kvicksilver är farligt för miljön. I oktober genomförs därför en kampanj för att
samla in gamla febertermometrar i Örebro län. Alla som lämnar in en febertermometer
med kvicksilver får köpa en ny digital termometer för 50 kr. Ordinarie pris
är74 kr.
21

Kultur...
...ochfritid
UTSTALLNINGAR
Kumla utställningshall
,,,"
~.:I'!!
4-29 StplrmhtT
Tiui Sundmark
Målnmgar
2-17ok/obrT
E. a Lindblad
Skulplur
30 oJi./oMr_24 nO~'tmMr
(reol' Wtstholm
VideOi måleriJobJckt
27 flo\"..mbt,-/5 dl'ctmhtr
Helin Hallbäck
MAlen
BARNTEATER
Söndagar kl L5.oo
Lokal meddelas 1lokalpressen
26 st'pltmber
Eli Il'jon i nallen
2-4 Ar
Docl((ealern Tillul
100kloba
Program ej faslsllll1t
24ok/ober
Program ej fnsl~llilll
7 flol'embtr
Grii.lingcn som 'ilIc bli hilmekaniker
4-6 ~r
Friteatern
l/IIOI'(,lIIber
Sk'1'nlseln - cn beriillarföreSlllllning för barn
från41lr
Teater Da Capo
TEATER
I höstens abonnemangsserie mgAr
Fredag I OkfObl'T 19,(){J
Kumla I("ater
Koh'alnaren- Dan A nderssonsdikter O(:h sång.
er i en muslktealerföreslållnmg
Teaueri Kipinä
Fredag 29 oktober 19.00
/'o,dag 30 ok/ob.., 18.00
Teaterre!ia liIl Hjalmar Bergman lealern. Ore.
bm
Pn:malion
Komedi av G.B, Sha...
Fredag 11 nO~'ember 19.(}()
Kumla lealer
Den n~'a dning"n
Komedi av Goldom
Speklakellruppen, Rikslealern
FRITIDSANLÄGGNINGAR
KUMLAHALLEN
Telefon drifliedare 019·58 81 78. vakimastare
58 81 79. kassa 58 81 80. simhall 58 81 8L
maskinist 58 8182,
SIl\IHALLEN ~-,,~
Badlider: . .
Måndag. torsdag ""'''::''~9 19.30
Tisdag 7-8.15 9-19.30
Onsdag. fredag 7-8.15 9-20.30
Lördag 9- 15.30
Söndag
9_12.30
Söndag fr. o. m. oktober 9-15.30
Ohs! Kassan stänger 30 minuter före badtidenS
slut. Skolbad förekommer kl 9-15. Lilla bas'
sängenärdå ofla upptagen på eftermiddagarna.
För besked ring 019-58 81 80. Tisdagar är lilla
bassängen uppviirmd liIl 37 grader och lir dä
lämplig för spädbarnsbad. Simundervisning för
barn och vuxna börjar i september. Se annonS I
lokalpressen. Välkommen!
ISHALLEN
ar öppen för allmän åkning med Slarl ~eeka 37.
\låDdag. onsdag 15.30-16.J5 Ulan klubba
Tisd32 15.30-16.~5 Ulan klubba
- 21.00-22.00 med klubba
Torsdag
15.30-16.45 med klubha
fredag
15.30-16.45 med klubba
Lordag
09.00-10.00 med klubba
17.00-18.30 ulan klubba
Söndag
10.00-11.00 ulan klubba
'vid lo~- och ~lUdicdagar är ishallen öppen kl
11930-16.30. Akning med klubba är då tilliten
1200-14.00. Onig tid är reseT\'erad för åkning
utan klubba. Resenation för e\entuella änd·
rlOgar a~ liderna.
Nyhet!
Du använder
väl alltid hjälm
när du äker
skridskor!!!
ELWUSSPÅR
Belysmngl e IIJ usspåren \'id Viaskogen och Djupadalsparken
från mörk.rets inbro1t lill kl 22.
FRITIDSGÅRDAR
Öppeluder:
Kumlab) frilid~gård
\'fARdag-torsdag 16.30-21.30
Fredag 15-19
MlIlmfns frilidsgård
Måndag-Iorsdag 17.30-21.30
Fredag 20-24
TIlliingens rrilidslliord
Onsdag och torsdag 17-21
Sllnnllheds f,ilidsgård
Tisdag och lorsdag 17-21
LOKALBOKNINGAR
För pn~alpt'r'iOnerfinns del fortfarande CD del
lediga lider i skolornas gymnastiksalar. frllmsl
på lördagarochsöndagar.Tid bokas hoskultur·
och fritidskontorcl. telefon 58 81 00.
,~ 'rit!'
'\ I ~
~lifj l ,,7, ~
Välkommen till Kumlahallens nya, 60 kvm stora träningslokal utrustad
med David-maskiner, life-cyklar och steppar. Vår personal hjälper dig
med individuella råd och träningsprogram för konditionsträning, rehab
och träning av kroppens stora muskelgrupper.
Månadskort - 1OO-kort - säsongskort m.fl. För information ring 58 81 80
eller588181.
Vi satsarpå friskvård!
J
22 23

Gruppkorsband
Bokbuss hösten 1993
- en service för läshungriga
i kommunens ytterområden
KUMLABY/SANNAHED
Nedan angivna onsdagar
Kumlaby skola kl. 16.45-18.15
Tvärgatan, Sannahed
kl. 18.30-20.00
29/9, 13/10,27/10, 10/11, 24/11,
8/12,22/12
ABYTORP - vid Stene skola
Nedan angivna onsdagar
kl. 17.00-19.30
22/9, 6110, 20/10,3/11, 17/11, 1112,
15/12
EKEBY - vid bensinmacken
Nedan angivna torsdagar
kl. 17.00-19.30
30/9, 14/10, 28/10, 11/11,25/11,
9/12
KVARNTORP - vid gamla tvätten,
Skiffervägen
Nedan angivna torsdagar
kl. 17.00-19,30
23/9,7/10,21/10,4/11,18/11,2/12,
16/12
LANDSBYGDSTURER
NYNÄS
ENEBY
4110, 1/11, 29/11 27/9, 25/10,
ÖRSTA' 22/11.20/12
11/10, B/11, 6/12 HJORTSBERGA
5/10,2/11,
BRÅNSTA 30/11
11/10,8111.6/12 VAlLERSTA
BYRSTA
20/9,18/10,
15/11,13/12
12/10,9/11,
7/12
RALA
21/9,19/10,
16/11,14/12
BEAGA
2B19,26/10,
23/11,21/12
BRÄNDÅSEN"
6/10,3/11,1/12
ORMESTA*
13/10,10/11,
B/12
FROMMESTA
7/10,4/11,2/12
EKEBY BY
14/10,11/11,
9112
BJÖRKA
30/9,28/10,
25/11,16/12
ÖJA
15/10,12/11,10112
'Förmiddagstur
KOMIMNDITBOUIGET KUMI.Jl. TRYCKERI \1193