Finlands Svenska CentralidrottsfÃ¶tObund - Urheilumuseo

är 8,11tidJ 

ett 

trevligt 

+ 

~ 

..J 

VÅR IDROTT

ÅRSBOI( 

1964 

jör 

FINLANDS SVEl\;SKA CENTRALIDROTTSFORBUND 

och dess medlemsfärbund 

SVENSKA FINLANDS IDROrrSFÖRBUND 

FINLANDS SVENSKA SKIDFÖRBUND 

FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND 

FINLANDS SVENSKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND 

SVENSKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBUND 

FINLANDS SVENSKA GYMNASTIKFÖRBUND 

SVENSKA FINLANDS SKYTTEFÖRBUND

Bort med slentrianen - 

gör något! 

av Ing eborg Jung 

Redigerad av 

BO FINNE 

Ingeborg ]tmg 

Arets pärmbild visar de duktiga småflickorna vid gymnastikfesten 

EKENÄS TRYCKERI AKTIEBOLAG, EKENÄS 1964 

Pargas 

I nom våra idrottsorganisationer är diskussionen om ekonomi och anslagsfördelning 

alItid lika aktuelI. Låt oss denna gång lämna frågan om 

fördelningsgrunderna och i stälIet se vilka det är, som kan räkna sig tilI 

godo de stora summor, som idrotten i verkligheten rör sig med. 

Vi har goda idrottsanläggningar - planer, simanläggningar, bolI- och 

gymnastiksalar m. m. Men om man tänker på alla dem som bygger och 

bor i våra svenskbygder är det en ytterst liten del som använder sig av 

dessa dyrbara anläggningar. En toppidrottsman är "gubbe" vid c:a 30· år. 

På inget annat område blir man gammal så tidigt som i idrottsvärlden. 

Och då den bästa tävlingsåldern passerats försvinner de aktiva. IJ!.tresset 

för idrott hos ungdomar, som aldrig når högre än till medelgoda resultat 

slocknar ännu tidigare. 

Genom att tävlingar intar en så dominerande stälIning i vår verksamhet 

har idrotten i alltför hög grad blivit en ungdomsrörelse. De äldre årsklasserna, 

som enligt alla auktoriteter har ston behov av rörelse och motion, 

har vi tilI stor dellämnat på sidan. De blir inte delaktiga av idrottsmedlen. 

Det finns naturligtvis många, som utanför alla föreningar och förbund 

5

har ett fritidsintresse som ger dem både mOtion och frisk luft. Intressen 

sådana som fiske, trädgårdsskötsel, vandringar o. s. v. Men långt flere 

sysslar aldrig med någonting sådant utanför den dagliga rutinverksamheten. 

* 

Tävlingar av olika slag höjer intresset för idrott. Likaså är det uppenbart, 

att de stora idolerna, stjärnidronsmännen genom sina prestationer 

stimulerar intresset för sin specialidrott i hemlandet, eller snävare taget i 

sin landsända. 

Det förefaller som om denna omständighet främjat tanken, att idrottsledarens 

främsta uppgift vore att fostra stjärnidrottsmän av större eIler 

mindre lyskraft. Är detta en riktig tanke Är det riktigt att våra förbund 

i CIF på taI om motionsidrott (breddidrott, massidrott) hävdar att detta 

ligger på sidan om verksamheten, som omfattar tävlingsidrott 

Vi har glömt de många för de få. Tävlingarna är inte mera ett medel, 

utan ett må!. 

Vi fastuar lätt iinvanda former och slentrian. Det är inte nog att vid 

årsslutet konstatera att arbetet varit gott och löpt enligt samma riktlinjer 

som tidigare, att några rekord kanske slagits, att medlemsantalet ökat något 

o. s. v. Ett lyckligt arbetsår för en förening innebär, att verksamheten 

varit levande och gått framåt. Stillastående är tillbakagång. Vår strävan 

bör vara utveckling, framåtskridande, levande kontakt med nuet och omvärlden. 

* 

Idrottsledarens viktigaste uppgift synes mig vara att hos den unga människan 

väcka ett intresse för idrott och motion, som varar hela livet, att på 

olika sätt få med så många som möjligt och att hålla dem kvar i aktiv 

verksamhet under årens lopp. Vi skall anpassa verksamheten tili dagens 

samhälle. Vi måste komma ihåg att vardagslivet, med allt vad det innebär 

av ensidigt rörelsemönster för individen, ställer krav på den ansvarsfulla 

idtottsledaren. Vi kan inte bara skjuta frågan om "motion för alla" åt sidan 

och tänka att någon annan får ta hand om detta. 

Visst har vi inom CIF sett prov på goda initiativ i denna riktuing. Ett 

av de bästa, som i tävlingsform ryckt med nya stora skaror, är Stafettkarnevalen. 

Ett annat exempel är den österbottuiska leken "Gå tili lådan". 

Men långt flere verksamhetsformer med sikte på bredden skulle behövas. 

Om denna verksamhet inte ryms inom de nuvarande CIF-förbunden 

återstår nacurligtvis ett andra alternativ: att stifta ett "Motionsidrottsförbund" 

med en i alla avseenden vidsträcktare verksamhet än det tidigare 

Friluftsrådet. Men då frågar man sig om vi verkligen på finlandssvenskt 

håll har behov av ynerligare en organisation utöver de många som redan 

finns. 

6 

Funktionellt-anatomiska synpunkter 

på våra rörelseorgan 

av Bo E. Ingelma rk 

ProfeSIor Bo E. Ingelmark, Göteborg. 

, U nder en lång följd av år har många fysiologer på en förtjänstfullt 

'sätt undersökt människokroppens reaktioner i samband med olika typer 

av arbete och idrottsprestationer. De har också förstått att genom väl 

utformad populärframställning låta oss få del av sina värdefulla resultat. 

Likru;tad forskning har samtidigt utförts av anatomer men resultaten har 

inte i önskvärd utsträckning förts ut tili dem, som i ;in verksamhet skulle 

ha.ft användning av dessa kunskaper. Jag skall därför försöka ge några 

gluntar från den funktionella anatomiens fält, som jag föreställer mig skall 

kunna vara av intresse för denna årsboks läsare. 

De organsystem, som de funktionellt inriktade anatOmerna framför allt 

s~uderat, är .. rör~lseorganen. Även om dessa på grund av sin speciella funktlon 

och sarsblda byggnad kan beskrivas isolerat, får man dock aldrig 

or~se från att de utg~~ en integrerande del i vår organism. Detta betyder 

1 0 forsta hand, att ~e ar underst~llda arvets grundläggande inflytande på 

var kropps utformnmg och funktlonssätt. Effekten av all yttre påverkan är 

beroende av våra arvsförhållanden. Grundförutsättuingen för att någon 

7

skall kunna tilihöra eliten, det må gälla vilket fack eller område som helst, 

är alltså att han från föregående generationer erhållit en lämplig kombination 

av arvsanlag. Detta förhållande bör beaktas, då man skall bedöma 

en människas prestationsförmåga och möjligheter att genom träning öka 

densamma. 

* 

1 andra hand måste vi beakta rörelseorganens beroende av andra organ- . 

system. Förutsättningen för att en cell, en vävnad eller ett organ skall 

kunna leva är att den har en ämnesomsättning bestående av en serie 

synnerligen komplicerade kemiska processer. Om dessa skall kunna förlöpa 

på riktigt sätt, erfordras tillfredsställande tiliförse1 av lämpliga näringsämnen 

och syrgas samt borttransport av genom ämnesprocesserna bildade 

slaggprodukter och kolsyra. Detta innebär att matsmältningsorgan, hjärta, 

blodkärl, lungor och urinorgan spelar en synnerligen viktig roll för våra 

rörelseorgan. Förändringar i ett organsystem inverkar alltså på flera andra. 

Som en normal faktor av dessa förändringar ingår individens ålder. Därvid 

är dock att märka att ur de synpunkter, som vi här använder, är 

åldern ett relativt begrepp. Aldersförändringarna uppträder nämligen olika 

tidigt hos skilda personer och förändringarnas fördelning på de olika organen 

och organsystemen visar betydande individuella variationer. 

Kroppsrörelsernas inverkan på våra röre1seorgan är beroende av kroppens 

förmåga tili anpassning efter rådande funktionella förhållanden. Denna 

anpassning är framför allt ett mått på förmågan till vävnadsnybildning. En 

sådan nybildning måste ständigt ske, ty all vävnades- eller organfunktion 

innebär ett slitage, som måste helt och fullt ersättas, om en försämring 

av byggnaden och funktionen inte skall inträda. Man skulle kunna urtrycka 

det så att under normala förhållanden är vävnadsnybildning och 

slitage i balans med varandra. Ökas de funktionella påfrestningarna, stiger 

självfallet slitaget. Om den nyssnämnda balansen skall kunna bibehållas erfordras 

alltså att vävnadsnybildningen ökar. Vanligen blir dock kroppens 

reaktion ännu kraftigare än så. De ökade funktionella kraven innebär en 

så stor stimulans, att bildningen eller vävnaden såväl kvalitativt som kvanritativt 

förbättras. För att under perioder av stark funktion åstadkomma en 

dylik nybildning, som kallas hypertrofi, fordras självfallet en betydande 

vitalitet hos vävnaden. Denna är isin tur beroende av de grundläggande 

faktorer, som ovan behandlats, nämligen arv, andra organsystems funktionstillstånd 

och åldern. 

Vävnadsnybildningsförmågan har självfallet sin begränsning. Det är därför 

inte omöjligt att genom stark funktion åstadkomma ett slitage, som 

överstiger nybildningen. Därvid erhålles en mer eIler mindre uttalad för- 

8 

slitning av bildningen med ett tillstånd av såväl kvalitativt som kvantitativt 

mindre god vävnad. Detta kallas vanligen degeneration. Denna inträder 

lättare ju mindre vitalitet vävnaden har. 

Hypertrofien kan sägas vara en kroppens strävan att tiliskapa sådana 

kvalitativa och kvantitativa förhållanden, att de med lämpliga mekaniska 

marginaler motsvarar ökade funktionella påfrestningar. En likartad men 

motsatt reaktion finns även. Den kallas atrofi och innebär, att då de funktionella 

kraven minskar, vävnadsnybildningen blir mindre än slitaget, varför 

vävnaden avtar i mängd samtidigt som dess kvalitativa egenskaper 

ändras. 

Röre1seorganen kan med vi ss rätt inde1as i en statisk och en dynamisk 

del. Till den första hör vävnaderna bindväv, brosk och ben, som bildar 

skelettet, lederna, ledbanden, senorna och fasciorna. Den andra består av 

musklerna med deras nerver. 

* 

Då det gäller att i korthet beskriva den funktionella anpassningen i den 

statiska delen sker detta kanske bäst genom att ta ett enke1t exempel. 

Vi väljer en sena, som ju har till uppgift att förbinda en muske1 med skelettet. 

Den består av celler och mellan dem stora mängder av starka, tämligen 

oelastiska s. k. kollagena trådar, som börjar vid muske1trådarnas ändar 

och är förankrade inne i den ske1ettdel, där de fäster. Ur mekanisk synpunkt 

är de kollagena trådarna senans viktigaste del. Under barndomen är senorna 

rika på celler, medan den kollagena substansen upptar c:a 3/ 4 av dess 

volym. Fram tilI vuxen ålder ökar senans tjocklek samtidigt som de kollagena 

trådarna uppnår ett sådanr antal, att de motsvarar ungefär 9/ 10 av senans 

volym. Senan blir alltså både tjockare och av bättre kvalitet. 

Vid träning erhålles först en cellnybildning och därefter en kollagennybildning. 

Den senare är kraftigast, vilket innebär att senan ökar i volym 

samt blir både absolur och relativt sett starkare. 

De reaktioner, som här beskrivits återfinnes i alla bildningar uppbyggda 

av bindväv t. ex. ligament och ledkapslar. Men de är mer allmängiltiga än 

så och jag skall därför ge ytterligare ett exempel. 

Broskvävnaden är i princip uppbyggd på samma sätt som bindväven. 

Skilinaden är, att urrymmet mellan cellerna och trådarna till stor del är 

urfyllt av en ge1eartad substans. Brosket skulle alltså kunna karakteriseras 

som ett med kollagena trådar armerat gele. Detta förklarar, att det 

är tämligen mjukt och elastiskt men ändå motståndskraftigt mot yttre påverkan 

i form av tryck, dragning o. s. v. 

Genom att använda en serie moderna undersökningsmetoder (radioaktiva 

9

isotOper, elektromikroskopi) har man kunnat visa, att det är broskets celler, 

som tar upp näring från blodet, bearbetar denna på lämpligt sätt samt 

bildar kemiska föreningar, som utgör förstadier till de kollagena trådarna 

resp. den gelatinösa substansen. Dessa föreningar "utsöndras" sedan från 

cellerna och övergår där till trådar resp. gele. 

De beskrivna iakttagelserna ger en god förklaring till den funktionella 

anpassningen i bindväv och brosk. Ökad funktionell påfresrning stimulerar 

i första hand cellerna. Genom celldelning stiger deras antal. Därefter 

kommer en period av stark näringsupptagning för att möjliggöra syntesen 

av kollagen och gelesubstans. Förutsätrningen för att dessa processer skall 

kunna genomföras tillräckligt snabbt och intensivt är vitala celler samt 

erforderlig tillgång på lämplig näring. 

Vitaliteten avtar med stigande ålder, vilket förklarar, att degenerationer 

i rörelseorganen är vanligare hos äldre än hos yngre. Cellernas tillgång 

på syre och näring är framför allt beroende av hur tätt de minsta blodkärlen 

- kapillärerna - ligger i vävnaden. 1 detta avseende är skillnaderna 

mycket stOra mellan olika vävnader. De av bindväv uppbyggda 

organen har rikligt med kapillärer medan ledbrosken praktiskt taget helt 

saknar blodkärl. De erhåller syre och näring dels från ledvätskan, dels 

genom diffusion från utlöpare på den röda benmärgen i ledhuvudets och 

ledpannans svamparrade ben. Detta förhållande tOrde vara den viktigaste 

orsaken till att degenerations- och förslirningstillstånd är så vanliga i ledbrosken, 

framför allt i knä- och höftleder men även i vissa av händernas 

och ryggradens leder. 

* 

Förmågan till reparation av skador är ett parallellfenomen till vävnadsnybildningen. 

1 bindvävsorganen är reparationsförmågan sålunda genomgående 

god. Ledbrosken däremot visar långsam läkning av skador och 

den nybildade vävnaden består ej av fullvärdigt brosk. 

Den bild jag här skisserat av ledbrosken är dyster särskilt s.om vi vet, 

att de spelar en betydande roll för fullgod funktion av våra leder. Förhållandena 

är dystra, men naturen har sökt kompensera den långsamma 

funktionella anpassningsförmågan genom ett speciellt såvitt jag vet för 

ledbrosken unikt reaktionssätt. Om en led utsättes för rörelser eller upprepade 

belastningar och avlasrningar, sväller nämligen brosken redan inom 

några minuter genom vätskeupptagning. Hålles leden därefter stilla, minskar 

vätskehalten och brosken avtar sakta i tjocklek under någon timme. 

Hur denna process i detalj går till, vet man ännu ej. 

Den största delen av vårt skelett bildas på så sätt att dess olika delar 

primärt anlägges i form av bindväv. Denna förbroskas snabbt för att sakta 

10 

undergå förbening, en process som ite upphör, .. förrän kroppen.s lä~gdtillväxt 

är avslutad. Av dena framgar, an benvavnaden star bmdvaven 

och särskilt brosket nära. Benet är sålunda uppbyggt av celler och kollagena 

trådar samt mellan dessa mer e~ler mi~dre rikligt med ~asta salt~r. 

Häri ligger förmodligen även förklarmgen 011 att benet berraffande sm 

funktionella anpassning i princip överensstämmer med de båda nyssnämnda 

typerna av vävnader. 

Den dynamiska delen av våra rörelseorgan, musklerna med sina nerver 

skiljer sig även beträffande en del principiella förhållanden frå~ d~n 

statiska delen. Det är därför motiverat att behandla muskulatuten for Slg. 

Sedan lång tid tillbaka har man brukat bedöma en muskels styrka med 

häosyn till stOrlekeo av dess s. k. "fysiologiska tvär~nin ~. Där~.ed ha.: man 

förstån den makroskopiska ytan av muskelns tvärsnltt pa det stalle, d~r den 

är tjockast. Detta ionebär, att man dels ej Hs: något avs.eeode vld hur 

stOr del av tvärsnittet, som upptas av muskeltradar dels eJ beaktat dessa 

rrådars kvalitativa förhållanden. 

Varje muskel är omgiven av en bindvävsmanschett, som kallas fasc~~ . 

Från denna går det in ett ganska stOrt antal bindvävsblad i muskelo, dar 

de förgrenar sig. På så sätt kan varje muskel på tv .ä~snittet indel~s i stOra 

trådbuntar som isin tur innehåller måoga små. VarJe stor eller hten bunt 

kan tack ~are denna bindväv röra sig relativt fritt i förhållande till sioa 

grannbuntar framför allt i samband med kontraktionerna. 

Hos människan sker normalt med stigande ålder en ökning av bindväven 

i våra muskler. Samtidigt sker en mycket markant ökning av muskelns 

fetthalt. Från det att individen blivit vuxen och fram till c:a 60- 

årsåldern förblir musklernas fysiologiska tvärsnitt i stOrt sen oförändrade 

trots denna ökning av bindväv och fett. Detta innebär att mängden 

egentlig muskelvävnad avtar med stigande ålder. Denna förändring är 

kraftigare uttalad i benens än i armarnas muskulatur. 

* 

Orsakerna till det beskrivna åldrandet hos musklerna vet man inte 

säkert. Hos personer, som på grund av annan sjukdo~ (t. ex. soc~ersjuka) 

tidigr får en åderförkalkning i sina pulsådror upptrader mu:k~l~ldrar:d~t 

särskilt tidigt. Detta talar för an en orsak skulle kunna besta 1 en dal1g 

blodförsörjning. Genom experiment på djur har man få t~ resulta~, som 

tyder på att det sklllle kunna vara fråga om hormonrubb~mgar .. :na~emot 

visar muskelns fetthalt inget direkt samband med kroppsvlkten. Oknmgen 

av fenhalten i exrremiteternas mllskler är intimt sammankopplad med 

deras inaktivitetsatrofi samt den tid under vilken inaktiviteten pågår. Dena 

11

skulle kunna uttryckas så, att det utrymme, som friställes i samband med 

atrofi av muskeltrådarna, fylls tili viss del ut med fett. 

Man bör alltså vara försiktig att bedöma en muskels styrka enbart genom 

yttre undersökning, vägning av muskeln eIler bestämning av dess "fysiologiska 

tvärsnitt". Detta förklarar även varför människans muskelstyrka 

är större omkring 25 års ålder och därefter successivt avtar utan att därför 

någon minskning av muskelvolymen inträder förrän efter 35 a 40 år. 

De kvalitetsändringar hos muskularuren, som ovan beskrivits, har inte 

behandlat den enskilda muskeltråden. Eftersom denna utgör den anatomiska, 

funktionella enheten, skall den något närmare beröras. Trots att en 

muskeltråd kan uppnå en längd av över 10 cm och innehåller en mängd 

cellkärnor, kan den schematiskt jämföras med en vanlig cell. En sådan 

består som bekant av ceIlkärna, cytoplasma (eller protoplasma) och cellmembran. 

Muskeltråden är speciell b!. a. i det avseendet att dess cytoplasma 

innehålier tunna, runna trådar, som kallas myofibriller. Senare års forskningar 

har visat att dessa myofibriller bildas av ännu tunnare trådar (myofilament) 

och består av speciell äggvita. Genom kemiska metoder kan man 

skilja denna från cellens övriga beståndsdelar. På så sätt är det möjligt att 

bestämma mängden myofibriller eIler myofilament i en muske!. Vr funktioneIl 

synpunkt är det därvid av största intresse att konstatera, att vid 

inaktivitetsatrofi erhålles en selektiv minskning av myofribillmängden. 

Denna minskning är sannolikt en anpassning tilI graden av aktivitet. En 

motsvarande anpassning erhålles vid ökat muskelarbete genom en stegrad 

mängd myofibriller i de enskilda muskeltrådarna. Djurförsök talar för 

att åldrandet som sådant innebär en minskning av myofibrillhalten i muskeltrådarna. 

Muskulaturen har sålunda fIera olika sätt att anpassa sig efter de funktionella 

kraven, ändrad mängd muskelvävnad samt ändrad makro- och 

mikroskopisk kvalitet. 

Redan med vårt nuvarande vetande måste vi i hög grad beundra människokroppens 

förmåga att anpassa sig efter olika funktionella förhållanden. 

Denna anpassning sker visserligen automatiskt och utan att vår vilja kan 

påverka den, men kroppen måste skötas på ett sådant sätt att den får 

möjlighet att utveckla sin anpassningsförmåga och därmed Iösa de komplicerade 

biomekaniska problemen. Alla bär vi därför på ett stort ansvar i 

detta avseende. Vi måste leva så att vår kropp får möjlighet tili fullgod 

funktionelI anpassning och vi bör även påverka andra att göra detsamma. 

12 

- ~ - 

V älbesökt är det olta på Solvalla, såsom på bilden då det s. k. stora Solvalla-lägret 

hölls sommaren 1962. 

Problem på Solvalla 

Solvalla har problem. Det är ingenting nytt. Det är väl inte heller 

någonting att förvåna sig över - ~ekym~er . i en eiler ann~n form tycks 

på nåot sätt höra till bilden för ett IdrottSlllStltut. Men det fllllandssvoenska 

insti~tet har i alla fall hunnit bli 25 år redan, verksamheten har fra.n en 

anspråkslös början på 959 kursdygn år 1945 nu v~xit ut .till närmare 2).00 

kursdygn per år. Borde inte problemen .- o~h. lllte mlllst de ekonomIska 

bekymren - minska med en så pass llltenstflerad verksamhet, som d~n 

Solvalla undergått. Man tycker att så skulle vara falIet, men de facto ar 

det inte så! 

13

En ny idrottsinstitutlag har .trätt i kraft. Vierumäki och Pajulahti föll i 

egenskap av kurscentra direkt under den nya lagen, Vuokatti och Kisakeskus 

har också numera lyckats utverka förmånen att bli ställda direkt under 

Skolstyrelsen. Och fördelarna är faktiskt betydande. De fyra idrottsinstituten 

får 75 prcx;ent av sina verkliga kostnader betalda av staten! Det betyder 

t. ex. att Vuokatti som tidigare fick 40.000 mk (4 gamla milj.) numera 

lyfter 120-130.000 mk (12-13 gamla milj.) i understöd! 

Men Solvalla har inte kunnat komma under den nya lagen, utan sorrerar 

som tidigare under Statens idrotCs- och exkursionsnämnd, vars understöd direkt 

är beroende av antalet kursdygn. Nämnda institution beviljar också 

byggnads- och reparationsanslagen. 1 år reparerade Solvalla för över 20.000 

mk - 

och fick inte en enda mark i reparationsunderstöd, medan motsvarande 

anslag för andra institut var minst 20.000 mk . .. 

* 

Mot ovan tecknade bakgrund befinner sig Solvalla nu vid något av ett 

vägskäl. N ågot måste göras, klara - eventuellt nya - riktlinjer för den 

forrsatta verksamheten måste dras upp. 

, Men vad kan göras Solvalla-stiftelsens ordförande, minister J. O. Söder- ' 

hJelm pekade redan i sitt festtal vid Solvallas 25-årsjubileum den 14 maj 

på flere möjligheter, vilket följande utdrag ger besked om: 

"Orsaken tilI ate Solvalla sannolikt icke kan komma i åcn jutande av statsunderse.öd. 

enli~t inseitutlage är ate vi icke håller kurser, alleså egentlig 

UderVlsUlng, 1 den omfattnmg och av den art som verkställighetsförordnmgen 

förutsätter. Tyvärr har det visat sig att intresset för deltagande i 

sådana kurser som vi kan erbjuda är på retur. Annu för tio eIler femcon 

år sedan var ledare i idrotts- eller annan ungdomsverksamhet, också rena 

amatörer, intresserade av att på olika slags kurser förvärva sig teoretiska 

kunskaper och praktisk övning i sådant, som var ägnat att främja deras 

ledar- och tränarverksamhec. Nu förefaller intresset härför påfallande litet 

bland vår svenska ungdom. Jag har sett en uppgift om att det motsvarande 

gäller också i Sverige. Minskningen i deltagandet i kurser och möten har 

ohjälpligen medfört en reducering av utbildningsverksamheten i de svenska 

organisationer, som står Solvalla nära. 

Vi har också önskat ställa vårt institut och dess lärarkrafter tilI förfogande 

för utbildande av sådana ungdoms- (närmast nykterhets- och idrotts-) 

ledare, vilka numera i allt större utsträckning verkar i kommunal tjänst. 

Men en förfrågan hos de svenska kommunerna har, förvånande nog, visat en 

cotal brist på intresse för sådan undervisning. 

Personligen tror jag att vi hamaat i ett tillfälligt stiltjebälte på detta 

område. Jag hoppas c. ex. att vi återigen skall få igång den S. k. Solvalla- 

14 

kursen för föreningsledare. Och det skulle förvåna mig om man icke i de 

svenska kommunerna skulle få ögonen öppnade för att ungdomsarbetet i 

kommunerna blir effektivast om det utförs av skolat folk. Men jag tror 

att från Solvallas egen sida mera aktiva åtgärder än hittills erfordras i denna 

viktiga sak. 

Så vill jag beröra ännu ett annat bekymmer, som vi har här på Solvalla. 

Det förefaller som om intresset för våra förehavanden på senaste tid skulle 

avtagit inom Österbotten. Deltagandet från denna landsdel i förbundens 

föranstaltningar här på Solvalla har blivit allt magrare. Österbottningarna 

synas allt oftare hellre deltaga ilokala kurser och möten på det finska 

Kuorcane än de kommer med oss andra tilI den svenska idrottens eget 

Solvalla. Följande ord skrev jag i Vår idrott för 1949: "Det är nödvändigt att 

snarast möjligt skapa ett svenskt idrottsinstitut" - - - "Förutsättningar 

tyckas finnas för institutets placering på Solvalla - - -" 1 varje fall 

bör ett eIler annat slag av idrottsgård förläggas till Fiskars. Något liknande 

borde därrill fås till stånd i svenska Österbotten. Först när allt detta 

är gjorc har förutsättningar för ett verkligt effektivt idrottsarbete inom 

vår svenska ungdom skapats." 

Solvalla är till sin natur menat som en läroanstalt med därför kompetent 

personai och nödiga anläggningar. Nu sysselsätter undervisningen så långt 

ifrån institutets hela kapacitet, att det till stor del kommit att fungera som 

idrottsgård och centrum för traktens friluftsliv. Men Solvalla såsom idrottsinstitut 

tillhör hela landets svenska befolkning. Som jag i ovan citerade 

artikel angav vore loka la idrottsgårdar av behovet påkallade i första hand 

i västra Nyland och i Österbotten. Men mera än ett institut har vi icke råd 

med i Svenska Finland. Jag nämnde redan att en av orsakerna att institutet 

förlades här, var att Solvalla är lätt åtkomligt för österbottningarna. 

Det är naturligtvis riktigt att en resa till Solvalla blir dyrare än till Kuorta 

ne. Man borde kanske tänka sig ett sådant system att avgifterna på 

Solvalla skulle anpassas så att resekoscnaderna från de olika svenskbygderna 

skulle åtminscone i någon mån utjämnas." 

* 

Vad som till slut kommer att göras på Solvalla, är direkt beroertde av 

en kommitte bestående av J. O. Söderhjelm, Hjördis Trygge, Björn Bjurström, 

Raymond Sell och Sten Erik Stenbacka (som ombudsman). Då detta 

måsre skrivas hade kommiw§n p. g. a. tidsbrist, OS i Tokyo mm. inte ännu 

hunnit sammankomma. 

Huvudalrernariven är dock inre så många enlighet med vad insriturchefen 

Stenbacka ser saken: 

15

1) Arets uteblivna byggnads- och reparationsanslag kan givetvis inte 

lämnas opåtalat. - 

2) Solvalla bibehålls som ett lägercemrum. Eller 

3) Solvalla går in för att komma under den nya institutlagen och blir 

ett kurscentrum. 

_ Om institutet bibehålls som ett lägercencrum, så kommer det med 

tiden - ju fortare destO bäme - att behöva en inomhushall. Det räcker 

inte med den c:a 700 meter långa sågspånsbana, som vi i vinter skall få 

färdig, om vi vill öka våra kursdygn. Men med en inomhushall kunde 

Solvalla bli ett lägercentrum för en stOr del av den sydfinländska idrotten. 

Detta skulle givetvis också betyda att Solvalla ännu mera än hittills börjar 

användas av finska förbund och idronsföreningar. Faktum är dock att Solvalla 

ime alls kan "leva på" finlandssvensk idrOtt. Om vi skulle göra det, så 

skulle vi få in maximum 20.000 mark per år, eller en tiondedel av våra årliga 

utgifter. Våra finlandssvenska förbund och föreningar begagnar sig nämligen 

ime av Solvalla mera än att det gör c:a 5.000 kursdygn per år - ett 

antal som tycks hållas tämligen konstant från år till år, medan finska förbund 

och föreningar blivit allt oftare återkommande gäster med åren. 

* 

Att förvandla Solvalla till ett kurscentrum är inte teorin, knappast 

heller till en början i praktiken, en omöjlighet. 

_ AcrninstOne under ett par-tre år borde det inte finnas några större 

svårigheter, att få 15 ungdomar som är intresserade av en 9 månaders utbildning 

till idronsinstruktÖrer. Det enda som skulle behövas är personalbostäder, 

då kursen skulle kräva minst två ordinarie lärare och större 

kanslipersonal. Men i stället skulle vi då komma under den nya institutlagen 

och i praktiken vara utan ekonomiska problem. 

_ Men olägenheterna med ett Solvalla av typ Vierumäki och Pajulahti 

skulle också vara uppenbara, fortsätter Stenbacka. Vi skulle inte längre 

kunna ta emot idronsmän i tillnärmelsevis lika hög grad som nu och om 

någOt eller några år kunde också behovet av idrottsinstruktörer vara fyllt. 

_ Den lyckligaste lösningen vore givetvis att vi skulle få forcsätta som 

hittills - med en för oss naturlig verksamhet under Statens idrons- och 

exkursionsnämnd. Men då borde alla understöd bindas vid lag eller åtminstOne 

vid förordningar, som skulle gära arbetet mera friktionsfritt. Så som det 

nu är finns det för mycket ekonomiskt bråk för att man skall få en institutschef 

att trivas på Solvalla i längden. 

Bo Finne 

En cykelfamilj av hästa märke 

av K. G. Andersson 

Pappa Edvin Corin skördade sina cykeljramgångar när 

seklet var ungt och hade glädien att se sitt stora intress CJ 

gå i arv tiU sönema. 

. E tt f!nl~ndsk~. junior- och två finländska lagmästerskap, tio SFI- och 

~Jorton .. d1St~lktsmaSterskap hemförde cykelfamiljen Corin till den anrika 

ldrottsforenmgen GIF under tidsperioden 1912-1950. Finns det måhända 

någon. annan c!kelfamilj inom landet, som kan uppvisa liknande siffror 

J~g. vaga~. be.tvlvla .detta:. Man f~r nog söka sig till brödratrion Pettersson 

( F~glum ) 1 Svenge for att fmna en motsvarighet. Och dessutom har 

Co~m-kvartette~ hemf~rt massor av individuella och lagsegrar vid både 

natJOnella och mternatlonella cykellopp, låt vara, att kusinen Erik Korin 

Tor P.rko m. fl. bi.ragit till lagsew~rna. J~g behöver blott nämna· lagseg~ 

rarna Broarna runt och Grand PrIX 1 Umea för art få belägg på den nämnda 

cykelkvarcettens klass. 

* 

Det var naturligtvis pappa-Edvin Corin, som genom sina cykelfram- 

16 

2 - Vår Idrott 

17

gångar lade grunden till intresset för tävlingsåkning hos de uppväxande 

sÖnerna. Han åter inledde sin tävIingsbana under olympiaåret 1912, då 

uttagningen för StOckholms-spelen gick i Gamlakarleby i loppet GamIakarleby-Brahestad-GamIakarleby 

med den då i vårt land oslagbare 

Juho Jaakonaho som överlägsen segrare. Det var väl den sistnämndes fantastiska 

lopp på Gamlakarleby travbana i kamp med landseliten och rikssvenska 

åkare, som hos Edvin Corin liksom hos massor av andra pojkar 

i tOnåren väckte intresset för tävlingsåkning, vilken idrott hade anor i 

Karlebynejden redan från åren före sekelskiftet. Här fanns då redan framstående 

tävlingscykIister, såsom Bertel Westmans far Emil Ventjärvi (Westman), 

Alex FinniIä, Alfred Rasmus och den senare som idrottsledare kände 

och uppskattade GIF-basen M. L. Björkqvist. 1 kamp med goda cyklister 

från Kronoby, Bennäs och södra Finland tOg Edvin Corin hela fem SFIoch 

tre distriktsmästerskap. 

Då han på grund av "ålder och visdom" eller rättare sagt på grund av 

ledaruppgifter inom förening, distrikt och förbund upphörde med tävlingsåkning, 

kunde han glädja sig åt att tävlingsintresset och cykelfärdigheten 

hade gått i arv till sönerna, av vilka den äldste Erik inIedde sin cykelbana 

i ett nybörjarlopp år 1934. Redan ett par år senare hade han glädjen 

vara med i GIF:s stronga lag (Wikström, Porko, Lybäck och Corin), som 

hemförde finländska lagmästerskapet på 4 km. Han hade för övrigr större 

förutsättningar för de långa landsvägsloppen, i vilka han hemförde sina 

förnämsta segrar och sina mästerskap. För övrigt var han med i tävlingar 

ännu år 1947, om också hans yngre bröder och andra yngre cyklister 

blev för svåra för honom. 

18 

En meriterad cykelkvartett. Bröderna Erik, Bertel och John Cori l~ 

tillsammans med kusinen Erik Korin (längst t. h.). 

skap på olika sträckor och var med i GIF:s segrande lag (bröde~a Erik, 

Bertel och John samt kusinen Erik Korin, nu~.arande GIF-ordforanden) 

på 4 km vid FM i Idensalmi år 1944. Det kan namn~s, ~tt sarr:ma kvanett 

även hemförde lagsegern i Väste~b~ttens Gr~d .Pnx 1 1!.mea. John v~r 

dessutom utta:gen i Finlands lag tIlI Grand Pnx 1 Oslo, dar han var tvaa 

i tid i B-klassen. 

* 

* 

,Erik kunde dock med heder dra sig tillbaka, ty familjeäran försvarades 

nu med glans av brodern Bertel, som enligt pappa-Edvin hade de största 

förutsättningarna av brödratrion. Hans håg stOd till en början tili skidlöpning, 

där han t. o. m. hann hemföra ett FSS-mästerskap för juniorer. 

"Blodet var dock tjockare än vattnet", varför han snart helt övergick tili 

cykelsporten, där han kan redovisa för många mästerskap och andra segrar. 

Ar 1948 och åren före hade han uppvisat så påIitlig form, att han uttogs 

i granskningstruppen för olympiska spelen. 

Redan under pågående krig hade yngste brodern John genom intensiv 

och målmedveten träning arbetat sig upp till förnäma tider och resultat 

främst på sprintersträckorna. Och efter fredsslutet var han under några 

år så gott som oslagbar inom distriktet och gjorde livet surt för hela 

Svensk-Finlands, ja hela landselitens stjärncyklister med P. Kuusinen i 

spetsen. UtOm förbundsmästerskap hemförde han en mängd distriktsmäster- 

Som av ovanstående synes, har Corin-kvarretten hait ett. bret~ cy~elregister 

att spela på. Men det är inte bara ~om. aktiva cykhster ae gJO!t 

sin idrottsliga insats utan även som ledare pa olIka poste:. Pappan EdVIn 

tillhörde i hela 19 år Finlands cykelförbunds styrelse. 1 manga ar var han 

även en uppskattad medIem i styrelsen för. SFl och .. FSS ~am.t ~orra Id.rottsdisrriktet, 

där han även en tid ovar ord~orande f~r Skl~dlStnk~~t. Lagg~r 

vi ännu därtill, att han i fem a! .v~r. VlCe- och 1 s~x ~ r ordforande for 

GIF , under vilken tid han som 10ltIatIvtagare satte 1 gang med de stOra 

19

skidtävIingarna ure vid Mustakari, vilka tävIingar var föregångare tili 

Gamlakarleby-spelen, så finner vi, att det är mer än en vanlig idrottsinsats 

han g jOrt under sin häIsas dagar. Det är ju sjäIvfallet, att han är 

innehavare av både statens och olika förbunds och disrrikts samt föreningars 

förtjänsttecken. Att han är elitidrottsman med dess märke inom ÖID kan 

nämnas som slurmerit. 

På ordförandeposten inom GIF har Edvin Corin även haft nöjet se 

sönerna John och Erik under kortare perioder, och har dessa Iiksom brodern 

Bertel innehaft även andra förtroendeposter inom den egna föreningen 

och inom distriktet. 

Namnet Corin och GIF har genom tiderna hön så inrimt samman och 

gör det forrsättningsvis, att man liksom rycker, att de är synonyma begrepp, 

och deras är tiU inre ringa del fönjänsten av att GIF haft ett 

grundmurat anseende som cykelkIubb, ett förhållande som alltfort består. 

20 

- ~ - 

BJORNEBORGS 

T Ä N D S Tie K S F A B R I K S Ab 

gro 1850 

Klubbarna behöver PR-män! 

av P.E. Widen 

D et är uppenbarligen tidningarna som gjorr och gör .mest. för att 

popularisera idrott~.n. pet var ti~ningarna ~m ge~on: allt Vldlyf~~$~re r~ferat, 

notiser och tavlmgsreklam 1 form av puffar gJorde det mOJ.Ilgt for 

idrotten att nå allt vidare kretsar. Så bIev idrotten ett hela folkers mtresse. 

Senare kom radion till - småningom också televisionen - och idrotten 

popuIariserades än mer och fick ständigt ökad reklam. 

De stOra idrorrsförbunden offrar år för år allt större och större summor 

på idrottens popularisering, stOra industriko~cerner gör sitt och kommuner 

och stat visar ett växande inrresse för ldrotten. Alla dessa msranser 

når genom penningens makt Iätt de medier, som för deras propaganda- och 

rekIambudskap vidare till de enskilda individer de är avsedda f~r. . . 

1 denna papperskvarn drunknar kanske inre så lätt den enskIlda mdlviden, 

men i stället mindre föreningar, som ofta sitter ekonomiskt trångt. 

De har inte så mycket mer att ry sig tilI än medlemsavgifrer, n~gon e~staka 

privatdonation och möjligen etr kommunalt understöd. Samudlgt blIr 

det genom sIäktets ändrade inställning tilI livet allt svårare att få frivillig 

arberskraft, att få tränare och andra viktiga föreningsfunkrionärer. 

* 

Hur skall de små fattiga föreningarna klara sig i konkurrensen 

Ja, om det gäller att skaffa medel för att finansiera föreninges verksamhet, 

får varje kIubb sjäIv fundera ut bästa sättet. Men det är mte nog 

därmed i våra dar, utan allmänheten måsre få veta att föreningen lever 

och verkar, att den gör någonting för ungdomens fysiska fostran och de 

vuxnas morion. Der är dit jag vill komma. 

Föreningens namn måste synas i tidningarna, och då skall. d~t naru.~ligrvis 

vara i positiv bemärkelse. Att man ordnar kurser och ravlmgar for 

barn och ungdom, att föreningen skall förera en tävlingsresa eIler vad 

annat som helst som visar att man arbetar och arberar hån för sin idrott. 

För att detta mål skall nås är det viktigt att avdela en särskild person 

för publie relationsverksamheten. Sekreteraren har oftast mer än nog av 

papperskrig med förbund och andra instanser och måste få hjälp med PRdetaljen. 

Man måste finna på en entusiastisk skrivkunnig ungdom, som 

kan kiIa upp tilI notisbyråer och tidningar med tävlingsresultat, puffar, 

noriser och om det gäller skriva err färdigt tävlingsreferat. 

21

Reklamens ständigt ökade berydelse också inom idrotten visar att varje 

klubb småningom gör klokt i att skaffa sig en särskild PR-man. Idrotten 

måste följa med sin tid, och idrottsreklamen betyder goodwill och stärkt 

ekonomi. 

Simrådet har tyvärr kunnat konstatera, att public relations uppenbarligen 

är ett mer eller mindre okänt begrepp för många klubbar. Rådet rekommenderar 

därför att föreningarna på aIlvar tar itu med att göra reklam för 

sig. T~de~ är sådan, att man också inom idrotten måste "skryta" en aning 

med Slg sJälv för att alls kunna hävda sig i konkurrensen. 

- ~ - 

V ärldens /örsta friidrottsklubb, Amateur Athletic Club grundades 1866 i England 

och samma är hölls de /örsta engelska mästerskapen. 

Kroppsk11ltu1'ens mäl ä1' sävål det av g'Ymnastike1~ som det av id1'otten anvisade: 

säväl kra/t som harmoni, säväl snabbhet som behä1'skning, säväl effektivitet 10m 

skönhet. - A l' t 111' Eki 11 n d 

SKIDKUNGARS VALLA 

Den mångfärgade REX-serien har bidragit 

till stolta segrar vid olympiska spel 

och världsmästerskapstävlingar. Gott glid 

i alla väder. 4 nyheter! 

• VALLORNAS KONUNG 

Oy REDOX Ab 

östersjögatan 52, Helsingfors 

22 

75 Olo av våra friidrottare 

misslyckas i stortävlingar 

av Bo Finne 

F lere decennier har förflutit sedan finländsk "sisu" vann ryktbarhet, 

främst tack vare redan legendariska friidrottare som Hannes Kolehmainen 

och Paavo Nurmi. Forrfarande "förföljer" pratet om sisu oss och våra friidrottare. 

Visst finns det ännu sisu - kampanda, förmåga att överträffa 

sig själv - på sina håll, men för det mesta saknas den! 

Man kan peka på kaIla fakta, som ryvärr visar att vår friidrottselits kämpatakter 

och kunnande inre är det vad det borde vara, då det faktiskt gäller. 

lysande undanrag finns givetvis - men undantagen bekräftar ju bara 

regeln. 

Om vi utgår från de tre senaste storrävlingarna i friidIOtt - OS i Rom, 

EM i Belgrad och OS i Tokyo - kommer vi fram tili ganska intressanta, 

men samtidigt mycket nedslående siffror: i nämnda tävlingar lyckades 

sammanlagt bara 24,34 procent av våra friidrottare, medan hela 75,66 procent 

klappade mer eller mindre igenom (med ordet lyckades avses friidrottare 

som överrräffade sina rekord eIler kom i närheten av dem eller placerade 

sig bland de sex bästa i respektive gren). 

Om vi betraktar de tre nämnda storevenemangen skilt för sig blir siff 

IOrna följande: i Rom lyckades 26,9 %, medan 73,1 % misslyckades, 

Belgrad var fallet 22,6-77,4 och i Tokyo 23,5-76,5 %. 

* 

Några förklaringar till hur man kommer till ovanstående siffror är på 

sin plats. 

1 OS-friidIOtten för fyra år sedan hade vi 26 represenranrer. Tre av dem 

gick i land med det som rycks höra till en av de ailmännaste företeelserna 

i OS - att sätta personliga rekord. För prestationerna svarade Jussi Rinramäki 

med 50,8 och 5:e plats på 400 m häck (samtidigt nordiskt rekord), 

Väinö Kuisma med 78.40 och 4:e plats i spjut samt Matti Sutinen med 

450 och delad 6:e plats i stav. Brita Johansson tangerade sitt finländska 

rekord i längd med 584, men gjorde bort sig i sluttävlingen med 18:e 

plats på 557. 

Nära sina personliga rekord kom Eeles landström med 455 och 3:e 

plats i stav, Jorma Valkama med 769 och 5:e plats i längd, Jorma Kahma 

23

Pauli Nevalaett 

lysande undantag. 

med 7.112 poäng och 7:e plats i tiokamp samt Seppo Suutari i samma 

gren med 6.751 poäng, som gay 12:e plats. 

Men i övrigt var det bara större eIler mindre finländska misslyckanden 

ver hela linjen i Rom. Det är onödigt att här "pricka" någon speciell frildrottsman, 

men 19 av 26 deltagare gjorde alltså sämre resultat än vad 

personliga rekord, årsbästanoteringar och form skulle ha motiverat. 

1 Belgrad för två år sedan vaI det ännu svårare för en finländare att 

sätta personligt rekord: bara då 19-årige Rainer Stenius lyckades med 

konststycket med 785 i längd, som gay silver dter Ter-Ovanesjan. Pentti 

Eskola var med samma resultat som Stenius och 3:e plats bara 1 cm från 

sitt dåvarande personbästa. Jussi Rintamäki tangerade sin tid från Rom 

(50,8) och blev fjärde. 

"Godkänt betyg" måste man ju också ge hela stavtrion Pentti Nikula, 

Kauko Nyström och RistO .t\nkio trots att de stannade 14, 15 resp. 15 cm 

under sina årsbästanoteringar. Men de blev ju i alla fall första, tredje och 

24 

fjärde. Olavi Salonen kom fyra på 1.51,2 i den svaga finalen på 800 meter. 

Men tidigare det året hade Salonen löpt på 1.48,0 ... 

Sju lyckades alltså i den jugoslaviska huvudstaden - 24 gjorde i större 

eIler mindre grad bort sig! 

Och så över tilI Tokyo, som alla har i gOtt minne. Finländsk friidrotts 

ära räddades ju av Pauli Nevala, assisterad av Jorma Kinnunen. Nevala 

stannande visserligen närmare fyra meter under sitt finländska rekord, men 

det är ju av ringa betydelse, då det blev guld på ett kast som var närmare 

två meter bäme än hans tidigare årsbästa. FörutOm spjurkastarna kom 

ingen av våra friidrottare in på poängplats. Nikula var ju närmast med 490 

och sjunde plats i stav. Eino Oksanens maratOnlopp (13:e) kan "godkännas", 

men knappast Pystynens och Valles - de två sistnämnda stannade 

i alla fall 6 respektive 7 1/ 2 minut från de tider, som de presterade i FM 

i augusti. 1 övrigt var det som bekant svaga blåvita friidrottsinsatser för 

hela slanten - diskuskast på 6,5 meter under årsbästa, längdhopp på 53 

cm från bästa noteringen för året och böjdhopp på 12 cm från årets 

finländska rekord mm. 

* 

Tanken går givetvis osökt tilI frågan varpå alla dessa misslyckanden kan 

bero. Säkert är väl, att idrottsmän misslyckas av många olika orsaker - 

orsaker som skador, felplanerad och oriktigt upplagd tränings- och tävlingssäsong, 

alltför stOr respekt för motståndarna m. m. 

Efter svenskarnas många misslyckanden i Tokyo-friidrotten påpekade 

svensk press bl. a., att orsaken till en del måste sökas i att de svenska 

stjärnorna alltför sällan söker upp internationell toppkonkurrens, aldrig 

skaffar sig den hårdhet ocb rutin som behövs för att klara sig i stora 

sammanhang. Häri kan ligga något av en förklaring, som i så fall också 

gäller för oss. Våra friidrottare föredrar att tävla så ofta som möjligt, men 

väljer gärna minder tävlingar framom att möta världseliten eller en del av 

den uromlands. 

Nu är ju människan trots allt ingen maskin - det avspeglade sig hUI 

tydligt som helst i de många ryska genomklappningarna i Tokyo. HUI 

väl alla orsaker än kan utredas och alla faktorer beaktas, så kommer det 

väl alltid att finnas en tämligen hög procent av misslyckanden i all idrott. 

Men rent lekmannamässigt sett borde en genomtränad idrottsman i alla 

fall ba minst lika stora cbanser att lyckas sam att misslyckas. Kan genamklappningarna 

faktiskt inte begränsas tilI 50 procent, sam ju redan det 

är i mesta laget 

-~- 

25

....'. ----,.~ 

..... .... 

Lagåkning ny giv på cykel 

av Lars Engman 

o 

A rets cykelprogram har varit digrare än någonsin ddigare. Tunisienrunt, 

Marocko-runt, Fredsloppet, inhemska 3-dagars, flera träningsläger 

och också i övrigt fullspäckade veckoprogram har varit melodin. Den nya 

cykelledningen med flera nya kvastar tog för ett år sedan hårt i och nu 

vet vi vad resultatet blivit. Inte en enda cyklist ansågs av OK kvalificerad 

för Tokio. Men bland cyke1folket torde man i alla fall känna sig ganska 

nöjd med säsongen, trots att OK:s inställning ännu svider. Man satsade 

hån på den topp, som stod till buds och att inte alla motsvarade förvänmingarnt 

var väl endast helt naturligr. Men av dem, som i stort sett stod 

rycken, kan man de närmaste åren vänta sig mycket avo Men det var inte 

endast toppen som fått sig en injektion, verkningarna sträcker sig nog 

betydligt längre. 

Som den nya givens främsta representant och den som uran tvive1 varit 

kvalificerad för en Tokio-resa står Gamlakarlebys Jorma Yli talo. Han har 

inte i en enda större tävling misslyckats utan alltid hållit sig framme i 

toppen. Att han inte fått in någon verklig fullträff betyder mindre, den kan 

komma när som helst. Den gångna säsongen har gett Ylitalo det självförtroende 

uran vilket inga större framgångar är möjliga. 

Spurten Ylitalos svaghet 

TIPPA 

OCH VINN 

Men Yli talo har ännu en svaghet som han bör kunna bonarbeta, närnligen 

spunen. Blir det en lång spun har han chansen där som alla andra, 

men i de all ra flesta fall blir det däremot en kon ettrig uppgörelse och 

då har Yli talo haft svårigheter. Ylitalo har i år visat att han har det viktigaste, 

det som våra dagars idrottsmän i allmänhet saknar, nämligen karaktärsstyrka 

- den starka viljan som inte ger tappt trots svårigheterna. Bäst 

kom dessa egenskaper fram i Fredsloppet där Ylitalo på tretton hårda 

etapper inte gay efter, uran samtliga dagar följde med i huvudklungan. Att 

han sedan den sista dagen hade litet omr och dessurom vädrets· makter 

emot sig och tappade terräng glömmer man gärna. Han hade i alla fall stått 

för en insats som inte många finländare före honom mäktat med. Att 

det inte var fråga om en engångs företee1se har Ylitalos senare framträdande 

visat och just detta gör att man tror på honom - tror att han de 

närmaste åren skall bli den blåvita åkare som tar upp Raul Hellbergs 

och Paul Nymans fallna mantel. 

27

ottnar i fel tranlng men också tili en del beror på felbedömning. Om 

man isin träning endast lägger an på att få många träningskilometrar i 

boken och inte förstår att variera träningen till någonting sam liknar intervallträningen 

i friidrOtt, ja då förstår man att varje ryck sam man måste 

göra i en tävling blir plågsamt och gör att man lätt' ger efter. Det tarde 

nog vara så att man i de f1esta fall tränat "intervall", men gör man det verkligen 

tillräckligt Här finns det kanske orsak att tänka om och få en 

ändring till stånd. Teoretiskt ligger det ju också så till att man om man 

tränat på rätt sätt, så bör man hålla för t. o. m. f1era hårda soloåkningar 

under en tävling för att sedan när man fån rymlingarna fast och får ligga 

på hjul koona återhämta sig på kon tid. Detta är ju vad träningen går 

m på och en tapptrimmad idrottsman tål det också. Här gäller det gamla 

ordspråket: våga, vinna, tappa kan man alltid. Man tappar kanske några 

gånger man tili slm står man pali och därför håller väl åtminstane de 

flesta på med tävlingsidrott. Mera fantasi och ett hunigare åksätt är vad 

man nu efterlyser. 

Att våra åkare verkligen kan hålla fan och håller för hård fan, har man 

åter se tt i år, t. ex. i FM 196 km i krävande terräng, där medelhastigheten 

närmade sig 42 km/ rim. 

Gamlakarleby IP:s hårda cykettrto - A ,. telo Lttmme (fr. v.), Jorma Ylitato och 

Pekka Saarelainen. 

Fel i träningen eller i bedömningen 

Våra cyklister hade i år f1era träningskilometrar bakom sig än under tidigare 

år. Andå hände det att flera också till tappskiktet hörande tili syne~ 

man att .. ens försöka hänga med, gay efter alltför Iän i större tävlingar. 

Nar man horde efter orsaken blev svaret alltid: det rullar inte. Och det 

så faktiskt m sam om man hade väntat att det skulle gå av sig själv. 

Kampatakterna saknades. Och här ligger också ett stan fel sam tydligen 

28 

Att vinna erkännande 

Oftast när det gäller en större internationell tävling händer det att de 

blåvita ligger någonstans i mitten av klungan och kanske ännu oftare 

alldeles på sladden. Det kan ofta betyda att man ligger femtio meter och 

mera efter täten. Varje ryck, sam alltid börjar någonstans i toppen, fonplantar 

sig ungefär sam vattenringarna på vatrnet när man kastar en sten 

och det beryder, att de sam ligger någonstans på nedre halvan av klungan 

får arbeta hårt för att hållas med. Vanligen är det ju också så, att det 

vid varje sådant ryck avskiljer sig en liten grupp sam lämnar huvudklungan 

och sedan när manövern upprepats tillräckligt många gånger återstår en 

liten grupp sam sedan bildar slurnamnen på resultatlistan. Varje tävlingscyklist 

vet detta men trots det gör man ingenting åt saken. Man litar 

helt enkelt inte på sig själv. En blåvit cyklist blev i Fredsloppet tillfrågad 

varför han inte höll sig längre fram i klungan och svaret blev: Man får 

inte pIats där, man får åka på yttersidan av klungan. Just det. M~n får inte 

plats med mindre än att man hjälper till med farthållningen. Men varför 

inte göra det då och få medtävlarnas erkännande Och man kan åter tilllägga: 

våga, vinna ... 

NM gay lärdomar 

årets NM visade det sig åter Imr svårt finländarna har att åka 

lag. 

29

Lagtempo med fyra man i laget går ju tilI så att man turvis håller fart, 

vanligen c:a 500 meter i gången, varefter man blir avlöst och får ligga 

på hjul tilIs man åter är i tlUen att sköta om farthållningen. För att kunna 

åka lagtempo bör man också kunna åka individuelIt tempo och trots att 

vi har FM i det senare, så är det tydligt att tempolopp åks alIdeles för 

litet hos 055. Tempolopp överhuvudtaget är krävande och det är tydligt att 

det just är på denna punkt som en uppryckning måste fås till stånd. Enligt 

vad man hört kommer också lagtempo härefter att ägnas en större uppmärksamhet, 

vilket inte är en dag för tidigt. 

- ~ - 

Jag sprang tills det gjorde ont. Sedan började jag med mitt träningsprogram. 

- Emil Zatop ek 

SYNT 

Lackfärg 

För utom- och inomhusmöbler. 

För dörrar och fönster. 

För båtar. 

l ä tt att må la, fäster och jämnar ut sig väl 

och sitter som synden! Inalles 130 olika 

kulörer. 

Det gälter att noga valta skidoma innan man beger sig ttt 

Tio år storspår 

av Björn Bjurström 

ett storspår. 

I'INSKJl FÄRG- 

" ..-ERNISSFABR.IKS AB. 

"0 m den finska skidledningen organiserar en tiokilometers riksmarsch 

på skidor är det många tinnar som gäspar ointresserat. Den finska skidledningen 

vet råd. Den ordnar en riksmarsch på sjuttiofem kilometer. Då blir 

det liv i nationen och folk trängs i spåren." Så stod det att läsa i Skid- och 

friluftsfrämjandets i Sverige tidskrift "1 alla väder" nr 3 årgång 1959. 

1 detta uttalande, som ju låter som en paradox ligger en heI del san- 

30 

31

ning, men decta är en sanning med modifikarion. Der fakrum, act mot 

cirka 100.000 storspårsåkare per år srår en dryg miljon riksskidare, visar 

redan act ovan cirerade passus ej är med sanningen överenssrämmande. Men 

den omsrändigheren arr ect så pass ston anral personer under de senasre 

vinrrarna åkt de långa spåren visar atr storspårer lockar. Decta, och med 

beaktande av att storspåren nu åkts i tio år, berättigar måhända tili några 

reflexioner kring derta ämen. 

* 

Må der försr konstateras, att skidåkningen i Finland är en omtyckr 

form av friluftsliv. Decta bevisas bl. a. av den imponerande siffran, 1.100.000 

riksskidare, som åkt sina 5 eiler 10 km, och tillsammans avlagr ca 10 milj. 

riksskidningsprov per år under de senasre åren. 

Der är icke läct act uppskatta den oorganiserade skidåkningen i antal 

eIler kilomerer, men att döma av trafiken i de talrika permanenra spår 

som finns och av mängden av spår och skidlöpare i skog och mark och 

på basen av myllret i teknik- och urförsåkningsbackar kan man slura sig 

tilI att även denna fritt urövade skidsporr har betydande proporrioner. 

Vi ser alltså art det blorr är en liten del av dessa skidåkningens vänner 

som ger sig i kast med srorspåren. Rent staristiskt urgör storspårsenrusiasrerna 

något över 2 % av landets hela befolkning, eliminerar man barn 

under storspårsåldern, gamlingar, sjuka eIler andra som av en eIler annan 

orsak ej kan tänkas vara med, kommer man dock tilI ert rärr irnponerande 

deltagarprocenrtal, troligtvis blir detra tvåsiffrigt. 

Under de tio år storspår arrangerats har antalet spår och deltagare varit: 

1955 Ispår ca 400 deltagare 

1956 14" 6.500" 

1957 38" ,,19.000 

1958 75" 50.000 

1959 68 " 30.000 (snöfattig vinrer) 

1960 91" ,,51.000 " 

1961 49" ,, 18.000 (snöfattig vinrer) 

1962 78" 60.000 

1963 111 " 95.000 " 

1964 114" ,,90.000 (snöfartig vinrer) 

* 

Så länge tävlingsåkning på skidor har existerar har i träningen ingårr 

åkning av långa srräckor. Man har kört länge och hån delvis för atr 

arbeta upp urhålligheten och höja konditionen i övrigt, men helt visst 

även för atr man redan ridigr märkt act den rröcther som infinner sig efrer 

många timmars åkning rvingar åkaren act falla in i den mest ekonomiska, 

ledigaste och effektivasre åksrilen. Ryrmen blir lugn och kraftbesparande 

samridigr som man får fram en viss vägvinnande, jag skulle vilja kaila det 

"grundfarr". Denna är givervis beroende på föret och rerrängförhållanden, 

men kännerecknas av långglid på slärmark och övergår till en något snabbare 

men dock lugn rakt i motluten. 

Redan innan storspåren för tio år sedan började åkas hos 055, hade man 

en viss erfarenhet av s. k. överlånga spår för vanligt folk, d. v. s. ickerävlingsåkare. 

Vasalopper i Dalarna i Sverige, som går från Sälen tili Mora, en sträcka 

på 85 km, har åkts mer än 40 gånger och med starkt inslag av ruriståkare. 

För ca rio år sedan var delragaranraler 400--700 åkare, varav över 

hälften s. k. ruriståkare. 1 40-årsjubileumslopper 1963 var man uppe i 

nästan 4.000 deltagare, av vilka gOtt och väl 90 % var motionsskidare. 

1 Finland samlade den rraditionella 90 km långa "Oulun hiihto" ett 

iögonenfallande starkt deltagande bland mrisråkarna. En genomgående 

iakctagelse vid dessa båda långlopp var atr der allra srörsta inrresser förefanns 

hos mrist- eiler morionsåkarna, som i allr srörre anral sökre sig till 

dessa lopp och drog andra med sig. Och väl arr märka - den som en gång 

kommir årerfanns i regel även följande år på srartlinjen. 

* 

Den ide som urgått från professor lauri "Tahko" Pihkala, act försöka 

få såväl ung som gammal ur på en, frän ect par mil lång rill inemot tiomila 

skidfärd, har visat sig vara långr frukrbarare och mindre uropisk än den 

för mången föreföll vid försra påseende. Man frågade sig kanske "Vem 

orkar åka sådana srräckor - kanske srå på skidor en heI dag - annat än 

hårdtränade 5-milsåkare med rimfrosr i pannan och blåbärssoppa på bröstet" 

Erfarenheren har visar, att de flesra av dem som gert sig ut i etr storspår 

har fullföljr lopper och arr man kommir på nyrt följande vinter. Svarer 

på frågan "Hur är decta möjligt" - blir "Der är icke enbart sträckans 

längd som är avgörande för genomförander av ect storspårslopp, utan även 

sättet på vilker der genomförs." . 

Därför åker envar en för honom eiler henne lämplig srräcka, beräknad 

så atr den med angenäm fart uran hårdkörning, med rillräckliga pauser 

och rillgång till mat och dryck, kan avverkas under en heldagsskidning som 

omspänner den ljusa delen av vinrerdygner. 

Sträckan varierar mellan 15 och 80 km beroende på åkarens ålder och 

32 

3 - V år Idrott 

33

kön, men ibland har huvudsrräekan gerr rillfälle rill åkning av spår på 

mer än nio mil. Uppdelningen på olika srräekor är i srora drag följande: 

60-80 km skidas av herrar fyllda 20 år 

45- 60 km åks av ynglingar på 17-20 år och 40-50-åriga oldboys 

30-40 km är avsedd för 17-45-åriga damer oeh oldboys över 50 år 

15-20 km är srräekan för 13-17-åriga ungdomar samr 65-åringar oeh 

äldre. 

Der är rillårer att åka en längre srräcka än normen förursätrer, men 

derra sker givervis efter egen prövning. Invalider åker en med hänsyn till 

deras skada oeh kondirion lämp!ig srräeka, doek minsr en fjärdedel av 

den normala srräekans längd. 

* 

1 detta sammanhang är det på sin plars att nämna atr för organisationen 

av srorspåren svarar Suomen Latu, som vid det praktiska genomförandet 

34 

..sa 

lOtp(om 

liA~ AVV E~ KAT 10_ 1\1l 

Stol'lIpil' 

~ ______ LOPPET 

.~ I'Å ST~ÄCKAN ___ _ 

"6 

ä DEN _____ IO_ 

~ 

• Dtllloittauot Ptrinteet .• 

Så häy ser storspårsdiplomet 

ut. vilket också 

som synes finns i wenskspråkigt 

mförande. 

samarberar med err flerral organisationer oeh institutioner. Som exempel kan 

nämnas arr vid den s. k. "Tahko-skidningen", d. v. s. helsingforssrorspårer, 

har Solvalla idrorrsinstirur under en följd av år srått för en av de 

vikrigasre mellansrationerna. Där har utOm mat oeh dryek erbjudirs rillfälle 

till vila, klädrorkning oeh r. o. m. bastu. IK Örnen har årligen åtagit 

sig en marstation i trakren av Snettans, Vällskog eIler Luuk. 

De negariva erfarenhererna av srorspåren är få. Allvarligare o!yeksrillbud 

eIler svårare fall av överansrrängning har varit ytterligt sällsynta. 

Skadorna inskränker sig i allmänhet till skid- oeh stavbrott. Under snöfarriga 

vintrar har antalet avbrutna skidspersar omkring sirrgroparna vid 

de svårasre utförs!öporna varit nog så talrika. 

Granskar vi det positiva hos srorspåren blir lisran berydligt längre oeh 

bilden mycker mera mångfasetrerad: Rent skidlöpningstekniskt sett är storspåråkningen 

myeket urvecklande, här gäller samma sanning för turist- som 

för tävlingsåkarna d. v. s. det är den rärra vägen tili effektivare oeh riktigare 

åkning. Detta gäller turiståkare i ännu högre grad, ty den normala 

söndagsruren, kanske med småbarn med i familjegruppen, ger sällan möjlighet 

till fri oeh farrfylld åkning. Storspåret är en god mediein för dem 

som hemfallir rill hafsig åksril eiler ert ineffekrivt trampande i spåren. 

Vr konditionssynpunkt kan noreras art man funnir arr en med normal 

hälsa urrusrad person som besirter nöjakrig skidfärdigher gort kan genomföra 

sin stOrspårsåkning uran att överhövan ta ur sig. Efter ert srorspårslopp 

känns den vanliga söndagsruren nästa gång den körs, uppfriskande oeh 

lätt jämförd med tidigare. Man får kanske lust art förlänga den normala 

turen eIler åker den med berydIigt bärrre farr oeh märker att det går 

med samma krafrinsats som tidigare. Storspåret lär en känna sina egoa 

kraftresurser, som ofra är berydligt srörre än man anat. Samridigr kommer 

man underfund med sina eventuella svagheter, med andra ord sagt - 

man lär känna sig sjäIv. 

* 

Av den behållning storspåren skänker kan ytrerligare framhållas art 

man Iär sig berydelsen av vila, mat oeh dryek vid låogvarig ansträngning 

oeh man kommer underfund med att vallningen är en vikrig detalj när der 

gäller art göra skidåkningen njurbar. En dag i storspåret blir en verklig 

frilufrsdag, man ser oeh upplever så myeker vaekert i skog oeh mark oeh 

man hinner faktiskt kornma i kontakt med naruren. Väl i badet eller den 

efrerlängrade sängen h nner man den inre rillfredsställelse väl utfört arbere 

skänker, efter välgöraode arbere får muskIerna sin välgörande vila. Oeh 

den som åkt sitt försra srorspår ioser nl! vad han tidigare blou anat - 

det är något visst med åkning i överlånga spår. 

- ~ - 

35

EM i Schweiz - en milstolpe 

i orienteringens internationalisering 

av Lasse Heideman 

CHARTRA EGEN 

«» •• 

BUSS P A NARMASTE 

BUSSTATION - 

Det har blivit allt vanligare att idrottsgrupper och andra större sällskap 

reser med egen, enkom rekvirerad buss. 

NYHET 

GRUPPBllJETT 

får köpas av sällskap på minst 10 personer, varvid barn i åldern 4- 11 

år räknas som vuxna. Resans längd måste vara minst 100 km och avfärden 

kan ske också från orter utan busstation. Rekvisitionsavgift 4:-, 

20 % rabatt beviljas på engångspriset fö r alla som fyllt 12 år. Rabatt 

beviljas inte på tillskottsavg ift för snabbtur. Den tili eng å ngsb il je tt.~n 

hörande platsavgiften .uppbäres ej. Närmare upplysn ingar fås på narmaste 

busstation. 

Oy Matkahuolto Ab 

55 busstationer och 

450 MH-agenter 

N är imernationella oriemeringsförbundet (IOF) för drygt två år sedan 

utsåg Schweiz till arraogörslaod för 1964 års EM i oriemering, hälsades 

beslutet ime med någoo större entusiasm bland de nordiska elitorienteraraa. 

Man befarade, att en tävling i alplandet knappast kunde ge ett 

idrottsligt riktigt utslag. De stora höjdskillnaderna, terräogens beskaffenhet, 

kartorna och komrollplaceringen skulle, ansågs det allmäm, gynna det 

egna landets löpare i otillåten mån. De erfarenheter man haft från orienteringsresor 

till Schweiz pekade på stora svårigheter för utlänningar att klara 

sig i Schweiz. 

Det var på grund härav jag med blandade känslor mottog uppdraget att 

fungera som komrollam för banorna och övervakare av tävlingsmaskineriet. 

Med desto större tillfredsställelse kan jag därför konstatera, att tävlingen 

blev en stor framgång för de schweiziska arrangörerna, som med 

basen Rolf Niischeler i spetsen ime sparat någon möda att göra orienteringshistoriens 

andra EM till vad rubriken gör gällande - en milstolpe 

i den imernationella oriemeringens utveckling. De farhågor, som hystes 

då beslutet fattades och måhända ännu före tävlingen, visade sig helt 

ogrundade. Tävlingen blev fullödig och utslagsgivande i alla avseenden. 

* 

TilI tävlingsterräng hade arrangörerna valt trakterna rum Mom Tendre, 

en av de högsta topparna i det schweiziska J ura-området. Några ord om 

detta vaI är på sin plats. Jura sträcker sig som ett bälte längs en stor del 

av landets nordvästra delar upp mot gränsen till Frankrike. Ungefär en 

femtedel av området ligger inom Schweiz, resten tillhör Frankrike. Man 

kan utan tvekan säga, att Jura är den enda "vildmarken" Schweiz kan 

uppvisa. 1 övrigt är ju landet forstmässigt och agrikulturellt färdigt i alla 

avseenden. Typisk för Jura är kalkstensberggrunden, som är så ·porös, att 

den tillåter regnvattnet att rinna igenom. Följaktligen bildas inga vattensamlingar 

och de för oriemeringen så typiska kärren och bäckarna saknas 

helt. Aven efter mycket häftiga regn är marken torr efter någon timme. En 

annan typisk företeelse för Jura är de vassa kalkstenarna, som översållar 

terrängen och gör den synnerligen svårforcerad. Skogen består övervägande 

av granar, den s. k. Juragranen, en troligen nära släkting tili vår 

37

egen gran, men mera tätvuxen och välformad. Mom Tendres topp ligger 

på 1.680 m och höjddifferenserna på banan varierade mellan ca 1.600 m 

och 1.270 m. Bilden av ]ura-området kan ytterligare kompleneras genom 

omnämnande av de stenmurar, som separerar olika betesmarker från varandra. 

Någon egentlig bebyggelse finns ime inom tävlingsområdet, men 

väl ett antal hyddor avsedda för kor och deras skötare, som tillbringar hela 

sommaren uppe på höjderna. Vägnätet är glest för att vara Schweiz. 

Det som gör området svåroriemerat är ime höjdskillnaderna som man 

måhända frestas arr tro då man hör Schweiz nämnas. De största svårigheterna 

ligger i områdets stenighet samt i de diffusa gränserna mellan 

sluten och öppen skog. Den förra är på kartan betecknad enhetligt grön 

och den senare med gröna ringar, och det ser enkelt ut, men i terrängen 

är det ofta omöjligt att fixera gränsen. 1 övrigt är kartorna över området 

tilIförlitliga och dessutom var de detaljkorrigerade specielIt för tävlingen. 

* 

Om terrängen var lämplig hade arrangörerna i stälIet vissa svårigheter 

med den erforderliga funktionärsstaben, ty i trakterna utövas ej oriemeringo 

Det var därför huvudsakligen Bern-distriktets oriemerare, som stod 

för arrangemangen och ime mindre än ca 300 funktionärer drog sitt strå tilI 

stacken. En del av dem var dock från skidklubben på cemralplatsen Le 

Brassus, känd för sina vimerspel. Genomförandet av tävlingen blev därför 

huvudsakligen ett transponproblem, men med bistånd från armens 

sida löstes uppgifterna tili belåtenhet. Armen stod f. Ö. också för de radiostationer 

som levererade melIamider från hanan. 

Det var första gången oriemerare från alla IOF-anslutna länder ställde 

upp i en tävling. Speciellt imresse tilldrog sig vid starten Väst-Tysklands, 

Österrikes och Bulgariens löpare, och narurligtvis var man spänd på vad 

värdlandets egna tävlande hade för trumfkon på hand. Nordborna var 

fruktade från förut, och speciellt svenskarna - och narurligtvis svenskorna 

- rapporrerades vara i ypperligt slag. 

Den individuella tävlingen på lördagen blev som käm en star finländsk 

framgång. Nordiska mästaren från 1%1, Erkki Kohvakka, gjorde ett praktlopp 

och "plockade" banans femtan komroller praktiskt taget direkt med 

undantag för den första, där han förlorade ca tre minuter. Vid tredje kontrollen, 

där mellamider gavs, låg han därför ime bäme tili än på elfte 

plats. Följande mellamid kom från nionde komrollen, och här hade Kohvakka 

avancerat tili delad tredje plats efter schweizaren Schwager och Sveriges 

S-O. Aberg, som ledde med ca tre minuter. På slutdelen av banan 

forcerade sedan Kangasniemi-löparen suveräm och gick i mål med två minurer 

tillgodo på tvåan, Alex Schwager. Denne ansågs vara den starkaste 

38 

39

land alplandets löpare och han infriade förhoppningarna. Aimo Tepsell, 

FSO-löparen från Gamlakarleby IF, alltid säker, fick nu sin imernationellt 

sen bästa placering. Av tre medal jörer två finländare, det smakar!!! 

Men sen kom svenskarna, och det gjorde de med besked: fjärde, sjätte, 

sjunde, åtronde, nionde och tionde - alla sex löparna bland de tio bästa. 

Ime att undra på att följande dags budkavle av mången ansågs vara 

avgjord på förhand. Norge fick sin nya komet, Stig Berge, in på en hedrande 

fjärde plats, men Magne lystad hade det motigt på vägen. Han 

var tydligen ime i bästa trim. Ur resultatföneckningen kan vidare noteras: 

bästa dansk 20:e, bästa ösrrysk 22:a, bästa ungrare 29:e, bästa bulgar 33:e, 

bästa tjeck 35:e osv. Det kan tyckas att de mellaneuropeiska placeringarna 

ime motiverar någon större optimism med tanke på framtiden, men 

det väsentliga i sammanhanget är det fakeum, att mellaneuropeerna kunde 

komma igenom en svår bana i eung terräng uran att förlora mycket i tid 

till Europa-eliten. Mellan-Europas oriemerare är otvivelaktigt på rätt väg, 

och om några år kan man vänta sig löpare som på allvar tar upp kampen 

Vår segrande kvartett i EM-budkavlen. Fr. v. "matchvinnaren" Aimo T epsell, Rolf 

Koskinen, Erkki Kohvakka och Juhani Salmenkylä. 

40 

om segern med nordbor och schweizare. De största förutsättningarna härtili 

har måhända Östtyskland och Tjeckoslovakien. 

1 damklassen var som väntat svenskorna överlägsna, men tilI seger räckte 

ime deras kunnande och tur den dagen. Det blev istället lilla knubbiga 

schweiziskan Margrit Thommen, som rog mästerskapet. Någon överraskning 

var det inte frågan om, ty hon har visat god form under hela åree. 

Efter tre svenskor kom så ungerskan Scharlotte Monszparcs, och hennes 

femte plats måste betecknas som sensationelI. Det hade väl ingen ändå 

trOtt, att en ungerska skulle säna alla finländskor, norskor och danskor på 

plats. Vår egen Tuula Hovis sjätte plats bör värdesättas i det förnäma 

sällskapet. 

* 

Om tävlingen på lördagen gynnats av sensommarsol och hög värme, 

visade Jura upp ett annat ansikte söndag morgon då budkavledagen grydde. 

Regnet strilade ner och en råkalI dimma svepte in över tävlingsområdet från 

alperna. Det blev gemensam stan för de båda klasserna och klockan 9.00 

smällde startskottet. Erkki Aro, vår tränare och UK hade satsat på följande 

mannar: Juhani Salmenkylä, Rolf Koskinen, Aimo Tepsell och Erkki Koh· 

vakka. Taktiken var att rutinerade Salmenkylä skulle försöka få upp en 

lucka så att de övriga skulle få "arbetsro". Schackdraget lyckades tack vare 

Jussis djärva satsning, och man kan säga, att Finland ledde budkavlen 

från Salmenkyläs första steg. Att Koskinen förlorade närmare två minuter 

åt sin man becydde inte så mycket, ty TepselI var mogen för ett ny tt 

srorverk och han lyckades lämna Magne lystad med nästan tio minurer. 

Kohvakka hade bara att säkra segern och det var ingen hejd på den finländska 

glädjen, då han löpte i mål med kännspak segerviftning. Norges. 

silver var egentligen aldrig hotat, ty svenskarna hade sin dåliga dag då 

ingenting ville lyckas. Som ett kuriosum bör nämnas att tre av Norges 

mannar gjorde jämnt lopp med sina finländska kumpaner. Det var lystad 

som fälIde laget i srriden om guldet! 

De svenska damerna rog inga risker uran spelade ur allt sitt kunnande 

och kunde inregistrera en överlägsen seger. Europamästarinnorna heter 

Ann-Marie Wallsten, Eivor Sten·Olsson och Ulla lindqvist, segrarinna i 

EM för två år sedan och . bronsmedaljör dagen förut. Men sedan blev det 

strid om de följande placeringarna, och det blev Thommen föninnat att 

föra upp Schweiz tili silverplats. Danmark blev tredje efter en spurtupp· 

görelse mellan Karin Frederiksen och norskan Marit Ökern, som danskan 

tili allas förvåning avgjorde tili sin fördel. De danska medaljerna var oerhön 

populära och visst var det roligt, att Olaf Andersens flickor fick en 

fullträff. 

* 

41

En par faktOrer som inverkade på de tävlandes prestationer må här nämnas: 

områdets tidigare omtalade stenighet och den runna luften. Den förra 

sane löparnas skodon och fotsulor på svåra prov och de flesta klagade 

över blessyrer på fötter och ben. Den tunna luften konstaterades i viss 

mån inverka på andningen. Dessutom tillkom en sekundär yming, i det att 

muskulaturen inte erhöll tillräckligt syre genom hjärtverksamheten. Följden 

blev att praktiskt taget hela det finländska laget klagade över styva och 

sjuka muskler efter tävlingen, något som inte händer en topptrimmad orienterare 

efter en aldrig så rung tävling vid normalt lufmyck. Måhända bör 

IOF i konformitet med internationella skidförbundet fixera en maximihöjd 

för mästerskapstävlingar i framtiden. 

Som en slutOmdöme kan sägas, att arrangörerna i Schweiz lyckades 

göra sin mästerskap så neutralt det överhuvudtager är möjligt i orienrering. 

Jag tror an tävlingarna kommer an gå till histOrien som en organisatOrisk 

fullträff, och många var de tips den finländska lagledningen fick 

med sig hem med tanke på de tredje mästerskapen, som Finland står som 

arrangör för år 1966. 

Väl mött, Europas orienterarelit, från Svarta Havet till Hammerfest! 

-~- 

Idrotten ör dykan av dm kroppsliga härligheten, e,~ dyrkan i handling, som går 

1tt på kroppens utveckling tiU högsta möiliga mått av kra/t, smidighet och snabbhet. 

- Artur Eklu1~d 

Fotlöparen är mycket ängslig in12an han kommit i form, men han är det i än 

högre grad, sedan han uppnått den, ty då måste han frukta att förlora den. 

- Georges Rozet 

Oy PREVEX Ab 

Oy JAKOLON Ab 

Byklina PLASTPRODUKTER Vettar 

Avloppsrör 

av 

Livbojar 

Oljeslangar 

Ankarbojar 

Vattenledningsrör 

KVALITET 

Fiskeflöten 

Bevattningsslangar 

Bilsittdynor 

Förpackningsslang 

Blomkrukor 

Växthus- & byggnadsplast 

Förpackningsmaterial 

NYKARLEBY 

Tel. 20 100, 20 154 

42 

Några tankar kring 

gymnastikfesten i Parg"aS 

av Holger Boije 

Stolt fanborg med smällande dukar i hård nordväst. 

Blåfrusna småflickor i färggranna dräkter. 

H ornmusik och vårfagert Aboland. 

Spänstiga damer i strikt svart. 

Den bästa av inomhusfester. 

Prickfria arrangemang och ypperlig mato 

Men svag manlig imats. 

Och en utebliven la1zdshövding utan så mycket som ett hälsningstelegram. 

Detta blev för mig de starkaste intrycken från Pargas-festen; alltså mesr 

positivt om också skuggor icke fanas. 

Före festen tOrde röster ha höjts för, an upphöra med dessa gymnastikdagar. 

Man sade att de hade överlevt sig själva och att de inte me ra 

skulle ha något beränigande. Festen själv gay dock ett klart svar årminstOne 

för damgymnastikens del. Den urvisade, att det ännu finns alldeles nya 

saker att visa upp. Jag tänker då närmast på Vasafruarnas husmodersgymnastik, 

som blev en verklig fullträff. Och damernas stOra uppvisning 

hade ett msökt fint komponerat program, som genomfördes med grace och 

precision, om det också inte var så publikfriande som Hickornas färgglada 

lek. Damernas svarta dräkter Iät själva rörelserna framstå som det väsentliga 

och detta var avgjort tili fördel för helhetsintrycket, då varje "man" 

i ledet kunde sin sak. 

Det var säkert inre många av deltagarna som ångrade att de var med. 

Känslan av samhörighet med hela Svensk-Finland och den kamratliga 

stämning, som präglat alla dessa gyrnnastiksamlingar, är någonting att ta 

vara på i vår splimade tid. Och dessutom betyder de, åtminstOne för en 

stOrstadsbo, en ynerst givande semester, då dagsprogrammet och hela omgivningen 

så väsentligt skiljer sig från hans eIler hennes manschettprydda 

vardag. 

* 

Men vad är det då som gör, att intresset på manligt håll är så mycket 

svagare än på kvinnligt 

43

Jag tror att de flesta flickor av i dag, såväl äldre som medelålders och 

unga, är medvetna om, att en slank välgymnastiserad kropp inte bara gör 

livet behagligare att leva utan även betyder mycket för den kvinnliga charmen 

och fägringen. En herre däremot har nog lättare att acceptera en liten 

kalaskula. När flickorna så gymnastiserar för att hålla sig i trim, lär de 

sina övningar ordendigt och när de sen kan sina övningar, tycker de det 

är roligt att visa upp sitt kunnande. Och när det sen blir uppvisning, så 

vill de cräna ytterligare för att allt skall gå perfekt. Så för den kvinnliga 

ambitionen fram tili en uppvisning av den klass vi fick se i Pargas. Men 

vi skall heller inte i detta sammanhang gIömma att ge en ros åt ledarinnornas 

oförtrutna entusiasm. 

Om skapeIsens herre åtminstone i vårt land tar problemet med kalaskulan 

något lättvindigare, så tar han också sin gymnastik på allvar mindre. 

Visserligen är det bra med principen "kom som du är, gör som du kan", 

men nog klingar uppmaningen att ta ut rörelserna ordendigt väl ofta i 

onödan för döva öron. Det är med gymnastiken som med allt annat i livec: 

blott det man helhjärtat går in för, fängslar och ger tillfredsställelse. Slöheten 

kan vi inte skylla på, att vi är amatörer och att gymnastik inte 

tangerar vår dagliga gärning. De danska mejeristerna och kontoristerna, som 

i Pargas fröjdade oss med sina fantastiska volter, har nog inte i sina yrken 

något stöd för sitt gymnastikkunnande. Men de har skött sin träning på 

allvar och ingen kunde väl undvika att lägga märke tili, vilken glädje de 

också själva hade av sin lek med tyngdlagen. 

* 

Gymnastiken och speciellt motionsgymnastiken är en sPOrt, som skall 

bedrivas i stor gruppo Det blir aIdrig riktigt fröjd och farc över träningen 

med blott någr:a få man i ledet. Och på små orter kan det dessutom vara 

svårt att få tag på en duktig ledare. Men detta är ännu ingen förklaring. 

Om intresset finns går det andra nog att ordna. Danskarna vi såg leddes 

av en amatör och var bosatta i tre små samhällen, men sammanstrålade 

regelbundet tilI träning på sitt självkonstruerade satsbräde. Och inte är 

nu vägarna så förfärligt mycket bäme i Danmark än hos 055. 

Men massgymnastiken är inte modern, den sarnmangår inte med tidens 

melodi. 1 televisionens och popdyrkans tidevarv vill människan inte roa sig 

- utan roas. Sällskapslekarna, amatörceatrarna och diskussionsklubbarna är 

melodin, som kom bort. Det är ofta rent av för jobbigt att gå på bio eIler 

teater, eIler att hålla en spiritueIl konversation i gång. För mången är 

fritidssysselsättningen att sjunka ner i en stol och vrida på en knapp. 

Sporten siktar skrämmande ofta mot att bli stjärna, har man ej chans tilI 

det, får sporten vara. Och för att locka pubIik skall det vara en världsberömd 

ido!. Att folk, som isin dagliga gärning får en vi ss portion motion, 

44 

Damk akrobatikgymnastik ut· 

gjorde ett trevligt inslag i gymnastik/esten. 

under dessa omständigheter inte Iockas av gymnastik är knappast ä~nat .att 

förvåna. 1 storstäderna är behovet av kroppsrörelse kanske mera pataglrgt. 

Också om en del av 055 i HGK möter upp på övningarna, som en välkommen 

anledning att träffas, tror jag ingen efter eno ö~nig :.ill förneka, 

att det gjort förbaskat gott. Och deltagarantalet har hallIt SIg ratt konstant 

genom åren. . . 0 

Men också på andra håll i Svensk-Finlan~ rycks Intresse fmnas .. Det lag 

trägen träning bakom de fina pyrarnider Osterbotte~ ~ade .. att VIsa fram 

i Pargas. Så eIden är nog icke helt slocknad och VI far vaI hoppas ~ tt 

då reaktionen mot dagens passiva nöjen en gång sätter i~ , gymnastl~mtresset 

också på manIigt håll i vårt Iand skall blosas upp I ny, fuIl J aga. 

Det borde på ny tt gå upp för mänskorna, att man har bra . myc~ et rolr~ ar e, 

då man har roligt så, att det känns i både armar och ben, an da bara ogon 

och öron förmedla roande intryck tilI små grå ceIler. 

-~- 

45

TA 

PAX 

TA 

FAZERS 

PAX 

STRAX 

Det ar gott 

det är från 

1Äf" 

Gyml1astiklärarel1s skyldigheter 

av Barbara Helsingius 

1 Vår Idrott 1963 förekommer en artikel om skolidronens akmella 

problem där HSID's ordförande Bo Andersson sätter fingret på en örn 

punkt. Att den ömmade var alldeles tydligt men varpå berodde detta 

Var det ett inre medgivande an Bo Andersson hade rätt då han kallade 

de finlandssvenska gyrnnastiklärarna likgiltiga och i synnerhet risade H elsingforslärarna 

för bristande inrresse för skolungdomens idromverksamhet 

EIler berodde reaktionen på en rättmätig indignation över en missuppfattning, 

bristande förståelse för lärarens möjligheter och generalisering 

på basen av ett fåtal 

Man skall kanske först fråga vilka skyldigheter gymnastikläraren har 

genremot eleverna. Det står ingenstans skrivet an läraren under sin fritid 

bör ta hand om någon fortsan undervisning lika litet som andra lärare kan 

anses skyldiga att hjälpa fram efterslänrrare. 

] ämförelsen haltar men fakmm kvarstår och då återfinns frågan om gymnastiklärarens 

"moraliska plikter". Hur långt skall han gå med an fylla 

en sådan plikt under fritiden, vid sidan av det egentliga arbetet ReSllltatet 

av omfattande förfrågningar bland Helsingfors kvinnliga och manliga 

gymnastiklärare visar en variation av åsikter som ger en liten anrydan 

om hur oerhört komplicerad frågan är. Asikterna vandrade över hela skalan 

från bestämda bastoner helt emot fritidsanvändandet tilI en optimistisk 

diskanr där man gärna offrade sig helt. Men sådana åsikter är jll inre bara 

ett resultat av abscrakt filosoferande utan baserar sig direkt på lärarens 

möjligheter och det var inrressanr an konstatera, an alla tillfrågade ansåg 

sig göra allt som stOd i deras makt. Och hur förhåller det sig då med 

gymnastiklärarnas andel i elevernas förberedelser för tävlingar och i extra 

verksamhet överhuvudtaget 

* 

Bland de kvinnliga tillfrågade, är alla, enligt egen lltsago, såvin möjligt, 

med som åskådare-tränare då den egna skolan deltar i tävlingar medan de 

flesta förefaller använda en avsevärd del av sin fritid vid de omedelbara 

förberedelserna. Ett par unga, energiska damer ställer sig när som helst 

tilI förfogande medan en tredje reserverar en minimitid per vecka för alla 

inrresserade. 1 alla skolor deltar gymnastikläraren också i en stOr del av 

jlllfestens program och organisation. 

På den manliga fronren var tendensen densamma och man kan säkert 

47

. ' 

fastsIå att det i de fIesta fall inre beror på likgiltighet från Iärarens sida 

om eIeverna bIir förfördeIade "i prövningens srund". Man kan kanske säga 

att det ur det egna inrressets jordmån växer upp ett verksamhetsträd, mer 

eiler mindre rikt förgrenat, men trOts att det Iåter vackert är det ime 

med sanningen överensstämmande då så många av grenarna vissnar genom 

de olika faktOrer som speIar in. Kan en Iärare som hela dagen syssIar 

med idrott och gymnastik fortfarande efter arbetstiden entusiasmera och 

undervisa Vad gör en gymnastikIärarinna vars familj kräver sin beskärda 

del - hur skall gracerna deIas Kan man överhuvudtaget dra några parallelier 

mellan företeelserna på mindre orter jämte landsorten och i huvudtaden 

Det framkom under pratsrunderna att mången ansåg det mera 

motiverat för en gymnastikIärare på Iandet att delta efter arbetstid, då där 

förekommer färre möjIigheter för intresserade att uppsöka speciaIkIubbar 

och där samtidigt kanske de yttre möjIigheterna i någon mån är en smula 

bäme än i den trånga staden där Iärarna ofta för en hopplös kamp 0111 

ett hörn av någon dammig pIan. IdeaIet vore uran tvivel om varje Iärare 

när som helst kunde tåga ned till idrottsplanen med sina adepter - både 

ridsförlust och enerverande och osäker förhandsplanering skulle undvikas. 

* 

De flesta skolor har en idromförening som mer eller mindre aktivt deltar 

i de tävlingar som anordnas och det är självfallet att föreningen skall an 

Iita gymnastikIäraren för råd och som en slags stödjepunkt. Men är det 

också meningen att denne ensam skall ansvara för träningen av tOpparna 

eller skall dessa bIi assistenter vilka för fram såväl tOpp som bredd under 

Järarens överinseende Och är det överhuvudtaget meningen an gymnastik 

Järaren skall använda sin fritid då det gäller an pressa fram speciaIister 

då det snarast är "den breda massan", d. v. s. alla som är hans arbetsmaterial. 

Det förefaller som om man så gort det sig göra låter försöker vandra en 

gyllene medeIväg och ge hela skaran sin uppmärksamhet under skoltiden 

och dessurom i någon mån de intresserade efter den ordinarie arbetstiden 

- individuellt eller genom idromföreningen - medan man heIt koncemrerar 

sig på skolans represemanter för tävIingarna då den tiden är 

inne. Och det sker på fritiden. 

LektOrerna Brita Jansson och Margareta Jacobsson vid Svenska Flick 

Iyceet har fört sina flickor till stOra framgångar och man kan spåra den 

speciella uppmärksamhet som givits eliten men absolur inte på de andras 

bekosmad då det ur deras Ied stiger fram nya tOppar år efter år. "Det är 

faktiskt rätta tiden att komma med en sådan fråga" , säger lektOr Jansson, 

"jllsr då vi varit mitt inne i all slags aktivitet! Ime är Iäraren skyIdig att 

ge av sin fritid men bäme är det jll mera man kan ge och jag skulle absolur 

ime säga att Iärarna är likgiltiga men det finns JU gränser som dras av 

familj och hem o. s. V." 

1 den berörda artikeln jämförs 

* 

de finlandssvenska gymnastiklärarnas 

intresse och aktiva deltagande med morsvarande på finskt håll och det 

utfaller inte fördelaktigt för de försrnämnda. Kanske är detta ett tema 

för ett specialarbete - med mindre kan man inte tränga dj~pare in i frågan. 

Det har dock visat sig genom sam taI med lärare vid finska skolor att de 

kämpar med samma svårigheter och art några större olikheter inte står att 

finna. Också här måste varje fall tagas för sig - varje skolas och lärares 

möjligheter granskas objektivt. 

Det kan också vara ganska hälsosamt för ungdomen att ansvara för anordnandet 

av tävlingar och för deras genomförande och att ime vänja sig 

vid att vandra vid lärarens ledband. Detta hindrar inte att de måste kunna 

ha en känsla av förståelse, intresse och stöd från sin lärares sida också 

om denne ime hela tiden deltar som en oavlönad elimänare. 

Det förefaller som om påtalade missförhållanden till största delen skulle 

sakna reell grund vilket inte bör tagas upp som ett hurra-vad-vi-är-bra-urrop 

för att vi sedan skulle slå oss ned med händerna i kors. Det finns plats för 

förbättringar beträffande kommunikation och samförstånd mellan eleverlärare-idrorrsföi:bund, 

men snarare gäller förbättringarna de yme möjligheter 

som står oss till buds. Naturligtvis förekommer fall av bristande intresse, 

men det tOrde snarast vara dessa som urgör nämnda "lysande 

undantag". 

Men det vore kanske på tiden att samhället skulle ta en mera reaIistisk 

och mindre idealistisk ställning tili problemet - lösningen kan ime vara 

så avlägsen. 

- ~ - 

O.V. LARS KROGIUS A.B. 

SPEDITION - BEFRAKTNtlNG - FARTYGSKtlARERING 

KOP OCH FORSALJNING AV FARTYG 

Helsingfors 

Fredrikshamn - Kotka - Hangö - Aba - Raumo 

Björneborg - Mäntyluoto - Räfsö 

48 

4 - V år ldrott 

49

OMEGA 

är gjord för att VISa exakt tid 

under varje sekund i många årtionden. 

OMEGA kan Ni Iita 

på i alla situationer. 

r"';::;':;:':::::;~:'~;""'''1 

11 11 11 111111111 111111 1111111111111 111 1111111111 111 11111111111111 111111 1111111"1 

. KVL.TA JA KEL.LO OY 

Helsingfors 

Mikaelsgatan 11 - Tel. 632544 

Alltid före 

medl"iJ 

Skidäkningen blir roligare med SWIXskidvallorna. 

Elitäkarna väriden runt 

använder SWIX-vallor - de ger säkra 

resultat i varje före. 

SWIX-vallor, -klister, -pastor, -grundvallor 

fäs i alla affärer i branschen. 

De ger Er ocksä gratis noggranna vallningstips 

och en tabell, enligt vilken 

Ni kan välja rätt valla för varje före. 

v ä rldens ledan de 

s k id v alla 

Skolidrotten i ett utvecklingsskede 

av Nils Kankkonen 

D å vi i dagens läge betraktar de möjligheter ungdomen har att välja 

emellan, då det gäller fritidssysselsättningar, märker vi att de är otaliga. 

Tyvärr kan idrotten inre erbjuda ungdomen lika lockande sysselsättningar 

som andra organisationer vilka delvis leva på ungdomens fritidssysselsättningar, 

t. ex. barer och nöjeslokaler. Dock vili jag påstå att idrotten står 

nära skolungdomen. Idronen har alltid spelat en stor roll i den växandes 

liv och särskilt urmärkande är inrresset hos barn före pubeneten. 

De som är mest inrresserade skriver naturligtvis in sig i en idrottSförening 

och får där sin tävlingslust tillfredsställd. Denna del av ungdomen, 

som aktivt och regelbundet sysslar med idrott är dock liten. Långt 

flere är de som endast får sin nödvändiga motion genom den undervisning 

de får i skolan. Dessa elever är i regel inrresserade och har star behållning 

av fysisk fostran, men är inre tiliräckligt intresserade för att helt kunna 

gå in för idron eiler också har de andra starkare intressen och hobbyn, 

som upptar deras tid. För dessa urgör skolidrotten en möjlighet an ge 

utlopp för de naturliga behov som de har av rörelse. Denna form av 

idrottSutövning visar en klar tendens att öka. 1 de i skolans regi arrangerade 

idronstillfällena har även sådana elever - vilka ej annars av olika 

skäl, såsom att de an'ser sig inte klara sig eiler inre har förutsättningar 

osv. - en möjlighet att göra sig gällande och kan sålunda på allvar bli 

in tresserade. 

* 

En av skolans målesättningar för fysisk fostran är att hos eleverna ingjura 

intresse för idrott samt ge dem nödiga insikter däri, för att de sedan 

när de slurar skolan kan fonsäna att hålla sin fysiska kondition uppe. För 

att nå dena mål anser jag att skolidrotten erbjuder utmärkta medel. Praktiskt 

taget alla kan deltaga i interna skoltävlingar och steget är inre långt tili 

skolkamper och skolidrorrsdistriktens tävlingar. Det gäller bara' an med 

lämpliga medel väcka den tävlingslust som finns hos ungdomen . 

Den organiserade skolidronen är ingenring ny tt. Redan på 1920-talet 

bildades Helsingfors elementarskolors idrottSförbund som tog hand om 

denna del av idronen. Dena var en föregångare till Svenska Finlands 

Skolidrottsförbund (SFSI), som grundades den 7 juni 1926. Banbrytarna 

för detta företag torde finnas i den första styrelsen, som bestad av: ordf. 

51

Gunnar Ahman, sekr. ils Krogerus, kassör Lars Roos och Bengt Sjöstedt, 

Elis Janson, Robert von Bonsdorff och Eugen Apter, vilka alla ännu 

tillhörde ungdomens egna led. Tili förbundet anslöt sig 11 medlemsföreningar. 

Från denna början urvecklade sig SFSI snabbt jämsides med motsvarande 

finska förbund Suomen Oppikoulujen Urheiluliitto (1926). 1 detta 

nu räknar SFSI med 52 medlemsskolor och c:a 17.000 medlemmar. 1 SFSI 

har det alltid varit ungdomen själv som stått för ledningen. 

Det är naturligt att SFSI:s främsta uppgift var att arrangera mästerskapstävlingar 

och denna uppgift har förbundet även bibehållit som sin viktigaste. 

Mästerskapstävlingar arrangeras i åtta individuella grenar och fyra 

lagspel är med på programmet. Deltagandet i dessa tävlingar visar en 

kraftig tendens att öka såsom även nedanstående siffror visar. 

1959 

539 

1960 

673 

1961 

1.266 

1962 

1.786 

1963 

2.026 deltagare 

Aren 1959 och 1960 arrangerades mästerskap i endast sex grenar. 

Dessa resultat baserar sig endast på tävlingar arrangerade av SFSI. Om 

man tar i betraktande alla skoltävlingar som arrangeras stiger deltagaramalet 

tili det mångdubbla. H ärtill kommer alla de bollspelskamper som spelas 

såväl på distrikts- som förbundsnivå. 

* 

"Stafettkarnevalen", som SFSI:s förre ordförande Carl-Olaf Homen hämtade 

med sig från USA och anpassade för våra förhållanden, har utgjOrt en 

synnerligen värdefullt bidrag att stimulera idrottsimresset i skolorna. Den 

enorma emusiasm med vilken skolungdomen mottog "Karnevalen" visar 

att om man bara finner de rätta medlen, så kommer idrotten att vara 

lika populär som tidigare i skolan. 

En annan form av skolidrott som i detta sammanhang bör nämnas är 

de s. k. "Allfinska bollspelscuperna" som arrangeras i ett flerral bollspel. 

Genom an det praktiska arrangemanget sköts av specialförbund och välvilliga 

donatörer står bakom tävlingarna blir det möjligt att med mycket små 

kostnader för skolorna deltaga i dessa hela landet omfattandhe cup-täv 

Jingarna. Dessa bollspeJsrurneringar samJar varje år över 300 deltagande 

lag. 

Då det visat sig an imresset för nya idrottsformer varit stort har man 

arrangerat speciaJkurser, där man försökt ge eJeverna en bäme inbJick 

i den ifrågavarande idromformen än det är möjJigt i skolförhållanden. 

52 

Denna kursverksamhet har visat sig populär och kursernas amal har raskt 

ökat: 

1959 

1 kurs/325 kursdygn 

1960 

2/370 

1961 

8/786 

1962 

9/700 

1963 

8/692 

Av den ovanstående tabellen kan man se att 6111 man bara arrangerar 

tilifällen deltar skolungdomen gärna i idromverksamheten. 

* 

Kursverksamheten inom SFSI har på endel håll kritiserats med motiveringen 

att kurserna borde arrangeras av specialförbund, vilka har större erfarenhet 

och tillgång tili bäme tränare. Ur skolidrottssynpunkt vore detta 

olyckligt, för då skulle endast föreningsmedlemmarna deltaga och det ur 

skolidrottssynpunkt viktigaste ändamålet, att få allt fJere inrresserade skulle 

då kanske gå om imet. 

Det fakrum att idrott trots alJt är populärt bland skolungdomen är glädjande 

trots att imresset kanske verkar latem. Det gäller bara att hitta de rätta 

medlen. Det viktigaste är då det gäller skolidrott, an väcka imresset och 

få skolungdomen tili insikt om att den fysiska konditionen är viktig och 

i andra hand sköta toppidrotten, vilken även den har en viktig mission att 

fylla i dagens motiriserade samhälle. 

- ~ - 

Den yngling Jom i löpning förJt vill nå målJtolpen. måJte ha utJtått och arbetat 

mycket, JvettatJ och pinatJ, avhållit Jig från älJkog och vino 

- Ho rati1n 

Ab Helmer Karlsson Oy 

B or gå 

Mannerheimg. 8, tel. 10027 

OY KAIlL WINQVIST AB 

BYGGNADSBYRA 

HELSINGFORS 

N. Esplanadgatan 33 - Tel. 665010 

53

Skyttesporten i Esbo 60 år 

sammanställd av Karl Aspelin 

Protokoll l ört av 15-årige Ivar Ståhle i april 1904 då gm ndläggande möte hölls lör 

Esbo skärgårds skitttlörening. 

54 

S kyttesporten har gamla anor i Esbo. Om vi i dag skulle fira ett 60- 

årsjubileum ägnat spomkyttet i socknen kunde vi gott sätta tili ytterligare 

20 år. Redan i mitten av 1880-talet ordnade man skyttetävlingar i Esbo 

skärgård. Det var bröderna Geitlin, som om somrarna bodde på Tallholmen 

vid Moisiö gård som arrangerade kappseglingar och tävlingsskjutningar 

för fiskarna i skärgården. 

Seglingarna försiggick liksom nu vid Pentala och skyttet på Tallholmen. 

Man sköt då med de gamla sälbössorna på stöd och från ett avstånd på 60 

alnar, d. v. s. c:a 40 meter. Måltavlan var rätt stor och den svarta pricken 

ungefär lika stor som ett sälhuvud eller 15-20 cm i genomskärning. 

Ett par provskott var tiJlåtna och serien var bara på tre skott. Som markör 

hade man en glad skomakare vid namn Wiik, som även var en allmänt känd 

spelman. Det berättades att när skytten fick träff i det svarta så tog 

Wiik en av mössan och bugade sig djupt, men om det var en miss vände 

han stjärten tili och klappade sig på den. Ett enkelt och roligt markörsätt. 

Dessa tävlingar ordnades under långa tider, men även på folkfester 

arrangerade man skyttetävlingar. Den första tävlingen i Kyrkslätt som 

Esbo skyttar deltog i hölls på Medvastö 1895, där för övrigt det organiserade 

Esbo-skyttets initiativtagare och första ordförande Aug. Ståhle tilldelades 

guldmedalj. 

* 

Men urvecklingen gick framår. I början av 1900-talet började man allt 

mera använda bakladdningsgevär. Det var vapen av rätt olika typer men 

de innebar uran tvivel ett stort framsteg i förhållande tili de gamla mynningsladdarna. 

Många intresserade skyttar skaffade sig de nya vapnen och 

så kom man på tanken att bilda en förening och årligen arrangera offentliga 

tävlingar. Så samlades en sommardag år 1904 ett antal intresserade 

hos handlanden August Ståhle, som då bodde på Björkbacka i Esbo skärgård 

för att dryfta frågan om att bilda en skytteförening. Det var fjorton 

herrar med den då 15-åriga - numera det finlandssvenska skyttets grand 

old man, Ivar Ståhle vid protokoJlet - vilka sålunda startade Esbo skärgårds 

skjutförening. Föreningen arbetade med ett drygt 20-tal medlemmar 

ända tili första världskrigets början, men hade egentligen redan 1906 

övergått i Esbo Södra skytteförening, som då grundades. 

55

Aren efter 1918 var en 'nydaningens tid på alla områden, Skyddskårsorganisationen 

växte fram till en stark frivillig organisation, som skulle 

föra skyttet fram till den stora massans idrott. Redan i augusti 1918 ordnades 

den första stora tävlingen mellan Västra Nylands skyddskårer där 

även Esbo deltog med ett tiomannalag. Esbo-Iaget vann alla lagtävlingar 

såväl 100 meter stående, 300 meter liggande som sammanlagt. Genom H . 

Engman fick Esbo även en individuell seger. 

* 

Under perioden 1918 tili 1939 mvecklades sporrskyttet alldeles fanrastiskt. 

1 Vestankvarn sköt sålunda tiomannalag 1918 liggande fem tävlingsplus 

två provskott på 300 meter. På en av tavlorna sköt sju man från 

lika många lag tillsammans 49 skOtt mot tavlan man att den fick så mycket 

som en skråma. 

Ar 1939 vid vårmästerskapen vann Nylands Södra tionde i rad alla 

lagmästerskap med gevär och på 300 meter liggande med över 90 poäng 

- i medeltal alltså fem nior och fem tior på 10 skott. 1 alla dessa skjutningar 

var Esbo med och gjorde en synnerligen betydande insats. Detta 

var möjligt tack vare de gamla skyttetraditionerna i socknen, som .j praktiken 

innebar att där fanns äldre skyttar till hands som kunde ge råd och 

anvisningar. 

Det var även under denna period från 1918 till 1939 som skyttet stod 

högst inom föreningen. Under den därpå följande perioden, 1940-45, låg 

skyttet däremot helt nere. Då det frivilliga skyttet miste sitt främsta stöd 

i skyddskårsorganisationen blev det svårr att skaffa nya vapen och patroner. 

Ammunitionen gick upp i pris och gjorde det omöjligt för de flesta att 

alls tänka på sporrskytte. Det är därför så mycket mera glädjande att det 

funnits personer som trots alla yttre svårigheter bevarat föreningens traditioner 

och förr dem vidare i nyare tid. 

Att här redogöra för några individuella resultat för alldeles för långt. 

Men ur årsberättelser kan man få fram flere finländska mästerskap, både 

individuella och i lag, skyddskårsmästerskap, skytteförbunds och skyddskårsdistriktsmästerskap. 

Till och med manför landets gränser erövrade en 

Esbo-skytt redan år 1928 i Oslo kungens hederspris. Också vår inrernationella 

storskytt S-O. Lindgren har gjorr sina första lärospån inom Esbo 

skytteförening. 

* 

Detta år har så Esbo skytteförening begått sitt 60-årsjubileum. Det är en 

ålder då man normalt ser fram emOt en stundande pension och då det 

mesta krutet är bränt. Så är dock inre fallet med ESF, som nl! av allt att 

56 

Den första bilden av Esbo-skyttar tagen på Kockby storgård omkring 1910. Fr. v. 

August Ståhle, Harald Morelius, Ture Ståhle, Axel Korkman, Ernst Moreltus, Harald 

Aspelin, Ivar Ståhle, oidentifierad, Thorwald Nymalm och Einar Råbergh. 

döma går emot en ny vår. Under de senaste 10 åren har verk~amhe~en 

efter att ha varit tämligen tynande vid tiden efter kriget, fram tilI bÖIjan 

av 50-talet, åter tagit fart. Orsakerna härrilI är många, men den närmaste 

och grundläggande är att vi i dag igen har en egen, modern och bra skjutbana 

tilI förfogande, dessutom har medlemskåren genomgått en märkbar 

föryngring, en föryngring som i många fall är rekryterad bland äldre 

skyttars söner, vilka ärvt intresset för skyttesporren. Det är nn den andra 

generationens skynar som skall föra föreningens färger framåt. 

57

ESF har över 90 medlemmar i detta nu, men måste dock anses vara en 

liten förening, då endast en liten del av dem är aktiva föreningsskyttar. 

Men ESF är icke endast en skytteförening, den är därtill en kamratförening. 

* 

l åt oss sluta redogörelsen med föreningens nuvarande ordförande John 

Hallgrens jubileumsord: 

Skyttekamrater. Esbo Skytteförening fyller i år 60 år. Tiden som gått har 

mången gång varit ond och bjudit på allehanda svårigheter, men vi har 

trots det aIItid Iyckats forcsätta i gamla och nya spår. Vi har Iyckats därför 

att skytteintresset i Esbo har gamla anor, och för att vi alltid har kunnat 

räkna med god uppslutning kring våra strävanden. Trofastheten mOt föreningen, 

kompletterad med stOr skjutskicklighet har varit det utslagsgivande. 

Vi kan konstatera att vår insats för det finlandssvenska skyttet varit framgångsrik. 

1 dessa teeken tackar jag medlemmarna - de äldre för deras 

hängivna, stOrartade intresse och manande exempel - de yngre för viljan 

att fortsätta och förkovra kunnandet trotS svårigheter, samt hoppas och tror 

att skyttet i Esbo fortlever med ständigt förnyad kraft. 

Å r s h e rätt e l serna 

- ~ - 

Idrotten iir en våg av 1mgdomskraft, livsgliidie, leellde skönhet, som höier sig i 

Jolliuset; den visar det högsta måttet av vad människans fysiska resurser förmår; 

mel~ desto tydligare förnimbar blir tillbakagången, desto klarare ser vi förgängligheten, 

flyktigheten av viirldem härlighet. 

- ArttH Eklttl1d 

SJUNDEÅ 

HANDELSLAG 

- Växel 26 12 44 - 

Modern, frivsam 

Linjebilstationens 

restaurang 

LOVISA 

58

Finlands Svenska CentralidrottsfötObund 

BERATTELSE 

:; 

I! 

II 

I 

över verksamheten inom Finlands Svenska Centralidrottsförbund (CIF) under verksamhetsåret 

1. 10. 1963-30. 9. 1964 avgiven av förbundsstyrelsen tiU årsmötet 

den 29 november 1964. 

Det olympiska året 1964 måste i idrottsligt avseende betecknas som ett för våra 

förbund, distrikt och föreningar mycket gott år. Visserligen inskränkte sig vår represencation 

i olympiskt sammanhang tili Ulf Ekstams deltagande i vinterspelen i 

Innsbruck och Eugen Ekmans start i Tokio, men våra idrousmäns insatser i nationell 

och även incernationell konkurrens har varit tydligt starkare än under de närmast 

föregående verksamhetsperioderna. AlIdeles speciellt våra många, fina ungdomars 

framgångar har under året väckt uppmärksamhet och varit tili stor glädje. 

Solvalla-stiftelsens 25-årsjubileum, stafettkarnevalen på Stadion och den stora 

gymnastikfesten i Pargas var tre händelser under varen och försommaren, som alldeles 

särskilt drog uppmärksamheten tili sig. 

Solvalla hyllades varmt på sin högtidsdag och de många vackra ord som yttrades 

vid tillfället vittnade om den stora betydelse institutet har, icke endast som en samlingsplats 

och ett kurscentrum för våra egna kretsar, utan också numera för idrottsfolk 

från praktiskt taget hela vårt land. 

Skolidrottsförbundets stora stafettkarneval arrangerades i år för första gången på 

olympiastadion i Helsingfors. Både deltagarancalet och publiksiffran var större än 

under de tre föregående gångerna och visade, att denna tävlingside vinner allt större 

popularitet. En ytterligare ökning av deltagarskarorna i framtiden kan dock ställa 

de skickliga och entusiastiska arrangörerna inför nya svårlösta problem. 

Den traditionella förbundsfesten i gymnastik försiggick den 6--7 juni i Pargas 

och ingick som ett led i Pargas IF:s 50-årsjubileumsfestligheter. Deltagarna från 

hela det svenska Finland, Sverige och Danmark svarade jämte sina ledare för att 

de många uppvisningarna vann både beröm och uppskattning. 

Centralidrottsförbundets verksamhet som framst ett ekonomiskt, rådgivande och 

övervakande organ har foresatt. En mindre sänkning av de s. k. matchersättningarna 

kompenserades av ett något förhöjt ordinarie statsanslag och verksamheten i detta 

avseende har kunnat fortlöpa normalt. Då den nya omsättningslagen trädde i kraft 

den 1. 1. 1964 gjorde Cencralidrousförbundet en framställning för samtliga medlemsförbund 

och distrikt om befrielse från erläggandet av sådan skatt och framställningen 

blev godkänd. 

Under året har en på initiativ av medicinalstyrelsen igångsatt kampanj för sundare 

levnadsvanor bedrivits. Förbundet har varit represencerat i organisationskommiuc!n 

för nämnda kampanj och bland de verksamhetsformer som förekommit märks 

bl. a. FSKG:s redan 1963 stareade "Gång på gång"-kampanj. 

Frågan om de rvåspråkiga föreningarnas anslutning tili förbundet har också i år 

varit i viss mån aktuell och bl. a. har Vasa Simsällskap upptagits som medlemsförening 

i förbundet. 

Publikationsverksamheten har såsom tidigare ägnats en speciell uppmärksamhet. 

Förbundets officiella organ Spore-Pressen visar fortfarande en stabil ekonomi och 

utgifterna för årsboken Vår Idrott har kunnat hållas synnerligen låga. Kontakten 

med tidningspressen har bedrivits enligt de senaste årens principer. 

61 

Ii 

Ii 

illl

Den 27. 5. avled Svenska Finlands Skytteförbunds ordförande och suppleanten 

i Centralidrottsförbundets styrelse Arnold Rosenquist. Förbundet bevarar den bortgångnes 

minne i förpliktande hågkomst. 

FÖRBUNDETS LEDNING 

Förbundsord/örande: Bo Palmgren. 

Ord/örande i styrelsen har varit Erik Aström, medlemmar Nils·Erik Nyman och 

Ake AIgars för SFI, Björn Bjurström (FSS), Carl-Henrik Fager (FSO), Paula Kihlman 

(FSKG), Lars Andersson (FSG), Carl-Olaf H omen, (SFSI), Bror.Erik Sahlstedt 

(SFS), Lars Eklund och Lars Grönholm (NAID), Folke Nyberg och Anders Stenman 

(ÖID) och Alfons Lundberg (AID). 

Suppleanter har varit Runar Björklöf och Albert Winter för SFI, Evald Stenman 

(FSS), Sigurd Lillandt (FSO), Märta Lindholm (FSKG), Stig Nummelin (FSG), 

Björn Federley (SFSI), Arnold Rosenquist (SFS), Leo Backman och Lars.Olof Liljeström 

(NAID), Ake Storå och Ake Sundholm (ÖID) och Jan-Erik Manselin (AID) . 

Viceordförande i sryrelsen har varit A. Stenman, sekreterare C-O. Homen och 

skattmästare, vald utom sryrelsen, Birger Burman. 

Arbetsutskottet: E. Aström, B. Burman, 1. Eklund, C-H . Fager, C·O. Homen, Paula 

Kihlman och N-E. Nyman. 

Ekonomieutskottet: J. O. Söderhjelm, B. Burman, B. Lindeman, B. Lönnberg, P. E. 

Nordström, K . Nummelin och E. Aström. 

Förhandlingsdelegationen /ör samarbete med SVUL och T UL: Bo Palmgren, B. 

Bjurström, R. Björklöf, 1. Eklund, C-H. Fager, C. Hagert, C-O. H omen, Ingeborg 

Jung, F. Nyberg, N-E. Nyman, B·E. Sahlstedt, A. Stenman, E. Aström och kanslichefen. 

Kurskommitten: B. Bjurström, P. Backman, 1. Björkman, Ingeborg Jung, S. Num. 

melin, S-E. Stenbacka, P. Virtanen och kanslichefen. 

Disciplins- och regelnämnden: Bo Palmgren, B. Bjurström, 1. Eklund, C-H. Fager, 

C. Hagert, C-O. H omen, Ingeborg Jung, N-E. N yman, A. Stenman och E. Aström. 

Ungdomsrådet: A. Romantschuk, L-O. Liljeström, Hjördis Trygge, G. Astrand och 

kanslichefen. 

Arsbokens redaktionskommitte: R. Wiik, B. Bjurström, 1. Björkman, C-H. Fager, 

S. Nummelin, Hjördis Trygge och konsulterande medlem F. Nyberg. 

Sekret tttskott: Bo Palmg ren, E. Aström och kanslichefen. 

R evisorer: Bertel Storskrubb och Christer Wallendorff med L-E. Hartman och 

E. Sandholm som suppleanter. Fjalar Adolfsson (GRM) har varir sifferrevisor. 

KANSLIET 

Kanslichef har varir Roland Wiik och kanslister fruar Maj-Britt Cavonius och 

Maj-Lis Bergman. 

Kansliers adress har varit Tempelgaran 19. D . 37, Helsingfors. Kanslilokalen har 

varit gemensam för CIF, samdiga medlemsförbund och NAID. 

MEDLEMSAVGIFTERNA 

Av medlemsorganisarionerna har inte några medlemsavgifrer uppburirs. 

Avgiften för understödande medlemmar har varit densamma som under föregående 

år, nämligen 5 mk i årlig avgift och 100 mk för ständiga med lemmar. 

Garanternas avgift har varit 20 mk. 

62 

EKONOMIN 

Centralidrottsförbunder har under 1964 beviljats 180.000 mark i ordinarie statsanslag, 

samr dessutom den 11. 12 .• 63 ett exrra anslag 1.9-500 .mar.k. N ågot u.nderstöd 

för kanslilokalen -har icke urgatt under verksamhetsarec. For OID:s kanshlokal 

i Vasa har erhållits 5.000 mark, med vilken summa förbundets lån för nämnda 

kansIilokaI i Vasa Sparbank avkortats. Av det ordinarie statsanslaget för år 1963 

och 1964 har sammanlagt 175.625 mark utbetalats rill förbundet under detta bokföringsår. 

Till medlemsförbunden och discrikten har urbetalats sammanlagt 170.000 mark 

enligt följande procentsatser: SFI 30 %, FSS 10 %, FSO 10 %, FSKG 11 %, 

SFSI 6 %, FSG 4,5 %, NAID 14,2 5 %, ÖID 12,75 % och AID 1,5 %. 

SFS har erhållit 2.250 mark som ordinarie anslag för 1963-1964 och dessutom 

1.000 mark som extra anslag. 

Som hyresbidrag för sin kansIilokaI i Vasa har öID erhållit 742:25. 

Nyland-Abolands ID 

DISTRIKTEN 

Styrelsen: ordförande Lars Eklund, viceordförande Lars Grö nh o ~n: , k.assör Kaj 

Nummelin, medlemmar Erik Francke, Helmer H emonen, Lars-Olof LJlJ estrom, Pentu 

Ljungqvist, Albert Winter och Eduard Zukale. 

Arbetsurskotter: 1. Eklund, 1. Grönholm, L-O. Liljesrröm, K. Nummelin och 

E. Zukale. 

Sekreterare: Bengt H agman, Tempelg. 19, H elsingfors. 

Österbottens ID 

Styrelsen: ordförande Anders Stenman, ~iceordf.örande Folke Nyb~rg, kassör Ake 

Sundholm, medlemmar Lars Bexar, Lars-Enk Juslm, Bjarne LundqvlSt, Ernst Nordman, 

Johannes Ollus, H enry Slotte, Börje Srrandvall och Ivar Vlkberg. 

Arbetsutskottec: A. Stenman, 1. Bexar, F. Nybetg och A. Sundholm. 

Sekreterare: Lars Kneck, Kaserng. 2 1, Vasa. 

Alands ID 

Sryrelsen: ordförande Alfons Lundberg, viceordförande Jan-Erik Manselin, kassör 

Tor Eriksson, medlemmar Richard Danielsson, Viking Granskog, Ronald H olmen 

och Robert Söderlund. 

Sekreterare: Ronald H olmen, Norra Esplanadg. 8, Mariehamn. 

OFFICIELLA ORGANET 

Centralidrortsförbundets officiella organ har såsom tidigare varit Spor~-Pre~s e n _ 

Tidningens ekonomi har varit stabil. En ökning av omkosrnaderna har v.lsserhg:n 

icke kunnat undvikas men de något förhöjda annonsprisen och prenumeratlonsavglftera 

har hållit debet' och kredit i balans. Dessutom har själva annonsanskaffningen 

i någon mån ökat jämförd med året före. 

Sport-Press en har under -året tillställts skandinaviska idrottsledare och den haeciterats 

såväl i udändsk som inhemsk press. 

Sport-Pressens guldmedalj för år 1963 rillföll orienreraren Rolf Koskinen.

Förlags Ab Sport-Pressens styrelse har haft följande sammansättning: ordförande 

Hans Blomstedt, medlemmar Nils Kankkonen, Lars-Olof Liljeström, Kaj Nummelin, 

Bjarne Nygård, Caj Stålström och Åke Sundholm. 

Chefredaktör har varit Enzio Sevon och redaktionssekreterare Nils Eklund. Verkställande 

direktör har varit Roland Wiik och komorist Maj-Lis Bergman. 

VÅR IDROTT 

Årsboken Vår Idrott utkommer såsom tidigare tilI årsmötena i november. 

Årsboken presenterar, förutom samtliga förbunds årsberättelser, idromhändelser 

och artiklar i olika idronsfrågor. 

I ett av Bohuslän-Dals idrottsförbund arrangerat ungdomsläger i Amål den 13- 

18. 6. deltog Birgitta Holm, Vasa IS (ledare), Peter Ingström, HIFK och Gunilla 

Nylund, Vasa IS. 

I en utbildningskurs för ungdomsinstruktörer på Bosön i Sverige den 22-28. 6. 

deltog Kaj-Erik Kevin, Skogby IK. 

I den nordiska ungdomsledarkursen på Bosön den 30. 6.-7. 7. delrog Richard 

Pelander, IK Örnen. 

I det nordiska ungdomslägret i Gentofte den 1-8. 7. deltog Bertil Eriksson, 

Pargas IF, Christer Gustafsson, Karis IK, Lena Gustafsson, Gamlakarleby IF och 

Lena N yberg, Tenala IF. 

UPPV AKTNINGAR 

CIF-Jtipendiaterna (/1'. v.) Matti Jyry, Stig-Erik Backlund .. 

Nils Smedlund och Karl-Erik Smulte1'. 

KURSVERKSAMHET, RÅDPLAGNING m. m. 

Årets kursverksamher och rådplägning har liksom de två senaste åren handhafts av 

medlemsförbunden, distrikten och Solvalla idronsinstitut. För Centralidronsförbundets 

del inskränker sig kursverksamheten i huvudsak tilI deltagandet i de nordiska kurser, 

vilka ordnars i ungdomsidrottens samarbetskommim§s regi. Namnen på kursdeltagare 

finns upptagna i följande stycke. 

STIPENDIATER OCH KURSDELTAGARE 

De av Centralidronsförbundet lediganslagna stipendierna för gymnastiklärare och 

-studerande har tilldelats gymnastiklärarna Stig-Erik Backlund och Matti Jyry, samt 

gymn.studerandena Nils Smedlund och Karl-Erik Smulter. 

64 

Axel H . Pedersen, Köpenhamn har på sin 60-årsdag den 15. 11. uppvaktats med 

ett telegram. 

Abo Turnförening har i samband med sitt 80-årsjubileum den 22. 11. uppvaktats 

med en Solvalla-adress. 

Vid Sveriges Riksidrottsförbunds 60-årsjubileum den 23-24. 11. har CIF uppvaktat 

genom Ivar Ståhle, som överräckte förbundets standar. 

Torsten Tegner har på sin 75 -årsdag den 6. 12. uppvaktats med ett telegram. 

Fru Esther Staffans har på sin 75 -årsdag den 21. 12. uppvaktats av Erik Åström 

och Roland Wiik, som överräckte en gåva. 

Vid Gamlakarleby-hallens invigning den 1. 2. 64 har Anders Stenman framfört 

CIF:s hälsning och överräckt förbundets standar. 

H annes Klockars har på sin 60-årsdag den 10. 2. 64 uppvaktats med en Solvallaadress. 

Karl-Fredrik Ljungberg har på sin 60-årsdag den 20. 2. uppvaktats med en Solvalla-adress. 

Vid SAUL:s 40-årsjubileum den 22. 2. har CIF jämte medlemsförbund uppvaktat 

med en pokal, som överräcktes av Bo Palmg ren, Nils-Erik Nyman och Roland 

Wiik. 

Brudparet Beat-Mari Wangel & Carl-Olaf Homen har på sin bröllopsdag den 22. 2. 

uppvaktats med en Solvalla-adress. 

Edvin Corin har på sin 70-årsdag den 2. 3. uppvaktats med en Solvalla-adress. 

Jussi Björk har på sin 80-årsdag den 19. 3. uppvaktats med förbundets standar, 

som överräcktes av Anders Stenman. 

Fru Märta Li ndholm har på sin 50-årsdag den 20. 3. uppvaktats med en Solvalla-adress. 

Vid en kollation den 23 . 6. överräckte Bo Palmgren tilI henne förbundets 

förtjänsttecken Nr 15 och förbundets standar. 

Lars H. Salonen har på sin 50-årsdag den 21. 3. uppvaktats med en Solvallaadress. 

Åke Bergman har på sin 50-årsdag den 19. 4. uppvaktats med förbundets standar, 

som överräcktes av Erik Åström och Roland Wiik. 

Vid Solvalla-stiftelsens 25-årsjubileum den 14. 5. uppvaktade CIF genom Bo 

Palmgren och Erik Åström, som överräckte förbundets standar och en gåva. 

Vid major Arnold Rosenquists jordfästning den 1. 6. nedlade CIF en krans 

genom Erik Åström, Lars Eklund, Nils-Erik Nyman och Roland Wiik. 

Pohjola-Norden har med anledning av sitt 40-årsjubileum uppvaktats med en 

hälsningsannons. 

Yrjö Valkama har på sin 70-årsdag den 5. 6. uppvaktats med en Solvalla-adress. 

Bo Bengtson har på sin 50-årsdag den 5. 6. uppvaktats med en Solvalla-adress. 

5 - V år Idrott 

65

Valter Eklöf har på sin 60-årsdag den 15. 6. uppvaktats med en Solvalla-adress, 

som överräcktes av Anders Stenman. 

Bosöns idrottsinstitut har med anledning av sitt 25-årsjubileum den 23. 6. uppvaktats 

med en Solvalla-adress. 

Ivar Ståhle har med anledning av sin 75-årsdag den 15 . 7. tilldelats förbundets 

standar, som har överräckts av Erik Aström. 

Vid Pargas IF:s 50-årsjubileum den 1. 8. har CIF uppvaktat genom Nils-Erik 

Nyman, som överräckte förbundets standar. 

Sigurd Lillandt har på sin 50-årsdag den 27. 7. uppvaktats med en Solvallaadress. 

Christer Wallendorff har på sin 50-årsdag den 30. 7. uppvaktats med en Solvallaadress. 

Vid invigningen av idrottsplanen i Skatila den 16. 8. har CIF:s hälsning framförts 

av Folke Nyberg. 

Torsten Fagerholm har på sin 50-årsdag den 4. 9. uppvaktats med ett telegram. 

Vid avtäckningen av Kauno Kleemolas porträtt den 22. 9. har CIF representerats 

av Erik Aström och Lars Eklund. 

REPRESENTATION VID MÖTEN, FESTER m. m. 

Vid Finlands Svenska Ungdomsunions diskussionsmöte den 16. 12. har CIF representerats 

av Björn Federley. 

Vid Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbunds årsmöte den 10. 2. har 

CIF representerats av Jarl Ivars. 

Vid Ungdomsunionens årsmöte den 27. 2. har CIF representerats av Björn Federley. 

Vid Finlands Olympiaförenings möte den- 19. 3. har CIF representerats av 

Roland Wiik. 

Vid Finlands Svenska Radioförbunds årsmöte den 20. 3. har CIF representerats av 

Caj Stålström. 

Vid Sport-Pressens bolagsstämma den 25. 3. har CIF representerats av Erik 

Aström. 

Vid en av försvarsmakten arrangerad information i Kajana den 8. 4. har CIF 

representerats av Erik Aström. 

Vid ett möte för bildandet av en räddningskår inom Nylands Iän den 10. 6. 

har CIF representerats av Stig Kevin. 

Vid Finlands Olympiska Kommittestiftelses delegations extraordinarie möte den 

15. 6. har CIF representerats av Roland Wiik. 

UTMÄRKELSETECKEN 

Innehavare av Centralidrottsförbundets förtjänsttecken är Ivar Ståhle (Nr 1), Erik 

Aström (2), Erik von Frenckell (3), Bo Palmgren (4), Johan Otto Söderhjelm (5), 

Gertrud Wichman (6), Anders Stenman (7), Oskar Hakuiin (8) t, Magnus Cedercreutz 

(9), Enzio Sevon (10), Birger Lönnberg (11), Paul Virtanen (12), Ingeborg 

Jung (13), Paul E. Nordström (14) och Märta Lindholm (15). 

Finlands idrotts förtjänsttecken har på förslag av Centralidrottsförbundet i samråd 

med medlemsorganisationerna tilldelats följande personer: 

Förtiänstkors i guld: Märta Lindholm. 

66 

Färtiänstkors i silver: Ake Bergman, Lars Bexar, Ola Dyhr, Lars Eklund, Carl 

Henrik Fager, Jarl Gripenberg, Eduard von Veh och Ake Aström. 

Förtiänstmedali i silver med förgyllt kors: Jarl Holmström, Hugo Johansson (Sverige), 

Sigurd Lillandt, Birger Slotte, Evald Stenman och Christer Wallendorff. 

Förtiänstmedali i silver: Kaj Fuhrer, Martin Furu, Elis Hagström, Astrid Jansson, 

Fride Kronström, Erik Limnell och John Roberts. 

Förtiänstmedali i brons: Dora Granberg, Lars Gref, Hengist Hagman, Jarl Ivars, 

Helga Kunnas, Torsten Liljesrröm och Nils Söderström. 

Ola Dyhr och Hjördis Trygge har tilldelats Nordens Gymnastikförbunds förtjänsttecken. 

ANSLUTNING TILL OCH REPRESENTATION I ÖVRIGA 

ORGANISATIONER m. m. 

Cenrralidrottsförbundet är medlem i Nordens Gymnastikförbund, Finlands Olympiaförening, 

Finlands svenska radioförbund, Ungdomsunionen, Förbundet för Simundervisning 

och Livräddning och samverkande medlem i Föreningen Pohjola 

Norden. 

Förbundet har under verksamhetsåret varit representerat i följande organisationer: 

I Statens idrottsnämnd av Birger Lönnberg. 

I Nylands läns idrottsnämnd av Harald Blomquist, Lars Eklund och Hjördis 

Trygge. 

1 Vasa läns idrottsnämnd av Karl Fredrik Ljungberg, Anders Stenman, Ake Algars 

och Lars Bexar som sekreterare. 

I Ungdomsunionen av Björn Federley. 

I Solvalla-stiftelsens delegation av Johan Otto Söderhjelm, Paul E. Nordström 

och Magnus Cedercreutz. 

I styrelsen för Förlags Ab Sport-Pressen av Hans Blomstedt. 

I förvaltningsrådet för Suomen Urheilumuseosääitö av Sigurd Kjällman med 

Roland Wiik som suppleant. 

I Finlands Rundradios svenska programråd av Björn Bjursrröm tili 1963 års utgå~gNordens 

gymnastikförbund av Ola Dyhr som förbundets ordförande och Hjördis 

Trygge som sekreterare tili 1963 års utgång. 

1 den olympiska insamlingskommitten av Nils-Erik Nyman. 

I Finlands olympiska kommittestiftelses delegation av Roland Wiik. 

I huvudkommitten för kampanjen "Aret för sundare levnadsvanor" av Torbjörn 

Lassenius. 

Revisorssuppleant i Oy Veikkausroimisto Ab har varit Arnold Rosenquist tili 

den 27. 5. 

Helsingfors oktober 1964. 

Erik Aström 

Styrelseordförande 

Carl-Olaf Homen 

Sekreterare 

67

Nl VILL HA 

KONTAKT 

rned idrottsrnän och 

-föreningar inorn 

V ÄSTNYLAND Då är 

VXSTRA NYLAND 

det riktiga kontaktrnedlet 

- läses i 12 000 

hern från 

HANGö till HELSINGE 

ALLT Nl 

BEHOVER 

TILL KONTORET 

får Ni från 

OY CORRECTA AB 

Mannerheirnvägen 71 

Telefon 41 32 06 

IDROTTSMÄN 

GIV AKT! 

ERT NAMN KAN EN DAG BLI 

V ÄRLD SB EROMT! LAT OSS 

HJÄLPA ER MED ATT GöRA 

DET TYDLIGT LÄSBART RE 

DAN NU! BESTÄLL DÄRFöR 

ERT NAMNCHIFFER ELLER ER 

STÄMPEL HOS 

STAMPELF ABRIKEN 

SUNDSTROM 

vid Alexen 50, H:fors - sedan år 

1882 fortfarande" up to date"! 

VI TÄ VLAR OCKSA 1 

BRANSCHEN MED FRAMGANG 

OCH GOTT HUMöR! 

LAHTIS 

GLASBRUK 

Borup & Co 

o 0 

o 0 

~ ~ 

~ g 

LAHTIS 

Svenska Finlands Idrottsförhund 

BERATIELSE 

över Svenska Finlands Idrottsförbunds (SFI:s) verksamhet under tiden 1. 10. 1963- 

30. 9. 1964, avgiven av förbtmdsstyrelsen tiU årsmötet i Helsingfors den 29 november 

1964. 

Verksamhetsåret 1964 får i många avseenden anses sam ett mycket framgångsrikt år 

för vårt förbund. Inom friidrotten återspeglas derta bl. a. genom ett ökat antal A 

klassare jämfört med i fjol, elva nya medeltalsrekord, samt kanske främst genom våra 

ungdomars starka insatser. I hela nio grenar har nya förbundsrekord noterats i ungdomsklassen 

och förbundets fem representanter i trelandskampen i Norge gjorde 

alla mycket väl ifrån sig. 

Simsporten har fått ökad bredd genom Vasa Simsällskaps anslutning till förbundet 

och våra cyklister har varit de klart främsta inom landet. Simmaren Stig-Olof 

Grenner och cyklisterna Antero Lumme och Jorma Ylitalo låg länge mycket bra 

till för en resa till OS i Tokyo, men det sista avgörande provet ansågs icke tillräckligt 

starkt och de olympiska planerna måste skrinläggas. 

Arsmötet 

Förbundets årsmöte försiggick den 24 november 1963 i Jakobstad på Svenska 

gården och 48 av förbundets föreningar var representerade vid mötet. Folke Nyberg 

ledde förhandlingarna vid mötet, sam enhälligt återvalde Nils-Erik Nyman till förbundsordförande. 

Förbundsstyrelsen 

Förbtmdsordförande: Nils-Erik Nyman, Helsingfors. 

Viceordförande: Anders Stenman, Bennäs. 

Ledamöter: Runar Björklöf, Helsingfors, Lars Eklund, Kårböle, Axel Mikkola, 

Helsingfors, Birger Niemimäki, Helsingfors, Birger Ostrow, Grankulla och Åke 

Storå, Jakobstad. 

Distriktem representanter i styrelsen 

Nyland-Abolands ID: Nils Luukkonen (suppleant Pentti Ljungqvist), Kurt Sirenius 

(Helmer Heinonen) och Albert Winter (Åke Sundell). 

Österbottens ID: Lars Bexar (Gunnar Nylund), Börje Strandvall (Folke Stenman) 

och Ake Ålgars (Evert Förnäs). 

Alands ID: Alfons Lundberg (Jan-Erik Manselin). 

Skattmästare: Kaj Nummelin. 

Kanslisekreterare: Roland Wiik. 

Skolningschef: Kalervo af Vrsin. 

Revisorer: Fjalar Adolfsson och Åke Bergman ordinarie, samt Lars-Olof Liljesrröm 

och Anatoi Pritikin suppleanter. 

69

Utskott 

Arbetmtskottet: Ordf. Nils-Erik Nyman, ledamöter Runar Björklöf, Lars Eklund, 

Axel Mikkola, Birger Niemimäki, Kaj Nummelin och Börje Strandvall, sekreterare 

Roland Wiik. 

Friidrottsrådet: Ordf. Börje Strandvall, ledamöter Ake Bergman, Runar Björklöf, 

Sune Kevin, Nils Lindstedt, Eric Nyholm, Olof Oljelund, Carl-Johan Palm och 

Ake Sundholm, sekreterare Roland Wiik. 

Cykelrådet: Ordf. Birger OStrow, ledamöter Paul Backman, Erik Korin, Ljunghard 

Lindroos, Urban Malmberg, Viking Nybondas, Ingbert Söderberg, suppleant 

Onni Koskiranta och sekreterare Lars Engman. 

Simrådet: Ordf. Axel Mikkola, ledamöter Lars Bexar, Sven Boscröm, Jarl Ivars, 

Jöns Lindqvist, Tor-Björn Sjöholm, Caj Stålsrröm, Christer Timgren, konsulterande 

medlem Göran Hansen och sekreterare Stig Warelius. 

Kraftidrottsrådet: Ordf. Klaus Lindeman, ledamöter Guido Bäckman, H elmer 

Weckström, sekreterare Kaj Kairenius. 

Sekreta utskottet: Ordf. Nils-Erik Nyman, ledamöter Åke Bergman, Anders Stenman 

och Bertel Storskrubb. 

R epresentanter i andra organisationer 

SFI har under verksamhetsåret varit representerat i följande organisationer: 

Finlands Svenska Centralidrottsförbund: Nils-Erik Nyman (suppleant Runar Björklöf) 

och Ake Algars (Albert Winter). 

CIF:s arbetmtskott: Lars Eklund och Nils-Erik Nyman. 

CZF:s ekonomieutskott: Kaj Nummelin. 

CIF:s förhandlingsdelegation för samarbete med SVUL och T UL: Runar Björklöf, 

Lars Eklund, Nils-Erik Nyman och Anders Stenman. 

CZF:s kurskommitte: Ingmar Björkman. 

CZF:s ungdomsråd: Ake Romantschuk. 

CIF:s disciplins- och regelnömnd: Lars Eklund, Nils-Erik Nyman och Anders 

Stenman. 

Arsbokens redaktionskommitte: Ingmar Björkman. 

Suomen Urheiluliittos styrelse: Nils-Erik Nyman. 

SUL:s förbundsfullmäktige: Nyland-Abolands ID: Lars Eklund (suppleant Kurt 

Sirenius) och Pentti Palmgren (Eric Nyholm), Österbottens ID: Anders Stenman 

(Folke Nyberg), Alands ID: Nils Dahlman (Gustav Karlberg). 

SUL:s skolnings- och träningmtskott: Runar Björklöf. 

SUL:s tekniska utskott: Anders Stenman. 

SUL:s disciplinära utskott: Nils-Eric Nyman. 

SUL:s utrikesutskott: ils-Erik Nyman. 

SUL:s tmgdomsutskott: Carl-Olaf Homen. 

Stadion-stiftelsen: Nils-Erik Nyman. 

Solvalla-stiftelsens styrelse: Lars Eklund o. Anders Stenman, suppleanter Bertel 

Storskrubb o. Palle Virtanen. 

Solvalla-stiftelsens delegation: Ake Bergman, Birger Burman, Lars Eklund, Pehr 

Lindholm, Anders Stenman o. Palle Virtanen. 

Förlags Ab Sport-Pressen: Kaj Nummelin. 

Finlandes simförbunds kommitte för simtmdervisning och livräddning: Axel Mikkola. 

Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund: Jarl Forssell till sitt frånfälle 

70 

den 30. 4., därefter Caj Stålsrröm, som även varit medlem av förbundets propagandautskott. 

Nylands läns idrottsnämnd: Lars Eklund. 

Vasa läns idrottsnämnd: Karl F. Ljungberg, Anders Stenman o. Ake Algars, sekreterare 

Lars Bexar. 

Landskapsidrottsnämnden på Aland: Klaes Eklund ordf., Paul Karlsson sekr. 

Olympiska insamlingskommitten: Nils-Erik Nyman. 

Utmärkelser: 

Finlands idrotts fört jänstkors och -medaljer: Förtjänstkors i silver: Ake Bergman, 

Lars Bexar och Lars Eklund, förtjänstmedalj i silver med förgyllt kors: Jarl Holms~öm 

och Birger Slotte, förtjänstmedalj i silver: Kaj Fuhrer, Martin Furu, Erik 

Llmnell och John Roberts, förtjänstmedalj i brons: H engist Hagman, Jarl Ivars och 

Nils Söderström. 

Uppvaktningar 

Förbund och föreningar: IK Örnen 30 år telegram, Hels. Normaalilyseon Turnarit 

85 år telegram, SAUL 40 år pokal genom CIF, Solvalla-stiftelse 25 år standar jämte 

gåva, och Pargas IF 50 år guldplakett. 

Enskilda personer: Jussi Björk 80 år, Valter Eklöf 60 år och Ivar Ståhle 75 år 

guldplakett, Vilho Nurmi 50 år, Yrjö Yrjö-Koskinen 50 år, Hannes Klockars 60 år 

Karl F. Ljungberg 60 år, Edvin Corin 70 år, Märta Lindholm 50 år, Ake Bergma ~ 

50 år och Edvin Renlund 60 år standar, Kurt Borg 50 år, Georg Forssell och 

Ernst Moberg förtjänsrrnärke, Erik Forsberg 50 år, Nils Bergholm 50 år, Walter 

Ekholm 75 år, Ivar Ekström, Armas Karlsson och Leo Karlstedt silverplakecr, fru 

Esther Staffans 75 år blommor, Holger Ekström 50 år, Alf Lindblad 50 år Märta 

Lindholm 50 år och Lennart Aspholm 50 år Solvalla-adtess, Runar Wahlbeck 70 år, 

Torsten Tegner 75 år, Harry Heinonen 50 år, Arthur Kolam 70 år, Carl-Eric Schadewitz 

60 år, Heikki Liimatainen 70 år, 1. H. Salonen 50 år, Allan Siren 60 år, Yrjö 

Valkama 70 år, Nils Dahlman 50 år, Ake Roos 50 år, Sigurd Lillandt 50 år och 

Torsten Fagerholm 50 år telegram. 

Förbtmdet har ttppvaktat vid följande jordfästningar: ]. Sigfrid Edström och Jarl 

Forssell. 

H edersledamöter 

Tili hedersledamöter i Svenska Finlands Idrottsförbund har kallats professor Viktor 

Heikel (t), friherre R. F. von WilJebrand (t), kommerserådet J. F. Hackman (t), 

konsul Harry Schauman (t), direktör Emil Lindroos (t), brandchef Gösta Wasenius 

(t), direktör J. S. Edström (t), direktör Kristian Hellström (t) kbmmerserådet 

Lars Krogius (t), lektor August Blomberg (t), kommerserådet' Karl Stockmann 

(t), konsul Ernst Krogius (t), stadsdirektör Erik von Frenckell, konsul Karl 

Seidenschnur (t), . avdelningschef Erik Wilen, försäljningsdirektör Erik Aström, 

gymn.lär. J . W. B)örk, vicehäradshövding Viktor Björkqvist, major Ivar Ståhle och 

herr Waldemar Wickholm. 

Förbtmdets fö·rtjänstkors 

Utländska innehavare av förtjänstkorset är: Sveriges Konung Gustaf VI Adolf, kon- 

71

sul Isaac Westergren

i Nykarleby. För nya förbundsrekord i juniorklassen antecknade sig Rune Holmen 

på 1.500 m och Lars Wiklöf i stav. 

Mästerskapen i mångkamp och på 10.000 m gick den 22-23. 8. i Mariehamn, 

där lF Aland stod för arrangörskapet. Resultamivån blev tillfredsställande och 

segraren i ungdomsklassens mångkamp H åkan Lindberg noterade ny tt SFI-rekord 

i längd med 736. 

LANDSKAMPS- OCH FM-ARRANGEMANG 

Den 24-25. 8. 1963 var Vasa IS medarrangör av juniorlandskampen Finland 

Sverige-Norge i Vasa och den 25. 8. 1963 stod IF Drott för arrangemangen av 

damlandskampen Finland-Sverige i Jakobstad. De båda landskamperna lyckades 

arrangörstekniskt väl och söndagstävlingaena blev dessutom en publikframgång. 

Den 5-6. 9. 1964 arrangerade Gamlakarleby lF FM i mångkamp i Gamlakarleby 

på ett förtjänstfullt sätt. 

SFI-mästerskapen i Alberga den 25-26. 7. 

100 m: 1) Yngve Blomfeldt, G & IF Tor 10,6, 2) Jorma Ehrström, IF Drott 10,7, 

3) Håkan Lindberg, IF Aland 10,9, 4) Ulf-Christer Grönlund, Helsingfors IFK 11,0, 

5) Karl-Erik Fallenius, Sjundeå IF 11,1, 6) Ake Akerfeldt, Helsingfors IFK 11,4. 

200 m: 1) Jorma Ehrström, IF Drott 21,8, 2) Ulf-Christer Grönlund, Helsingfors 

IFK 22,2, 3) Yngve Blomfeldt, G & IF Tor 22,2, 4) Håkan Lindberg, IF Aland 

22,6, 5) Ake Akerfeldt, Helsingfors IFK 22,9, 6) Nils Smedlund, Vasa IS 23,0. 

400 m: 1) Rolf Bäckmark, Helsingfors IFK 49,4, 2) Kaj Österberg, Hangö IK 

49,5, 3) Harry Sandberg, IK-32 50,5, 4) Karl-Gustav Kunnas, IF Drott 50,6, 5) 

Aimo Mehtonen, Esbo IF 51,0, 6) Olli Heino, IF Drott 52,0. 

800 m: 1) Kaj Österberg, Hangö IK 1.53,8, 2) Olof Nyman, IF Standard 1.55,6, 

3) Rainer Rönn, Helsingfors IFK 1.55,6, 4) Aimo Mehtonen, Esbo IF 1.56,3, 5) 

Tore Grön, IF Standard 1.59,5, 6) Stig Haglund, IF Drott 2.00,0. 

1.500 m: 1) Olof Nyman, IF Standard 3.59,2, 2) Björn Grundfeldt, Helsingfors 

IFK 3.59,5, 3) Rainer Rönn, Helsingfors IFK 4.00,0, 4) Rune Holmen, IF Aland 

4.01,6, 5) Kaj Hemtman, Esbo IF 4.02,1, 6) Bruce Nyström, Sibbo-Vargarna 4.03,5. 

5.000 m: 1) Allan Korpi, IF Aland 15.07,0, 2) Sven Laine, IK-32 15 .28,6, 3) 

Nils Lindskog, IK Myran 15 .32,0, 4) Per Lajunen, Sibbo-Vargaena 16.19,0, 5) 

Göran Hemtman, Esbo IF 16.49,0, 6) Pertti Kauppi, IK-32 16.51,6. 

110 m häck: 1) Sune Kevin, Skogby IK 15,0, 2) Bengt Grundfeldt, Helsingfors 

IFK 15,6, 3) Sigvald Blomqvist, Nykarleby IK 15,8, 4) Harry Julin, Esbo IF 15,9, 

5) Trygve Lindqvist, Pargas IF 16,1. 

400 m häck: 1) Harry Julin, Esbo IF 54,4, 2) Sune Kevin, Skogby IK 55,6, 3) 

Bengt Grundfeldt, Helsingfors IFK 56,8, 4) Tore Grön, IF Standard 58,0, 5) Kaj 

Erik Kevin, Skogby IK 62,5, 6) Roger Lindström, Virkby Start 63,7. 

3.000 m hinder: 1) Sven Laine, IK-32 9.32,0, 2) Sverker Skogman, Vasa IS 

9.58,0, 3) Lauri Sederholm, IK-32 10.36,4, 4) Sven-Erik Dahlfors, IF Femman 

10.58,4, 5) Ben Strömberg, Esbo IF 11.30,0. 

Höjd: 1) Börje Vähämäki, Vasa IS 192, 2) Lars Granlund, Helsingfors IFK 189, 

3) Carl-Gustav Lindewald, Esbo IF 189, 4) Kaj Weckström, G & IF Akilles 183, 

5) Mikael Svahn, Vasa IS 180, 6) Håkan Lönnqvist, Dragsfjärd IK 180. 

Stav: 1) Per-Olof Jonasson, IK-32 450 (ny tt mästerskapsrekord), 2) Lars Wiklöf, 

IF Aland 420, 3) Kenneth Lindqvist, IF Aland 400, 4) Viking Brunell, Gamlakarleby 

IF 390, 5) Seppo Elander, Esbo IF 380, 6) Rolf Sjögren, Esbo IF 360. 

Längd: 1) Sigvald Blomqvist, Nykarleby IK 720 (ny tt mästerskapsrekord), 2) 

Erik Kallio, Helsingfors IFK 704, 3) Stig Bäcklund, IK-32 703, 4) Mikael Svahn, 

74 

Vasa IS 692, 5) Gunnar Olander, Skogby IK 658, 6) Ulf Ståhls, G & IF Tor .632. 

Tresteg: 1) Stig Bäcklund, IK-32 15.17 (ny tt mästerskapsrekord), 2) M1kael 

Svahn, Vasa IS 15.02, 3) Pertti Pohjanniemi, Helsingfors lFK 14.74, 4) Bjarne 

Holmbom, Ingå lF 14.16, 5) Taisto Penttinen, G & lF Akilles 13.91, 6) Per 

Dahlström, Skogby IK 13.44. 

Kula: 1) Mauno Samio, IK-32 14.93, 2) Per-Olof Dahlman, IF Aland 14.50, 3) 

Erkki Juurinen, Esbo IF 13.77, 4) Matti Lahnalaakso, Vasa IS 13.71, 5) Johan 

Lindholm, Ingå IF 13.41, 6) Matti Feldt, Skogby lK 13.32. 

Diskus: 1) Veikko Lamminen, IF Drott 42.85, 2) Bengt Hagman, Esbo IF 42.84, 

3) Oiva Hanhikangas, lF Drott 42.83, 4) Bore Möller, Skogby IK 42.30, 5) Mauno 

Samio, lK-32 41.76, 6) Bengt Grönberg, Esbo lF 40.93. . 

Spjttt: 1) Erkki Guseff, Helsingfors lFK 72.73, 2) Seppo Laakso, Helsmgfors IFK 

72.16, 3) Juho Kunttu, lF Start 69.84, 4) Leif Lerbacka, IK Myran 61.84, 5) Roy 

Wennman IF Kraft 56.99, 6) Torolf Sandell, Esse IK 55.99. 

Slägga: '1) Leif Bojers, G & IF Akilles 47.77, 2) Mauri Silan~er, ~amlakarleby 

IF 44.89, 3) Ralf Kulla, IF Pedersöre-POJkaena 44.81, 4) Per Wtckstrom, Esbo IF 

42.98, 5) Bengt Hagman, Esbo IF 3_6.68, 6) Leif Strö~, Sibbo-Vargarna 33.89. 

4X100 m: 1) Helsingfors IFK (A. Akerfeldt, R. Backmark, G. Mattsson, U-c. 

Grönlund), 43,7 (tangerat mästerskapsrekord), 2) Skogby IK 43,9, 3) IF D rott 44,0, 

4) Vasa IS 44,3, 5) lF Aland 46,0, 6) Esbo IF 46,5. 

Damer 

lOO m: 1) Kerstin Ventus, Gamlakarleby lF 12,8, 2) Rita Mattsson~. IF Aland 

13 0, 3) Camilla Nilsson, Helsingfors IFK 13,2, 4) Inger Roos, Hango IK 13,7, 

5)' Lilian Aspfors, IK Kronan 14,0, 6) Marika Eklund, Hangö IK .. 14,3. 

800 m: 1) Tuulikki Vainionpää, Sibbo-Vargarna 2.27,0 (ny tt masterskapsrekord), 

2) Beatrice Möen, IF Aland 2.28,3, 3) Kristina Sjöblom, IF Drott 2.31,0, 4) Margareta 

Strandberg, IK Örnen 2.32,4, 5) Lille-Maj Strömberg, Esbo IF 2.35,5, 6) 

Kristina Kattilakoski, Esse IK 2.42,6. 

80 m häck: 1) Lille-Maj Strömberg, Esbo IF 13,4, 2) Siv Mattsson, Esbo IF 14,0, 

3) Ghita Backman, Esbo IF 14,2, 4) Margita Libäck, IK Kronan 14,8, 5) Barbro 

Ollberg, Esbo IF 14,8, 6) Karin Sillander, Esbo IF 15,6. . 

Höjd: 1) Gun Nordlund, IF Aland 155 (ny tt mästerskapsreko~d), 2) BeatrICe 

Mörn, IF Aland 149, 3) Ghita Backman, Esbo IF 146, 4) Greta R1ska, IK Kronan 

142, 5) Sonja Hellsten, lF Standard 135, 6) Vivan Sandbacka, Esse IK 135. 

Längd: 1) Rita Mattsson, IF Aland 542, 2) Kerstin Ventus, Gamlakarleby lF 5~4, 

3) Marika Eklund, Hangö IK 502, 4) Lille-Maj Strömberg, Esbo IF 499, 5) Beatr1ce 

Möen, IF Aland 499, 6) Barbro Ollberg, Esbo IF 458. ., 

Kula: 1) Tuula Vuotila, IF D rott 11.65 (ny tt mästerskapsrekord), ) L1lle-MaJ 

Strömberg, Esbo IF 8.52, 3) Marita Rudnäs, IK Kroan 8.~2, 4) S1V Mattsson, 

Esbo lF 8.31, 5) Ghita Backman, Esbo IF 8.25, 6) TalJa Vuottla, IF D rott 8.25. 

Diskus: 1) Tarja Vuotila, IF D rott 30.27, 2) Tuula Vuotila, IF Drott 29.88, .3) 

Ghita Backman, Esbo IF 27.47, 4) Lille-Maj Strömberg, Esbo IF 26.33, 5) Manta 

Rudnäs, IK Kronan 25 .22, 6) Vivan Sandbacka, Esse IK 24.95. 

4XlOO m: 1) Hangö IK (1. Roos, R. Peltonen, T. Metsäruusu, M. Eklund) 52,5, 

2) Gamlakarleby lF 53,8, 3) Helsingfors IFK 55,4, 4) Esbo IF 1 55,5, 5) IK Kronan 

57,2, 6) Esbo IF II 60,4. 

SFI-mästerskapen för ungdom i Nykarleby den 18-19. 7. 

lOO m: 1) Håkan Lindberg, IF Aland' 10,7, 2) Yngve Blorr;tfeldt, G & I,F To; 

10,7, 3) Ulf-Chtister Grönlund, Helsingfors IFK 10,9, 4) Karl-Enk Fallenms, SJundea 

IF 11,0, 5) Börje Ehrstrand, IK Kamp 11,2, 6) Berndt Söderlund, Skogby IK 11,3. 

75

200 m: 1) Håkan Lindberg, IF Aland 22,1, 2) Yngve Blomfeldt, G & lF Tor 

22:3, 3) Ulf-Christer Grönlund, Helsingfors lFK 22,4, 4) Karl-Erik Fallenius, Sjundea 

IF 23,1, 5) Harry Sandberg, 1K-32 23,1, 6) Börje Ehrstrand, IK Kamp 23,3. 

400 m: 1) .. Harri Jansson, Helsingfors IFK 50,6, 2) Harry Sandberg, 1K-32 51 ,4, 

3) Berndt Soderlund, Skogby IK 52,1, 4) Roger Rautelius Kimico SF 52 7 5) 

Macts Backholm, Pönom SK 52,9, 6) Ole Aberg, Nagu IF ' 53,2. ' , 

800 m: 1) Harri Jansson, Helsingfors IFK 1.58,4, 2) Bruce Nyström, Sibbo-Vargarna 

1.59,0, .3) Roger Raucelius, Kimito SF 2.00,2, 4) Sture Ackren, Pargas IF 

~:g~:i: 5) LeIf Haglund, Strömfors SK 2.03,0, 6) Roland Storskrubb, lF Femman 

~.500. m: 1) Rune Holmen, IF Aland 3.58,5 (ny tt SFI-rekord), 2) Bruce Nystro.m, 

Slbbo-Vargarna 4.02,2, 3) Srure Ackren, Pargas IF 4.10,0, 4) Leif Haglund, 

Scromfors SK 4.15,0, 5) Gustaf Scrandvall, IF Droct 4.16,0, 6) Alf Cederlöf IF 

Drott 4.21,6. 

' 

5.000 m: 1) Rune Holmen, IF Aland 15.22,0, 2) Sverker Skogman Vasa IS 

15.50,4, 3) G. Lönnqvist, IF Standard 18.34,2. ' 

.z10 m häck: 1) Bengt Grundfeldt, Helsingfors IFK 15,6, 2) Roger Lip.dström, 

Vlf.kby Stan 16,1, 3) Jan Hästbacka, Vasa IS 16,5, 4) Roger Andersson, G & IF 

AkIlles 16,9, 5) Börje Vähämäki, Vasa IS 17 5 6) Jan-Erik Lindroos Helsingfors 

IFK 18,4. ' , , 

400 m häck: 1) Bengt Grun~fe ldt, Helsingfors IFK 56,9, 2) Ole Aberg, Nagu 

IF 59,1, 3) Matts Backholm, Ponom SK 59,7, 4) Roger Lindström Virkby Stan 

60,2, 5) Jan - ~rik Lindroos, Helsingfors IFK 62,5, 6) Erik Sved, Pö;tom SK 63,7. 

. 1.500 m hm der: 1) Sverk:.r Skogman, Vasa IS 4.34,9, 2) Torsten Smedslund, 

Österby SK 4.38,7, 3) Roy Hoglund, Esse IK 4.48,5, 4) Jörn Söderholm, Pargas IF 

4.48,7. 

Hötd: 1) Lars Granlund, Helsingfors IFK 195, 2) Börje Vähämäki, Vasa IS 195 

3) MIkael Sten, Malax IF 186, 4) Lars Wiklöf, IF Aland 186, 5) Karl-Gustaf Lin: 

dewald, Esbo IF 183, 6) Håkan Lönnqvist, Dragsfjärd IK 183. 

Stav: 1) Lars Wiklöf: IF Aland 430 (ny tt SFI-rekord), 2) Roger Akerblom, Kari, 

IK 3,40, 3) Ha~s Nyg~rd, Esse IK 33 0, 4) Lars Tjäru, Gamlakarleby IF 310. 

Langd: 1) Håkan Lindberg, IF Aland 678, 2) Leif Furu Terjärv US 643 3) 

G~ran Björkvall, Sibbo-Vargarna 641, 4) Berndt Grannas, Vörå IF 638, 5)' Jan 

Hastbacka, Vasa IS 6.31, 6) Christer Sandvik, Nykarleby IK 608. 

Tresteg: 1) Lars .. ~flJckars,. I~ Kvarken 14.16, 2) Göran Björkvall, Sibbo-Vargarna 

13,68, 3) Rabbe SJobe~g , KlmJCO SF 13.36,4) John Blomqvist, Nykarleby IK 12.71, 

4) Berndt Grannas, Vorå IF 12.31, 6) Jan Hästbacka, Vasa IS 12.18. 

Kula: ~ ) ~arkus Blomster, G & IF Tor 13.23, 2) Mikael Sten, Malax IF 12.79, 

3) Jan-Enk BJon, Vasa IS 12.07, 4) K~rl-Göran Löfgren, Oravais IF 11.84, 5) Börje 

Gran!ors, IK Kamp 11.53, 6) Tor-Enk Hägg, Vörå IF 11.51. 

D,skus: 1) Tor-Erik Hägg, Vörå IF 44.29, 2) Georg Björklund, Munsala IFK 

39.32, 3) BJa!ne Andersson, G & IF Akilles 36.19, 4) Börje Granfors, IK Kamp 

35.98, 5) BoflS Jansson, Esse IK 35.07, 6) Christer Sandvik, Nykarleby IK 32.80. 

SPiu~:. 1) Harry Bro, Jeppo IF 53.64, 2) Rabbe Sjöberg, Kimito SF 51.89, 3) 

L~~s TJaru, Gamlakarleby IK 51.53, 4) Kurt Kääriäinen, Esbo IF 50.64, 5) Georg 

BJorklund, Munsala IFK 47,56, 6) Börje Granfors, IK Kamp 47.20. 

Slälfga: ~) To.r-Erik Hägg, Vörå IF 43.58, 2) Georg Westerlund, Esse IK 37.43, 

3) LeIf Strom, Slbbo-Vargarna 34.41, 4) Rurik Lindqvist, IF Helsinge-Atlas 27.28. 

4X JOO m: 1) Helsingfors IFK (T. Tallbacka B. Grundfeldt H Jansson U-C 

Grönlund) 45,0, 2) Vasa IS 46,2, 3) Nykarleby IK 46,9, 4)' Vö~å IF 47,3, 5) 

Gamlakarleby IF 47,4. 

76 

SFI-mästerskapen för poikar i Orava;s den 18-19. 7. 

100 m: 1) Smre Söderman, IF Drott 11,5, 2) Ulf Ek, G & IF Akilles 11,6, 3) 

Olof Bergqvist, G & IF Akilles 11,8, 4) Leif Sjöstrand, Hangö IK 11,9, 5) Johannes 

Backlund, Vörå IF 12,0, 6) Klaus Pfister, Virkby Stan 12,2. 

300 m: 1) Henrik Jansson, Helsingfors IFK 37,8, 2) Ulf Ek, G & IF Akilles 

38,4, 3) Johannes Backlund, Vörå IF 38,9,4) Leif Sjöstrand, Hangö IK 39,7, 5) Sune 

Backman, IF Standard, 6) Tore Lindholm, Tenala IF. 

1.000 m: 1) Henrik Jansson, Helsingfors IFK 2.39,8, 2) Leif Skåtar, Vörå IF 

2.41,2, 3) Måns Wiik, Nykarleby IK 2.42,0, 4) Sune Backman, IF Standatd 2.46,0, 

5) Olof Juslin, Oravais IF 2.47,0, 6) Lars Holm, IF Femman 2.48,0. 

3.000 m: 1) Lars Holm, IF Femman 9.40,2, 2) Max Holmnäs, IF Drott 9.51,6, 

3) Folke Lithens, Nykarleby IK 10.00,2, 4) Bengt N ord, IF Standard 10.24,8. 

200 m häck: 1) Nils Nyman, Vasa IS 28,3, 2) Srure Söderman, IF Drott 28,8, 

3) Guy-Henrik Lindqvist, Sibbo-Vargarna 29,0, 4) Hans-Erik Sund, Pörtom SK 

29,3, 5) Göran Engström, Oravais IF 29,8, 6) Kaj Snickars, Vasa IS 30,0. 

Höid: 1) Kenneth Lindqvist, IF Aland 173 , 2) Börje Backlund, Vörå IF 170, 3) 

Pekka Rimpiläinen, G & IF Tor 170, 4) Nils Nyman, Vasa IS 170, 5) Ulf Björkell, 

Ekenäs IF 165, 6) Rune Härrull, Vörå IF o. Christer W estberg, Petalax IK 165. 

Stav: 1) Kenneth Lindqvist, IF Aland 374, 2) Peter-Anders Storrank, Terjärv US 

344, 3) Unto Sjö, G & IF Akilles 344, 4) Kaj-Erik Laine, IK-32 334, 5) B~or 

Erik Sjöberg, Abo IFK 324, 6) Börje Lax, Vasa IS 324 . 

Längd: 1) Kenneth Lindqvist, IF Aland 628, 2) Ulf Ek, G & IF Akilles 616, 

3) Göran Sjöholm, IF Drott 602, 4) Lars-Erik Zittra, Nykarleby IK 601, 5) Bengt 

Lindholm, Abo IFK 596, 6) Ulf Björkell, Ekenäs IF 582. 

Tresteg: 1) Ulf Ek, G & IF Akilles 12.89, 2) Klas-Ole Vikström, IF Standard 

12.80, 3) Bo Grahn, G & IF Akilles 12.79, 4) Ulf Björkell, Ekenäs 12.60, 5) Göran 

Sjöholm, IF D rott 12.55, 6) Bengt Lindholm, Abo IFK 12.32. 

Kula: 1) Bo Grahn, G & IF Akilles 14.47, 2) Börje Tallqvist, Ekenäs IF 14.04, 3) 

Svante Roms, Ekenäs IF 14.04, 4) Olavi Hakala, G & IF Tor 14.01, 5) Christer 

Westberg, Petalax IK 13.65, 6) Ralf Flen, Munsala IFK 13.45. 

DiskfU: 1) Bo Grahn, G & IF Akilles 41.69, 2) Jan-Erik Sandström, IF Drott 

40.15, 3) Peter-Anders Storrank, Terjärv US 38.66, 4) Börje Lindberg, Karis IK 

38.48, 5) Tage Karlsson, Dragsfjärd IK 37.73, 6) Christer Vestberg, Petalax IK 

37.40. 

Spjut: 1) Erik Kvick, G & IF Tor 49.16, 2) Börje Tallqvist, Ekenäs IF 49. 10, 

3) Bo Grahn, G & IF Akilles 48.32, 4) Rune Thors, Vörå IF 46.98, 5) Nils Nyman, 

Vasa IS 46.21, 6) Klas Berg, Pönom SK 42.12. 

Slägga: 1) Nils-Erik Isaksson, Kimito SF 41.43, 2) Cay Sten, Malax IF 36.11 , 

3) Ingmar Bobacka, Vörå IF 35.29, 4) Olle Vuorio, Kimico SF 33.27, 5) Sixten 

Aman, IF Standard 31.66, 6) Tage Karlsson, Dragsfjärds IK 27.31. z 

4X100 m: 1) Vörå IF (R. Thors, B. Backlund, J. Eden, J. Backlund) 47,3, 2) 

Vasa IS 48,3, 3) -, 4) -, 5) Ekenäs IF 49,4, 6) IF Standard 49,8. 

SFI-mästerskapen i mångkamp och 10.000 m i Mariehamn den 22- 23.8. 

JO.OOO m: 1) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 31.10,6, 2) Allan Korpi, IF Aland 

32.18,8, 3) Sven Laine, IK-32 33 .00,8. 

JO-kamp, seniorer: 1) Stig Nymander, IK-32 5.196 poäng (12, 1 - 631 - 12.29 

- 165 - 54,7 - 16,2 - 38.23 - 329 - 49 .1 9 - 5.11,2), 2) Viking Brunell, 

Gamlakarleby IF 5.082 poäng (12,0 - 607 - 11 .29 - 165 - 55,0 - 17,6 - 

33.75 - 369 - 45 .61 - 4.36,2), 3) Harry Julin, Esbo IF 5.036 poäng (12,1 - 

77

607 - 10.87 - 150 - 51,8 - 16,8 - 29.84 - 309 - 43.33 - 4.15,9), 4) 

Roger Jansson, IF Aland 4.909 poäng, 5) Karl Nyqvist, IF Helsinge-Atlas 3.683 

poäng, 6) Carl-Anders Gustafsson, IF Helsinge-Atlas 3.215 poäng. 

10-kamp, ungdomar: 1) Håkan Lindberg, IF Aland 5.477 poäng (11,3 - 736 _ 

10.3 0 - 180 - 52,8 - 17,4 - 25.86 - 369 - 40.46 - 4.56,3), 2) Gunnar 

Olander, Skogby IK 4.398 poäng (11,7 - 611 - 10.41 - 165 - 55,5 - 18,0 ..- 

35.01 - 298 - 37.34 - 5.11,0), 3) Klas-Göran Eriksson, IF Aland 3.408 poang 

(12,5 - 565 - 9.35 - 140 - 56,7 - 18,3 - 28.96 - 234 - 42.63 _ 

5.16,0). 

6-kamp, pojkar: 1) Ulf Björkell, Ekenäs IF 3.391 poäng (12,1 - 176 - 12.30 

- 632 - 44.45 - 40,0), 2) Börje Tallqvist, Ekenäs IF 3. 193 poäng (12,3 - 155 

- 14.19 - 603 - 49.13 - 39,8), 3) Bo Gmhn, G & IF Akilles, 3.193 poäng 

(12,3 - 160 - 14.87 - 536 - 47.72 - 41,2), 4) Ulf Ek, .G &. IF Akilles 

3.116 poäng, 5) Leif Sjöstrand, Hangö IK 2.969 poäng, 6) Laun Juhn, Esbo IF 

2.718 poäng. 

5-kamp, damer: 1) Bearrice Mörn, IF Aland 3.435 poäng (14,0 - 8.04 - 150 

- 481 - 28,0), 2) Lille-Maj Srrömberg, Esbo IF 3.129 poäng (13,5 - 8.54 _ 

125 - 479 - 29,3), 3) Rita Mattsson, IF Aland 3.063 poäng (14,4 - 7.5 0 _ 

125 - 502 - 28,5). 

5-kamp, flickor: 1) Marika Eklund, Hangö IK 3.158 poäng (13,6 - 7.47 - 125 

- 494 - 28,0), 2) Kerstin Kuhlman, IF Aland 2.693 poäng (15,6 - 8.19 - 125 

- 423 - 30,2 ), 3) Birgitta Karlsson, IF Aland 1.355 poäng (19,4 - 5.16 _ 

100 - 360 - 34,6). 

SFI-vandringsprisen 1964 

Helsingfors IFK hemförde också i år Frihetspriset .och f~reingens. se~er var 

klarare än i fjoI. Tvåa blev IF Aland, som därmed tog S10 tredJe 1Oteckn1Og I Hembygdspriset 

och sedan följde IK-32 och Esbo IF. 

1 tävlingen om Svensk-Finlands disrriktspokal segrade NAID klart och tog sin 

sjunde inteckning i priset. .. . 

Esbo IF tog sin tredje inteckning i Damernas pokal och erövrade darmed .pnset 

för alltid. IF Aland bjOO denna gång Esbo på hårt motstånd och segermarg10alen 

blev endast 4 poäng. 

Claes Srröms pokal, som endast gäller ungdoms- och pojkmästerskapen hemförde 

IF Aland för alltid genom att taga sin rredje raka inteckning. Som tvåa placerade 

sig Helsingfors IFK och tredje var G & IF Akilles. . . 

Stig Nymander, IK-32 vann för tredje gången Hufvudstadsbladets vandnngspns 

tiokamp och hemförde samtidigt priset för alltid. 

Helsingfors IFK erövrade tredje året i följd den miniatyr av Walter Ekholms 

statyett, som är uppställd till tävlan i samtliga FM-grenar för herrar. 

Slutligen erhöll Olof Nyman, IF Standard Låfrman-pokalen för ett år framåt 

genom sin seger på 1.500 m i SFI-mästerskapen. 

Ställningen om de olika vandringsprisen 1964 är: 

Frihetspriset: 1) Helsingfors IFK 99, 2) IF Aland 72, 3) IK-32 61,4) Esbo IF 48. 

5) Vasa IS 45, 6) IF D rott 42, 7) G & IF Akilles 32, 8) Skogby IK 29, 9) G & IF 

Tor 24, 10) IF Standard 20, 11) Ekenäs IF 17, 12) Vörå IF 15, 13)

- 

I 

: 

II 

I 

SFI-statyetten donerad av ekonomierådet Walter Ekholm: Om pciset tävlas i samband 

med FM-tävlingarna för seniorer, ungdomar och pojkar. Arets poäng: 1) Helsingfors 

IFK 37, 2) IF Aland 15, 3) G & IF Akilles o. G & IF Tor 8, 5) IK-32 

7, 6) IF Dmtt o. Sibbo-Vargarna 5, 8) Hangö IK 4, 9) Ekenäs IF o. Nykarleby 

IK l. 

Claes Ströms pokal: Om priset tävlas i SFI:s mästerskap för ungdomar och pojkar 

och vanns det i år för alltid av IF Aland. Arets poäng: 1) IF Aland 77, 2) Helsingfors 

IFK 67, 3) G & IF Akilles 62, 4) Vasa IS 54, 5) Vörå IF 53,5, 6) G & IF Tor 35, 

7) Ekenäs IF 34, 8) IF Drott 31, 9) Sibbo-Vargarna 27, 10) Kimito SF 26, 11) 

Nykarleby IK o. IF Standard 20, 13) Esse IK 15, 14) Malax IF o. Terjärv US 14, 

16) Pörtom SK 11, 17) IK-32, Pargas IF o. Skogby IK 10, 20) IF Femman, Gamlakarleby 

IK, IK Kamp o. Virkby Start 9, 24) Hangö IK, Karis IK o. Munsala IFK 8, 

27) leppo IF, IF Kvarken o. Oravais IF 7, 30) Esbo IF, Nagu IF o. Sjundeå IF 6, 

33) Scrömfors SK, Abo IFK o. Österby SK 5, 36) Dragsfjärds IK 4, 37) Petalax 

IK 3,5, 38) IF Helsinge-Atlas 3, 39) Tenala IF 1. 

Hufvudstadsbladets vandringspris i tiokamp vanns för alltid av Stig Nymander, 

IK-32. 

Låftman-pokalen: Olof Nyman, IF Standard erhöll priset för ett år framåt genom 

sin seger på 1.500 m i SFI-mästerskapen. 

Suomen Urheiluliittos pokal tili den förening som procentuellt sett mest förbättrar 

sina klassificeringspoäng jämfört med föregående år vanns 1963 av Abo IFK med 

113,5 %. Andra var IF Pedersöre-Pojkarna med 71,4 %, tredje IF Standard med 

67,6 % och fjärde Ekenäs IF med 66,7 %. 

Allmänt 

INSTRUKTIONS- OCH KURSVERKSAMHETEN 1963-1964 

De instcuktions- och skolningsplaner, som uppgjordes av friidrottsrådet i samråd 

med skolningschefen då denne för 3 år sedan tillträdde sin befatming, har denna 

säsong börjat ge synliga resultat. 

Ett bevis på den positiva utvecklingen är bl. a. den kraftiga dominans av förbundets 

ungdomar, som gjort sig gällande denna säsong i resultatlistorna för förbundsmästerskap 

och andra värdetävlingar. Nivån i våra tidigare starka grenar, sprinterlopp 

och hopp har ytterligare stigit och inom medeldistanslöpningen, som i allmänhet 

i vårt land uppvisar en hotfull tillbakagång, har framstegen inom SFI 

varit stora och inger de bästa förhoppningar för framtiden. 

"Kastarkrisen" inom förbundet har fortfarande varit aktuell, men kan icke sägas 

ha varit förorsakad av brist på varken material eller intresse. Snarare står orsaken 

härtill att söka i föråldrade och ensidiga uppfattningar om vad kastträning av i dag 

egentligen fordrar. 1 förbundsinstans står man ganska maktlös så länge möjligheterna 

tili en målmedveten och mångsidig träning i hemmamiljö - även vintertid 

- är såpass primitiv som nu är fallet på de flesra håll. En träningsintensitet, som 

kanske räckte till för 30 år sedan är i våra dagar icke tillräcklig. Enbart en inomhushall 

kan icke heller lösa kastarnas träningsproblem. En löp- och hoppbetonad, 

reaktionsbefrämjande gcundskolning är föcutsätmingen för att dels inlära tekniken 

i en kastgren med sina tiotusentals upprepningar och dels orka med den hårda 

muskelträning som är nödvändig. 

Förbundet har på senare tider gjort sitt bästa för att visa vägen vid förbättrandet 

av de lokala träningsmöjligheterna, men tillsvidare har icke ansträngningarna i 

detta avseende väckt större genklang. Med mycket små medel kunde dock mångenstädes, 

speciellt för kastarna, åstadkommas förbättrade träningsmöjligheter. Den av 

skolningschefen skrivna inseruktionsboken "Friidrott 1", som behandlar grundskolning, 

pedagogik och tekniklära finns tyvärr ännu inte i alla föreningar. Senaste 

höst utgav samma författare "Muskelträning 1", som kompletterar den föregående 

boken och ger tips om flere hundra olika variationsmöjligheter för praktisk träning 

i olika träningsförhållanden. Med belasmingsskor, -manschetter, självgjorda muskelträningsapparater 

m. m. strävar man till att komplettera eiler ersätta den eidigare 

alltför ensidiga skivscångsträningen. Självverksamheten inom föreningar, kretsar och 

distrikt har förbundet försökt väcka genom aet ge praktiska råd vid inredandet av 

s. k. "träningsrum", vid tillverkningen av pansarnät för kastare och sågspånsbanor 

för löpträning under vintern. 

Dagens toppidrott fordrar mycket av sina utövare. Utgående från detta är det 

även klarc, att vårt förbund icke längre har varken resurser eiler intresse att offra 

eid och krafter på sådana idrottsmän, som saknar den rätea viljan och fliten att 

förkov ra sig. 

Instruktörs- och tränarskolningen 

De stora instruktörs- och tränarkurserna på Solvalla påskhelgerna 1962 och 1963, 

som trots ett stort deltagarantal icke på alla håll inom förbundet väckte ett lika 

stort intresse, efeerföljdes verksamhetsåret 1963-1964 av en mera praktiskt upplagd 

fortsättningsskolning för de kursgångna. Denna genomfördes i huvudsak i samband 

med skolningschefens träningsläger för aktiva eiler i samband med hans besök i 

föreningarna. 

På detta säte ville förbundets friidmttsråd i första hand stöda och få fram tränarkrafter 

med dee räeta intresset för uppgiften. Genom arrangemanget har kanske 

antalet tränare och instrukeörer något minskat, men kvaliteeen på dem som fortsatt 

är i stället så mycket bäme. Dessa arbetsvilliga och osjälviska instruktörer och 

tränare har på ete avgörande sätt bidragit till ate resultatnivån inom förbundet 

searkt förbättrats under de senaste tiderna. 

Friidrotesrådets uppfattning har varie, att det icke alltid är kurserna som hämtar 

fram de rätta lärarkraftetrna, utan att dessa slutligen kommie med av spontane, levande 

intresse för det oftast otacksamma fältarbetet och därigenom bör ges den 

erforderliga utbildningen. 

Skolningschefen deltog i november i en samnordisk tränarkongress i Vejle i 

Danmark. 

Träningen av de bätttre akttiva 

Liksom eidigare har friidrottsrådet eill SUL föreslagie 20-25 aktiva tili ringen 

av ~. k. unga lovande (16-24 år), vilket i praktiken bettytt, att SUL svarat för dessa 

aktlvas. resor och uppehälle i samband med läger, medan förbundscränaren varit 

ansvang för deras tr~ning. Likaledes har SFI nominerat 60-70 aktiva, vilka regelbundee 

har samlaes tili träningsläger på Solvalla, Eerikkilä, Kuortane och i Mariehamn 

under samma tider som de av SUL nominerade. Genom att betala resorna 

för de SFI-nominerade har förbundet jämnat ut de geografiska skiljaktigheeerna 

lIlellan våra tre distrikt. Dessa har å sin sida svarat för uppehällee på träningsla~ren 

.. Forbundscranaren har fungerat som chef på samtliga läger, medan föreOlngstranarna 

under mellantiden handhaft träningen. Hall föreningseränare helt 

saknats, har förbundstränaren ensam svarat för träningen av de bättre aktiva. Föreningarna 

har dessutom haft tillfälle, att sända sina yngre akciva eill träningslägren 

och såvida föreningstränaren eller -inseruktören följe med, har detta räknats som 

ett led i dennes rränarskolning. 

I 

Ii 

80 

6 - Vår Idrolt 

81 

II

Förbundet har under tiden november 1963-maj 1964 arrangerat följande träningsläger 

under förbundstränarens ledning: 

Antalet träningsläger: 17 X 3 dygn=51 lägerdygn, vilka distriktsvis fördelar sig 

·på NAIO 24, öIO 9 och AIO 18. 

Antalet deltagare: SUL-nom. SFI-nom. Fören. Sammanl. 

NAIO . . . . . . . . ......... 15 36 39 90 

öIO 5 13 10 28 

AIO 2 3 6 11 

22 52 55 129 

Antalet lägerdagar: SUL-nom. SFI-nom. Fören. Sammanl. 

NAIO 102 261 159 522 

ÖIO .......... 48 69 45 162 

AIO 9 18 108 135 

159 348 312 819 

Antalet lägerdagar 

per deltagare: SUL-nom. SFI-nom. Fören. Sammanl. 

7-8 6--7 4-6 6--7 

Undee nämnda träningsperiod har förbundstränaren dessutom besökt föreningarna 

enligt en i förväg uppgjord pIan och utgör antalet sådana besök 90. 

Under tiden juni-september 1964 har förbundstränarens verksamhet koncentrerats 

på att övervaka de bäme aktivas tävlingsdeltagande och deras träning under 

den egentliga tävlingssäsongen. 

KLASSIFICERADE AKTIVA 1 SFI 1964 

Trots skärpta klassificeringsfordringar är antalet idrottsmän, som uppnått minst 

A-klassresultat större än i fjol. Några resultat, som berättigat tili stormästarvärdighet 

har icke uppnåtts inom förbundet i år och de enda mästarklassarna är Yngve 

Blomfeldt och Jorma Ehrström. Per-Olof Jonasson (s tormästare), samt Bruno Holmroos 

och Stig Nymander (mästarklass) hae icke i år klarat fordringarna för nämnda 

klasser utan fallit ned tili klass A. Arets nya A-klassare är följande: Lars Granlund, 

Bengt 'Grundfeldt, Lars Holmberg, Hans Illman, Harri Jansson, Sepp.o Laaks

öst-Tyskland-Finland i Halberstadt den 20-21.6. 

25.000 m: 6) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 1.20.53,0, ny tt SFI-rekord. 

10-kamp för ungdomar: 10) Gunnar Olander, Skogby IK 5.542 poäng (11,4 - 

674 - 10.91 - 165 - 52,4 - 16,8 - 33.94 - 320 - 44.86 - 4.27,8), ny tt 

SFI-rekord för juniorer. 

Norge-Sverige-Finland lör iuniorer i Kongsvinger den 8-9. 8. 

200 m: 4) Yngve Blomfeldt, G & IF Tor 21,9 (för kort bana). 

800 m: 1) Harri Jansson, Helsingfors IFK 1.51,7, ny tt SFI-rekord för juniorer. 

1.500 m: 2) Rune Holmen, IF Aland 3.53,2, ny tt SFI-rekord för juniorer. 

400 m häck: 6) Bengt Grundfeldt, Helsingfots IFK 57,2. 

4X 100 m: 1 Finlands segrande lag löpte Håkan Lindberg, IF Aland och Yngve 

Blomfeldt, G & IF Tor. 

1.000 m stafett: 1 Finlands lag, som placerade sig som tredje på tiden 1.56,7 (ny tt 

finländskt rekord) löpte Yngve Blomfeldt, G & IF Tor och Harri Jansson, Helsingfors 

IFK. 

Finland-Sverige i H elsingfors den 12-13. 9. 

200 m: 6) Jorma Ehrsttöm, IF D rott 22,3. 

FINLÄNDSKA MÄSTERSKAPEN 

Tack vare mycket starka insatser av förbundets ungdomar, pojkar och flickor blev 

åtets finländska mästerskap poängmässigt sett starkare än i fjol. Harri Jansson 

blev mästare på 800 m i ungdomsmästerskapen, Ulf Ek vann 300 m för pojkar, medan 

flickorna erövrade två FM-titlar genom Gun Nordlund och Tuula Yuotila i 

höjd resp. kula. Av föreningarna samlade Helsingfors IFK de flesta poängen. 

Inomhus-FM i Otnäs den 21-22.3. 

400 m: 8) Karl-Gustav Kunnas, IF Drott 52,5. 

1.500 m: 6) Allan Korpi, IF Aland 4.03,7. 

Längd: 6) Stig Nymander, IK-32 672, 7) Erik Kallio, HIFK 666. 

Tresteg: 5) Stig Bäcklund, IK-32 14.24. 

Stav: 5) Per-Olof Jonasson, IK-32 450. 

PM i terl'äng i Vuoksenniska den 10. 5. 

12 km allmän klass: 7) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 36.13. 

12 km oldboys: 4) Sven Laine, IK-32 37.26. 

6 km ungdomar: 5) Bruce Nyström, Sibbo-Yargarna 19.20. 

FM i stafett i Lahtis den 27-28. 6. 

4X400 m: 5) Helsingfors IFK 3.24,2. 1 försöket löpte laget på 3.23,8. 

4X800 m: 2) Helsingfors IFK 7.44,6. 1 försöken löpte Esbo IF på 7. 50,2 och 

IF Aland på 7.54,3. 

4X1.500 m: 5) IF Aland 16.22,4, ny tt SFI-rekord (Bo Lundberg, Rune Holmen, 

Torsten Holmen, Allan Korpi). 

1.000 m ungdomar: 3) Helsingfors IFK 1.59,4, ny tt SFI-rekord för juniorer 

(Tom Henricsson, Ulf-Christer Grönlund, Henrik Jansson, Harri Jansson). 

4X 100 m damer: Hangö IK löpte i försöket på 52,5. 

3 X 800 m: 7) IK Örnen 8. 18,0. 

84 

PM lör ungdomar i Aänekoski den 1-2. 8. 

Harri Jansson gick fl'ån 

klarhet tiU klarhet i somras. 

H är elter sin seger i 

ungdoms-PM, flankerad av 

tvåan Jouko Vola och 

Kai Österberg, som veckan 

innan blev SFI-mästare 

på 800 m. 

100 m: 3) H åkan Lindberg, IF Aland 11,2, 4) Yngve Blomfeldt, G & IF Tor 

11,2, 6) Ulf-Christer Grönlund, Helsingfors IFK 11,3. 

200 m: 2) Yngve Blomfeldt, G & IF Tor 22,5, 4) Ulf-Christer Grönlund, Helsingfors 

IFK 22,5, 6) Håkan Lindberg, IF Aland 22,6. 

800 m: 1) Harri Jansson, Helsingfors IFK 1.55,4, 3) Kaj Österberg, Hangö IK 

1.56,4, 8) Bruce Nyström, Sibbo-Yargarna 1.59,0. 

1.500 m: 3) Rune Holmen, IF Aland 4.00,8, 4) Bruce Nyström, Sibbo-Yargarna 

4.02,9, 7) Aimo Mehtonen, Esbo IF 4.06,4. 

5.000 m: 8) Aimo Mehtonen, Esbo IF 15.37,0. 

400 m häck: 2) Bengt Grundfeldt, Helsingfors IFK 56,4. 

Höjd: 7) Börje Yähämäki, Yasa IS 186. 

Stav: 9) Lars Wiklöf, IF Aland 400. 

Diskus: 7) Tor-Erik Hägg, Yörå IF. 

FM för poikar i Joutsa den 1-2. 8. 

100 m: Sture Söderman, IF Drott utslagen i mellanhetatet på 11,7. 

300 m: 1) Ulf Ek, G & IF Akilles 37,0, 3) Henrik Jansson, Helsingfors IFK 

85 

•

37,3. Sture Söderman, IF Drott utslagen i mellanheatet på 39,9 (i försöket 38,8). 

Stav: 3) Kenneth Lindqvist, IF Aland 390. 

Kula: 6) Bo Grahn, G & IF Akilles 14.40. 

FM för flickor i Ingerois den 1-2. 8. 

Höjd: 1) Gun Nordlund, IF Aland 161, ny tt SFI-rekord och finländskt flickrekord. 

Kula: 1) Tuula Vuotila, IF Drott 11. 71. 

Kaleva-spelen i Uleåborg den 15-16. 8. 

100 m: 4) Jorma Ehrscröm, IF Drott 11,0. Yngve Blomfeldt, G & IF Tor blev 

utslagen i mellanheatet på 11 ,0. 

200 m: 5) Jorma Ehrström, IF D rott 22,3 (i mellanheatet 22,1). 

400 m: Rolf Bäckmark, Helsingfors IFK 50,7 och Ulf-Christer Grönlund, Helsingfors 

IFK 49,9 utslagna i mellanheatet. 

800 m: 3) Harri Jansson, Helsingfors IFK 1.51,4, nycc SFI-rekord föt juniorer. 

5.000 m: 9) Allan Korpi, IF Aland 14.52,8. 

Maraton: 6) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 2.25.19,6, 16) Hans Illman, Fiskars IF 

2.41.17,0. 

Längd: 6) Sigvald Blomqvist, Nykarleby IK 706. 

Tresteg: 3) Stig Bäcklund, IK-32 14.99, 7) Pentti Pohjanniemi, Helsingfors IFK 

14.41. 

Spjut: 5) Erkki Guseff, Helsingfors IFK 70.68. 

Höjd damer: 4) Gun Nordlund, IF Aland 155, 6) Beatrice Mörn, IF Aland 150. 

Längd damer: 9) Rita Mamson, IF Aland 496. 

FM i mångkamp i Gamlakarleby den 5-6. 9., arrangör Gamlakarle/lY IF 

lO-kamp, seniorer: 7) Sigvald Blomqvist, Nykarleby IK 5.960 p, 9) Viking 

Brunell, Gamlakarleby IF 5.224 p. 

6-kamp, pojkar: 7) Börje Tallqvist, Ekenäs IF 3.508 p, 11 ) Peter-Anders Storrank, 

Terjärv US 3.344 p. 

Terräng 

Stafett 

Stora-FM 

Damer 

Maraton 

Mångkamp 

Ungdomar 

Pojkar 

Flickor 

SFI-poäng i FM-tävlingarna 1964 (1963) 

NAID öID AID 

5 ( 5 ) (-) (-) 

11 (2 ) ( 2) 2 (-) 

10 ( 8,5) 6 (-) (-) 

( 1 ) (-) 4 (-) 

(4 ) (-) (-) 

(12 ) (-) (- ) 

31 (12 ) ( 1) 9 ( 3) 

12 (11 ) ( 4) 4 (-) 

(- ) 7 ( 5) 7 (-) 

70 (55,5) 13 (12) 26 ( 3) 

Poäng mellan föreningarna 

Summa 

5 ( 5 ) 

13 ( 4 ) 

16 ( 8,5) 

4 ( 1 ) 

1 ( 4 ) 

(12 ) 

40 (16 ) 

16 (15 ) 

14 ( 5 ) 

109 (70,5) 

1) Helsingfors IFK 37, 2) IF Aland 26, 3) IF Drott 12, 4) G & IF Akilles o. 

G & IF Tor 8, 6) IK-32 7, 7) Sibbo-Vargarna 5, 8) Hangö IK 4, 9) Ekenäs IF o. 

Nykarleby IK 1. 

86 

FRIIDROTTSSERIERNA 1964 

Friidrottsserierna på distriktsnivå arrangerades detta år ungefär en.ligt samma 

mönster som i fjol. Inom Nyland-Abolands ID utkämpade man en B-sene, som ock: 

så i år såg Skogby IK som segrare. 1 Österbottens ID var föreningarna indelade 1 

fyra grupper och gruppsegrare blev Terjärv US, IF Standard, !F D rott o~h Vasa I~. 

Någon finalserie mellan de segrande klubbarna arrangerades lcke. Fo~eD1ngar~a soder 

om Vasa deltog icke i friidroccsserien, utan tävlade dessa separat 1 den for året 

nya s. k. maratonkampen. 

Nyland-Abolands ID 

B-serien 

Final: G & IF Akilles-Skogby IK 29-35 

Övriga resultat: Pargas IF-Kimito SF 37-27, Ekenäs IF-Österby SK 41-::-31, 

Ingå IF-Sjundeå IF 41-33, Hangö IK-Karis IK 35-::-28, Skogby IK-Hango IK 

42-21 Skogby IK-Karis IK 45-19, Ingå IF-Ekenas IF 39-25, Skogby IK 

Ingå IF' 34-30, Kyrkslätt IF-IF Helsinge-Atlas 33-31, Sibbo-Varg~rna-IF Helsinge-Atlas 

40-24 Sibbo-Vargarna-Kyrkslätt IF 35-29, G & IF Aktlles-G & IF 

Tor 37-27, Skogby IK-Pargas IF 35-29, G & IF Akilles-Sibbo-Vargarna w. o. 

Terjärv US 

Gamlakarleby IF 

IK Kronan .. 

IK Myran .... . . ..... . 

IF Standard 

IF P-P 

Esse IK 

Larsmo IF 

IF Drott 

Munsala lFK 

Nykarleby IK 

Jeppo IF 

Vasa IS 

Vörå lF 

Oravais IF 

lF Femman 

6 poäng 

3 

2 

1 

6 poäng 

4 

2 

° 

6 poäng 

4 

1 

1 

6 poäng 

4 

2 

° 

Österbottens ID 

Grupp 1 

Remltat: IK Myran-GIF 128-128, 

TUS-IK Kronan 141-115, TUS-GIF 

139-116, IK Kronan-IK Myran 131,5 

-123,5, GIF-IK Kronan 134-121, 

IK Myran-TUS 111,5-147,5. 

Grupp II 

Resultat: IF Standard-Larsmo IF 154 

-101, Esse IK-IF P-P 113-141, Esse 

IK-Larsmo IP 138-118, IP P-P-IF 

Standard 122-134, IF Standard-Esse IK 

141,5-113,5, Larsmo IP-IF P-P 114- 

142. 

Grupp 1II 

Resultat: ]eppo IF-IF Drott 100-155, 

NIK-MIFK 113-142, ]eppo IF-NIK 

127,5-127,5, MlFK-IF Drott 105,5- 

150,5, MIFK-]eppo IF 163-93, IF 

Drott-NIK 161-95. 

Grupp IV 

Resultat: Vasa IS-IF Femman 161- 

91, Oravais IF-Vörå lF 102-154, IF 

Femman-Oravais lF 125-131, Vörå lF 

-Vasa IS 115-140, Oravais lF-Vasa IS 

106-145, IF Femman-Vörå IF 108- 

148. 

87

Ungdomar 

Distriktsmästerskapen 

NYLAND-ÅBOLANDS ID 

DM lör ungdomar och pojkar i Borgå den 13-14. 6., arr. G & IF Akilles 

100 m: 1) Yngve Blomfeldt, G & 

IF Tor 108, 2) Karl-Erik Fallenius, 

Sjundeå IF' 11,1, 3) Per-Erik Mäkelä, 

Ekenäs IF 11,2. 

200 m: 1) Yngve Blomfeldt, 'G & 

IF Tor 22,5, 2) Harry Sandberg, IK-32 

23,1 , 3) Berndt Söderlund, Skogby 

IK 23,3. 

400 m: 1) Berndt Söderlund, Skogby 

IK 51,9, 2) Roger Rautelius, Kimito 

SF 53,9, 3) Ole Åberg, Nagu IF 

54,1. 

800 m: 1) Bruce Nyström, Sibbo 

Varg. 1.58,3, 2) Kaj Holmberg, Hangö 

IK 2.00,5, 3) Sture Ackren, Pargas IF 

2.00,9. 

1.500 m: 1) Bruce Nyström, Sibbo 

Varg. 4.05,2, 2) Kaj Holmberg, Hangö 

IK 4. 17,9, 3) Sture Ackren, Pargas IF 

4. 18,8. 

3.000 m: 1) Torsten Smedslund, 

Österby SK 9.29,6, 2) Göran Hemtman 

Esbo IF 9.30,0, 3) Rainer Björklöf, 

'Österby SK 9.54,6. 

110 m häck: 1) Bengt Grundfeldt, 

Helsingfors IFK 16,0, 2) Roger Lindström, 

Virkby Start 16,6, 3) Roger Andersson, 

G & IF Akilles 16,8. 


Helsingfors IFK 58,0, 2) Ole Åberg, 

Nagu IF 60,7, 3) Roger Lindström, 

Virkby Start 60,9. 

H öjd: 1) Lars Granlund, Helsingfors 

IFK 190, 2) Ulf Ståhls, G & IF 

Tor 188, 3) Carl-Gustaf Lindewald, 

Esbo IF 185. 

88 

Stav: 1) Roger Åkerblom, Karis IK 

370, 2) Ulf Ståhls, G. & IF Tor 340, 

3) Göran Björkvall, Slbbo-Varg. 340. 

Längd: 1) Ulf Ståhls, G & IF Tor 

72 1, 2) Ole Åberg, Nagu IF 619, 3) 

Göran Björkvall, Sibbo-Varg. 615. 

T resteg: 1) Rabbe Sjöberg, K!mito 

SF 13.72, 2) Göran Björkvall, Slbbo 

Varg. 13.39, 3) Christer Gustafsson, 

Karis IK 12.90. 

Kuta: 1) Markus Blomster, G & IF 

Tor 13.68, 2) Taisto Olenius, Sibbo 

Varg. 12.3 1, 3) Yngve Blomfeldt, G 

& IF Tor 11.79. 

Diskus: 1) Bjarne Andersson, G & 

IF Akilles 35.82, 2) Risto Pöntinen, 

Esbo IF 32.86, 3) Christer Gustafsson, 

Karis IK 32.83. 

Spjut: 1) Kurt Kääriäinen, Esbo IF 

53.04, 2) Rabbe Sjöberg, Kimito S! 

51.34, 3) Christer Gustafsson, Kans 

IK 50.20. 

Stägga: 1) Leif Ström, Sibbo-Varg. 

30.56, 2) Taisto Olenius, Sibbo-Varg. 

22.53, 3) 1. Andersson, G & IF 

Akilles 17.48. 

Pojkar 

100 m: 1) Ulf Ek, G & IF Akilles 

11,7, 2) Leif Sjöstrand, Hangö I!< 

11,8, 3) Olof Bergqvist, G & IF Akllles 

11,8. 

300 m: 1) Henrik Jansson, Helsingfors 

IFK 36,8, 2) Ulf Ek, G & 

IF Akilles 37,0, 3) Leif Sjöstrand, 

Hangö IK 38,5. 

1.000 m: 1) Lars-Erik Engström, 

Pargas IF 2.45,8, 2) Alf Nyström, 

Sibbo-Varg. 2.46,6, 3) Rolf Nyroos, 

G & IF Akilles 2.51,5. 

110 m häck: 1) Bo Grahn, G & 

IF Akilles 17,1, 2) Ulf Ek, G & IF 

Akilles 18,0, 3) Guy Nordström, Pargas 

IF 18,1. 

H öjd: 1) Pekka Rimpiläi nen, G & 

IF Tor 167. 

Stav: 1) Unto Sjö, G & IF Tor 

380, 2) Lennart Forssell, Pargas IF o. 

Arto Nikulainen, Esbo IF 320. 

Längd: 1) Ulf Ek, G & IF Akilles 

655 2) Lars-Erik Viksten, IK-32 635, 

3) Klaus Pfister, Virkby Start 618. 

Tmteg: 1) Ulf Ek, G & IF Akilles 

13.43, 2) Bo Grahn, G & IF Aktlles 

12.94, 3) Bengt Lindholm, Åbo 

IFK 12.49. 

Kuta: 1) Bo Grahn, G & IF Akilles 

14.57, 2) Olavi Hakala, G & I~ 

Tor 14.05, 3) Kaj Gustafsson, Inga 

IF 13.22. 

Disk1ts: 1) Bo Grahn, G & IF Akilles 

38.87, 2) Erik Kvick, G &. IF 

Tor 36.58, 3) Kaj Gustafsson, Inga IF 

35.23. 

Spjut: 1) Erik Kvick, G & IF Tr 

50.88, 2) Bo Grahn, G & IF Akil; 

les 47.48, 3 ) Fredrik Portman, Inga 

IF 43.93. 

DM lör seniorer och damer i Karis den 11-12. 7., arr. Karis IK 

100 m: 1) Ulf-Christer Grönlund, 

H elsingfors IFK 10,8, 2) Åke Åkerfeldt, 

Helsingfors IFK 10,9, 3) Yngve 

Blomfeldt, G & IF Tor 11,0. 

200 m: 1) Yngve Blomfeldt, G & 

IF Tor 22,1, 2) Ulf-Christer Grönlund, 

Helsingfors IFK 22,5, 3) Lars Holmberg, 

Pargas IF 22,7. 

400 m: 1) Rolf Bäckmark, Helsing: 

fors IFK 49,7, 2) Kaj Österberg, Hango 

IK 50,3, 3) Sune Kevin, Skogby IK 

50,9. 

800 m: 1) Kaj Österberg, Hangö 

IK 1.54,1, 2) Kaarlo Pärnänen, Helsingfors 

IFK 1.56,1, 3) Sten Joufs, 

Lappträsk IF 1.58,0. 

1.500 m: 1) Kaarlo Pärnänen, Helsingfors 

IFK 3.58,1, 2) Kaj Hemtman, 

Esbo IF 3.59,0, 3) Björn Grundfeldt, 

Helsingforfs IFK 3.59,6. 

5.000 m: 1) Per Lajunen, Sibbo; 

Varg. 16.17,6,2) Stig Danielsson, Inga 

IF 16.1 8,0, 3) Göran Herneman, Esbo 

IF 16.35,0. 

10.000 m: 1) Per Lajunen, Sibbo 

Varg. 34.42,0. 


Helsingfors IFK 15,6, 2) Sune KevlO, 

Skogby IK 15,7, 3) Roger Lindström, 

Virkby Start 16,4. 

400 m häck: 1) Sune Kevin, Skogby 

IK 54,5, 2) Harry Julin, Esbo. IF 

54,5, 3) Bengt Grundfeldt, HelslOgfors 

IFK 56,7. 

H öjd: 1) Lars Granlund, Helsingfors 

IFK 191, 2) Carl-Gusta.f Lindewald 

Esbo IF 188, 3) Kaj Weckströ~, 

G & IF Akilles 180. 

Stav: 1) Roger Åkerblom, Karis IK 

365, 2) Guy Wallin, Karis IK 320, 

3) Björn Backman, Kans IK 300. 

Längd: 1) Erik Kallio, H e lsin g for~ 

IFK 704, 2) Bjarne Holmb~m ,. Inga 

IF 676, 3) Rabbe Sjöberg, Klmlto SF 

634. 

T resteg: 1) Pentti Pohjanniemi, Helsingfors 

IFK 14.47, 2) Bjarne H ()lmborn, 

Ingå IF 14.01, 3) Göran BJorkvall, 

Sibbo-Varg. 13.58. 

Kuta: 1) Johan Lindhoim, Ingå IF 

13.77, 2) Erkki Juurinen, Esbo IF 

13.66, 3) Matti Feldt, Skogby IK 

13.25. 

Diskus: 1) Bore Möller, Skogby IK 

42.1 5, 2) Bengt Hagman, Esbo IF 

42.02, 3) Tapio Heinonen, G & IF 

Akilles 41.39. 

89

:1 

i 

II 

I 

1, 

SPiut: 1) Seppo Laakso, Helsingfors 

IFK 68.23, 2) Juho Kunttu, IF 

Start 62.75, 3) Rainer Karlsson, G & 

IF Akilles 55.43. 

Slägga: 1) Leif Bojers, G & IF 

Akilles 47.01, 2) Per Wickström, Esbo 

IF 45.55, 3) Leif Ström, Sibbo 

Varg. 31.78. 

Damer 

100 m: 1) Marika Eklund, Hangö 

IK 12,9, 2) Inger Roos, Hangö IK 

13,2, 3) Tarja Metsäruusu, Hangö IK 

13,6. 

Höjd: 1) Ghita Backman, Esbo IF 

145, 2) Britta Laine, Karis IK o. 

Käthy Lindgren, Karis IK 125. 

Längd: 1) Marika Eklund, Hangö 

IK 512, 2) Lille-Maj Strömberg, Esbo 

IF 471, 3) Barbro 011 berg, Esbo IF 

445. 

Kula: 1) Lille-Maj Strömberg, Esbo 

IF 8.95, 2) Barbro 011 berg, Esbo 

IF 8.08. 

Diskus: 1) Ghita Backman, Esbo 

IF 24.75, 2) Lille-Maj Strömberg, 

Esbo IF 23.00. 

DM i mångkamp i Kimito den 8-9. 8., arr. Kimito SF 

Tiokamp, seniorer: 1) Trygve Lindqvist, 

Pargas IF 4.908 poäng (12,0 - 

588 - 11.90 - 180 - 56,1 - 16,3 

- 30.95 - 340 - 45.22 - 5.11,0), 

2) Karl Nyqvist, IF Helsinge-Atlas 

3.787 poäng, 3) Tor-Björn Lindberg, 

Helsingfors IFK 3.354 poäng. 

Tiokamp, ungdomar: 1) Taisto Olenius, 

Sibbo-Varg. 4.534 poäng (12,0 

- 604 - 11.30 - 165 - 55,3 - 

19,2 - 30.17 - 280 - 47.75 - 

4.33,7), Rabbe Sjöberg, Kimito SF 

4.037 poäng, 3) Ulf Majorin, Kimito 

SF 3.664 poäng. 

6-kamp, poikar: 1) Börje Tallqvist, 

Ekenäs IF 3.227 poäng (12,3 - 155 

- 13.79 - 586 - 48.29 - 40,0), 

2) Bo Grahn, G & IF Akilles 3.220 

poäng, 3) Ulf Björkell, Ekenäs IF 

3.178 poäng. 

DM i lemkamp lör damer i Köklax den 26-27. 9., arr. Esbo IF 

Femkamp, damer: 1) Lille-Maj 

Strömberg, Esbo IF 2.928 poäng (13,8 

- 8.55 - 120 - 470 - 30,5), 2) 

Barbro Ollberg, Esbo IF 2.888 poäng, 

3) Karin Sillander, Esbo IF 2.675 

poäng. 

DM i terräng i Lappböle den 11 . 10., arr. Kyrkslätt IF 

Seniorer, 8 km: 1) Per-Åke Mattsson, 

Kimico SF 23.18,4, 2) Rolf Hirn, 

Esbo IF 23.56,5, 3) Göran Nemlander, 

Esbo IF 25.10,8. 

Lagtävling: 1) Esbo IF 1.16.01,8. 

Seniorer, 4 km: 1) Bo Ahlqvist, 

Kimico SF 11.01,0, 2) Per-Olof Augustsson, 

Tenala IF 11.30,8. 

ÖSTERBOTTENS ID 

Ungdomar, 4 km: 1) Roger Rautelius, 

Kimico SF 10.57,6, 2) Sture 

Ackren, Pargas IF 11.5 7,6, 3) Jörn 

Söderholm, Pargas IF 12.14,8. 

Poikar, 2 km: 1) Lars-Erik Engström, 

Pargas IF 5.17,9, 2) Paul Boström, 

Kyrkslätt IF 5.33,8, 3) Helmer 

Hampf, Kyrkslätt IF 5.44,7. 

Lagtävling: 1) Kyrkslätt IF 17.10,0. 

DM i terräng i Närpes den 18. 5., arr. IF Kralt och Soll IK 

Seniorer, 7,2 km: 1) Nils Lindskog, 

IK Myran 24.33,9, 2) Oskar Back, 

IF Femman 24.43,2, 3) Alvin Nylund, 

IF Standard 25.06,0. 

Seniorer, 3,6 km: 1) Olof Nyman, 

IF Standard 12.02 ,0, 2) John Smedslund, 

Esse IK 12.06,3, 3) Stig-Erik 

Dahlfors, IF Femman 12.16,8. 

Ungdomar, 3,6 km: 1) Roy Höglund, 

Esse IK 12.37,6, 2) Lars Udd, 

Malax IF 12.39,2, 3) Folke HeikelI, 

Gamlakarleby IF 12.41,5. 

Lagtävling: 1) IF Femman 7, 2) IF 

Standard 8, 3) IF D rott 10. 

Poikar, 1,6 km: 1) Måns Wiik, 

Nykarleby IK 5.53,8, 2) Sune Backman, 

IF Standard 5.54,9, 3) Ossi Pursiainen, 

IF Femman 6.02,3. 

Damer, 1 km: 1) Kristina Sjöblom, 

IF Drott 4.15,0, 2) Berit Sjöberg, Oravais 

IF 4.17,0, 3) Ann-Britt Fagersund, 

Larsmo IF 4.22,0. 

, 

l' 

II 

~ , 

l' 

I 

1; 

Ii 

RESERVERAD 

HOI( 

DICKUR'BY ELEKTRISKA 

& VÄRMELEDNINGS AB 

D ickursby 

Telefon 83 17 81 

Rekommenderas! 

Krigsinvalidernas 

Adresser 

Brödraförbunds 

• För kondoleanser och lyckönskningar 

• Erhållas även i läderpärmar 

• Samtliga konstnärligt textade 

BLOMSTERFONDEN 

Kaserng. 34 A, 

Tel. 66 90 08 och 62 73 66 

I 

90 

91

DM lör ungdomar och Ilickor i Kronoby den 27-28. 6., arr. IK Kronan 

Ungdomar 

100 m : 1) Jan Hästbacka, Vasa 1S 

11,8, 2) Börje Ehrstrand, 1K Kamp 

12,0, 3) Peter Pitkänen, Vasa 1S 12,1. 

200 m: 1) Börje Ehrstrand, 1K 

Kamp 24,2, 2) Hans Strandvall, 1K 

Kronan 24,2, 3) Harry Akervall, IK 

Kamp 24,3. 

400 m: 1) Matts Backholm, Pörcom 

SK 53,2, 2) Leif Gustavsson, Gamlakarleby 

1F 53,8, 3) Bror-Erik Kronqvist, 

Nykarleby 1K 53,9. 

800 m: 1) Hans H ögbjörk, Jeppo 

1F 2.03,5, 2) Roland Storskrubb, 1F 

Femman 2.04,0, 3) Matts Backholm, 

Pörcom SK 2.08,2. 

1.500 m: 1) Pekka Agarth, Gamlakarleby 

IF 4.18.6, 2) Hans Högbjörk, 

Jeppo IF 4.18,6, 3) Sverker 

Skogman, Vasa IS 4.23,0. 

5.000 m: 1) Sverker Skogman, Vasa 

IS 15.5 7,0, 2) Pekka Agarth, Gamlakarleby 

IF 16.18,4. 

110 m häck: 1) Lars Snickars, 1F 

Kvarken 17,8, 2) Börje Vähämäki, 

Vasa IS 18,0, 3) Jan Hästbacka, Vasa 

IS 18,1. 

400 m häck: 1) Börje Ehrstrand, 

1K Kamp 63,2, 2) Erik Sved, Pörtom 

SK 63,7, 3) Henry Mäkelä, Pörtom 

SK 64,4. 

H öjd: 1) Börje Vähämäki, Vasa IS 

195, 2) Mikael Sten, Malax IF 190 

3) Hans Nygård, Esse IK 175. ' 

Stav: 1) Jan-Erik Söderlund, Esse 

IK 330, 2) Hans Nygård, Esse IK 

320, 3) Johan Nordberg, IF Kraft 310. 

Längd: 1) Lars Snickars, IF Kvarken 

663, 2) Jan Hästbacka, Vasa IS 

662, 3) Leif Furu, Terjärv US 638. 

Tresteg: 1) Lars Snickars, 1F Kvarken 

14.3 1, 2) Berndt Grannas, Vörå 

1F 12.86, 3) Börje Granfors, IK Kamp 

12.32. 

Kula: 1) Mikael Sten, Malax IF 

12.30, 2) Jan-Erik Bjon, Vasa IS 11.95, 

92 

3) Karl-Göran Löfgren, Oravais IF 

11.80. 

Diskus: 1) Tor-Erik Hägg, Vörå IF 

40.66, 2) Börje Granfors, IK Kamp 

34.92, 3) Georg Björklund, Munsala 

IFK 34.91. 

Spjut: 1) Harry Bro, Jeppo IF 

57.19, 2) Georg Björklund, Munsala 

IFK 50.7 5, 3) Lars Tjäru, Gamlakarleby 

1F 50.21. 

Slägga: 1) Tor-Erik Hägg, Vörå IF 

38.03, 2) Georg Weserlund, Esse IK 

33.61, 3) Johan Kankkonen, IK Myran 

24.49. 

4X I00 m: 1) Vasa IS 46,3 (K. 

Snickars, P. Pitkänen, S-E. Franzen, 

J. Hästbacka), 2) IK Kronan 47,5, 3) 

IK Kamp 48,0. 

Flickor: 

60 m: 1) Kristina Kattilakoski, Esse 

IK 8,4, 2) Mona-Lisa Strandvall, IK 

Kronan 8,4, 3) Ulla Karjaluoto, Gamlakarleby 

1F 8,5 . 

600 m: 1) Ann-Marie Ståhl Oravais 

1F 1.47,0, 2) Ann-Britt 'Fagersund, 

Latsmo IF 1.49,0, 3) Dorothy 

Gull, IF Kraft 1.50,0. 

80 m häck: 1) Rita Achren, 1F 

Kraft 14,8, 2) Gudrun Anderssen, IF 

Pedersöre-Pojkarna 15,0, 3) Gunilla 

Nylund, Vasa IS 15,1. 

H öjd: 1) Greta Riska, IK Kronan 

143, 2) Carita Åvik, Gamlakarleby 

IF 140, 3) Eve Bäck, IK Myran 135. 

Längd: 1) Gunilla Nylund, Vasa IS 

428, 2) Kristina Sjöblom, 1F D rott 

425, 3) LiHan Aspfors, 1K Kronan 

416. 

Kuta: 1) Tuula Vuotila, 1F D rott 

11.47, 2) Tarja Vuotila, IF Drott 

8.46, 3) Marianne Back, Oravais IF 

8.41. 

4XI00 m: 1) 1K Kronan 55,3 (Mona-Lisa 

Strandvall, Margita Libäck, 

Gunnel Bjolin, Lilian Aspfors), 2) IF 

Drott 55,8, 3) Gamlakarleby IF 55,9. 

DM lör pojkar i V örå den 27-28. 6., arr. Vörå IF 

100 m: 1) Sture Söderman, IF Drott 

11,4, 2) Johannes Backlund, Vörå IF 

11,4, 3) Klaus Knifsund, Vasa IS 

11,7. 

300 m: 1) Bengt Gillberg, Vasa IS 

38,3, 2) Sture Söderman, IF Drott 

38,3, 3) Johannes Backlund, Vörå IF 

38,5. 

1.000 m: 1) Måns Wiik, Nykarleby 

IK 2.48,4, 2) Ossi Pursiainen, IF Femman 

2.50,5, 3) Lars Holm, IF Femman 

2.50,7. 

3.000 m: 1) Bengt Pått, IF Femman 

9.35,2, 2) Lars Holm, IF Femman 

9. 38,0, 3) Max Holmnäs, IF Drott 

9.50,6. 

200 m häck: 1) Sture Söderman, 

IF Drott 29,3, 2) Johannes Backlund, 

Vörå IF 29,3, 3) Hans-Erik Sund, 

Pörtom SK 29,4. 

Höjd: 1) Peter-Anders Storrank, 

Terjärv US 170, 2) Christer Vestberg, 

Petalax IK och Rune Härtull, 

Vörå IF 165. 

Stav: 1) Peter-Anders Storrank, Terjärv 

US 340, 2) H åkan Berger, IF 

Standard 320, 3) Boris Söderlund, Esse 

IK 310. 

Längd: 1) Lars-Erik Zittra, Nykarleby 

IK 623, 2) Kurt Lindgren, Munsala 

IFK 604, 3) Bengt Gillberg, Vasa 

IS 600. 

T resteg: 1) Nils-Erik Snickars, IF 

Kvarken 12.66, 2) Bengt Sten, IF 

Kvarken 12.46, 3) Caj Högdahl, IF 

Standard 12.32. 

Kula: 1) Christer Vestberg, Petalax 

IK 13.68, 2) Ralf Flen, Munsala IFK 

13.65, 3) Peter-Anders Storrank, Terjärv 

US 13.63. 

Diskus: 1) Peter-Anders Storrank, 

Terjärv US 40.10, 2) Christer Vestberg, 

Petalax IK 35.83, 3) Lars Hemdahl, 

IF Standard 33.77. 

Spj1tt: 1) Rune Thors, Vörå IF 

46.70, 2) Peter Höglund, Vasa IS 

45.94, 33) Per-Ole JuHn, Munsala 

IFK 41.17. 

Slägga: 1) Caj Sten, Malax IF 39.71, 

2) Ingmar Bobacka, Vörå IF 32.65, 3) 

Christer Olin, IF Standard 27.35. 

4X100 m: 1) Vörå IF 47,8 (R . 

Thors, R. Backlund, J. EMn, J. Backlund), 

2) Vasa IS 47,9, 3) Pörtom SK 

49,0. 

DM lör seniorer och damer i Karperö den 4-5. 7., arr. IF Pemman 

100 m: 1) Jorma Ehrsrröm, IF D rott 

10,9, 2) Jan Hästbacka, Vasa IS 11 ,3, 

3) Berndt Grannas, Vörå 1F 11,5. 

200 m: 1) Jorma Ehrström, IF D rott 

22,4, 2) Karl Tallgren, Munsala IFK 

23,6, 3) Joel Sellberg, Vasa IS 24,1. 

400 m: 1) Karl-Gustav Kunnas, 1F 

Drott 51,8, 2) Peter Wistbacka, IF 

Femman 52,5, 3) Karl Tallgren, Munsala 

IFK 52,7. 

800 m : 1) Olof Nyman, IF Standard 

1.58,1, 2) Peter Wistbacka, IF 

Femman 1.59,0, 3) Tore Grön, IF 

Standard 1.59,1. 

1.500 m: 1) Olof Nyman, 1F Standard 

4.07,4, 2) John Smedslund, Esse 

IK 4.09,8, 3) Pentti Ylinen, 1F 

Drott 4. 10,0. 

5.000 m: 1) Alvin Nylund, IF Standard 

15.28,2, 2) Nils Lindskog, 1K 

Myran 15.52,8, 3) Leif Backlund, Nykarleby 

1K 16.2 1,8. 

110 m häck: 1) Börje Vähämäki, 

Vasa IS 16,8, 2) Jan Hästbacka, Vasa 

IS 16,8, 3) Esa Virkkala, Vasa IS 

17,5. 

93

Finlands Svenska CentralidrottsfÃ¶tObund - Urheilumuseo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?