ASI psykisk hälsa och beroende ppt
ASI psykisk hälsa och beroende ppt
ASI psykisk hälsa och beroende ppt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Psykisk hälsa <strong>och</strong><br />
missbruk/<strong>beroende</strong><br />
Martin Bråbäck specialistläkare<br />
Beroendecentrum Malmö<br />
Förstämningssjukdomar<br />
Ångestsyndrom<br />
Psykossjukdomar<br />
Suicid<br />
Alkoholmissbruk/<strong>beroende</strong><br />
Narkomani<br />
Samsjuklighet<br />
Diskussion kring hur vi hanterar svaren under<br />
<strong>ASI</strong>-intervjun<br />
1
<strong>ASI</strong>-fråga I4<br />
Har du upplevt allvarlig depression<br />
Koda om klienten har upplevt allvarlig<br />
nedstämdhet, hopplöshet, påtaglig brist på<br />
intresse, likgiltighet, aptitlöshet eller haft<br />
sömnstörningar, skuldkänslor, ”gråtattacker”<br />
etc.<br />
Förstämningssyndrom<br />
Unipolär depression<br />
Bipolär sjukdom<br />
Dystymi<br />
2
Depression<br />
Prevalens (den andel individer i en population<br />
som har en given sjukdom vid en viss<br />
tidpunkt eller under viss tidsperiod) ca 5%.<br />
Lundbystudien anger att ca var 4:e man <strong>och</strong><br />
varannan kvinna riskerar att drabbas av<br />
depression.<br />
I en stor amerikansk studie har<br />
livstidsprevalensen uppskattats till 15% för<br />
män <strong>och</strong> 24 % för kvinnor.<br />
Diagnostik<br />
Baseras på ICD-10 (international statistical<br />
classification of diseases and related health<br />
problems) eller DSM IV (diagnostic and<br />
statistical manual of mental disorders)<br />
3
Diagnostiska kriterier för depression<br />
enligt DSM IV<br />
A. Minst fem av följande symtom under minst två veckor- minst ett av<br />
symtomen (1) eller (2) måste föreligga:<br />
(1) Nedstämdhet under större delen av dagen så gott som dagligen<br />
(2) Klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan<br />
alla aktiviteter<br />
(3) Betydande viktnedgång eller viktuppgång eller minskad alternativt<br />
ökad aptit.<br />
(4) Sömnstörning<br />
(5) Psykomotorisk hämning eller agitation<br />
(6) Svaghetskänsla eller brist på energi<br />
(7) Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor<br />
(8) Minskad tanke eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet<br />
(9) Återkommande tankar på döden, självmordstankar, planer på<br />
självmord eller gjort självmordsförsök<br />
B. Symtomen uppfyller inte kriterierna för<br />
blandepisod mani/depression<br />
C. Symtomen orsakar lidande eller försämrad<br />
funktion<br />
D. Symtomen beror inte på missbruk,<br />
medicinering eller somatisk sjukdom eller<br />
skada<br />
E. Symtomen förklaras inte bättre av<br />
sorgereaktion<br />
4
Bipolär sjukdom<br />
Förekommer hos ca 1% av befolkningen.<br />
Återkommande episoder av både depressiv<br />
<strong>och</strong> manisk karaktär.<br />
Symtom under manisk fas som t ex ökat<br />
stämningsläge, pratsamhet, minskat<br />
sömnbehov, slösaktighet, impulsivitet,<br />
distanslöshet, ökad sexualitet, psykotiska<br />
symtom<br />
Dystymi<br />
Kroniskt depressivt tillstånd men med mindre<br />
intensitet än vid egentlig depression<br />
Förekommer hos upp mot 5% av<br />
befolkningen<br />
”Jag har alltid varit deprimerad” uppger ofta<br />
patienterna till skillnad från de som lider av<br />
egentlig depression<br />
5
<strong>ASI</strong>-fråga I5<br />
Har du upplevt allvarlig ångest eller allvarliga<br />
spänningstillstånd<br />
Koda om klienten har upplevt allvarlig<br />
spänning, en känsla av att vara uppjagad,<br />
oförmåga att kunna slappna av, varit orimligt<br />
oroad osv.<br />
Ångest <strong>och</strong> oro<br />
Ångestsyndrom förekommer hos ca 30% av<br />
befolkningen. Vanligare hos kvinnor än hos<br />
män 2:1.<br />
Generaliserat ångestsyndrom,<br />
panikångestsyndrom, social fobi,<br />
tvångssyndrom, posttraumatiskt<br />
stressyndrom (PTSD) mfl.<br />
6
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)<br />
Överdriven rädsla eller oro <strong>och</strong> svårigheter att<br />
kontrollera oron. Mer eller mindre ständig oro.<br />
Symtom som t ex beteendeförändringar,<br />
affektlabilitet, sömnsvårigheter, tremor,<br />
spänningshuvudvärk <strong>och</strong> klumpkänsla i<br />
halsen.<br />
Livstidsprevalensen uppskattas till 5-8%<br />
Panikångest<br />
Då ångesten kommer i attacker, antingen i<br />
speciella situationer eller oväntat. Ofta<br />
fokuserar patienten på dom fysiska besvären.<br />
Oro för ytterligare panikattacker kan skapa<br />
besvärlig förväntansångest <strong>och</strong><br />
undvikandebeteende.<br />
Omkring 10% av befolkningen har någon gång<br />
upplevt panikattacker. Paniksyndrom däremot<br />
ovanligare<br />
7
Definition av panikattack enligt DSM<br />
IV<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
En begränsad episod där minst 4 av följande symtom utvecklas hastigt<br />
<strong>och</strong> når sin kulmen inom 10 minuter:<br />
Palpitationer<br />
Svettningar<br />
Darrningar eller skakningar<br />
Känsla av att tappa andan<br />
Kvävningskänsla<br />
Smärta eller obehag i bröstet<br />
Illamående eller obehag i magen<br />
Svindel, ostadighetskänsla eller matthet<br />
Derealisations- eller depersonalisationsupplevelser<br />
Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig<br />
Dödsskräck<br />
Parestesier<br />
Frossa eller värmevallningar<br />
Social fobi<br />
Förekommer hos ca 5% av befolkningen.<br />
Livstidsprevalensen har uppskattats till 3-15%<br />
Rädsla för situationer där man kan få andras<br />
uppmärksamhet, t ex på restauranger, vid<br />
arbete i grupp <strong>och</strong> i situationer där man ska<br />
tala inför andra. Individer med socialfobi<br />
undviker ofta dessa situationer då exponering<br />
leder till ångestmanifestationer<br />
8
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)<br />
Förekom hos ca 30% av alla<br />
Vietnamveteraner<br />
Exposition för belastande händelse <strong>och</strong><br />
därefter återupplevande genom minnen,<br />
flash-backs, mardrömmar.<br />
Undvikande av stimuli associerat till traumat<br />
Andra symtom som irritabilitet, utbrott av<br />
ilska, koncentrationssvårigheter, spändhet<br />
<strong>ASI</strong>-fråga 6<br />
Har du upplevt svårigheter att förstå minnas<br />
eller koncentrera dig<br />
Koda om klienten haft stora svårigheter att<br />
koncentrera sig, minnas eller förstå<br />
9
ADHD<br />
Prevalens 2-5% för barn i skolåldern<br />
Ca hälften av dem som har ADHD i<br />
barnaåren har kvar betydande<br />
koncentrationssvårigheter vid uppföljning i<br />
20-25 års åldern<br />
Huvudsymtom är<br />
uppmärksamhetssvårigheter,<br />
koncentrationssvårigheter samt<br />
impulsivitetsproblem<br />
<strong>ASI</strong>-fråga I7<br />
Har du upplevt hallucinationer<br />
Koda om klienten har upplevt något, sett<br />
saker eller hört röster som inte fanns där<br />
10
Psykoser<br />
Psykossjukdom förekommer hos ca 1% av<br />
befolkningen. Uppskattningsvis 30-50000 personer i<br />
Sverige lider av schizofreni som är den vanligaste<br />
psykossjukdomen.<br />
Ett tillstånd av förändrad verklighetsuppfattning som<br />
kan förekomma återkommande vid psykotiska<br />
tillstånd som t ex schizofreni, vid andra allvarliga<br />
<strong>psykisk</strong>a tillstånd samt sekundärt till t ex läkemedel,<br />
hjärnskador eller missbruk.<br />
Det psykotiska tillståndet karaktäriseras av<br />
förvrängd upplevelse av omvärlden, svårighet<br />
att tolka intryck <strong>och</strong> bedöma trovärdighet <strong>och</strong><br />
egna tolkningar<br />
Vanliga symtom är vanföreställningar,<br />
hallucinationer, osammanhängande tal men<br />
också affektiv avflackning<br />
11
Uppemot 40-50% av alla psykospatienter<br />
utvecklar missbruks/<strong>beroende</strong>-problematik<br />
<strong>ASI</strong>-fråga I8<br />
Har du upplevt svårigheter att kontrollera<br />
våldsamt beteende<br />
Koda om klienten haft svårt att kontrollera sin<br />
ilska <strong>och</strong>/eller att avhålla sig från våldsamt<br />
beteende<br />
12
Personlighetsstörningar<br />
Dysfunktionella ”sätt att vara” som etableras i<br />
tidig vuxen ålder <strong>och</strong> kvarstår långsiktigt.<br />
Uppskattas förekomma hos uppemot 40% av<br />
personer med alkoholproblem <strong>och</strong> upp mot<br />
70% av personer med narkotikaproblem<br />
Förekomst i normalpopulationen ca 10%<br />
Antisocial personlighetsstörning<br />
Uppskattas förekomma hos ca en fjärdedel<br />
av manliga <strong>beroende</strong>patienter.<br />
Centralt för störningen är frånvaro av<br />
skuldkänslor, <strong>och</strong> dålig förmåga att skjuta upp<br />
behovstillfredställelse, ge sig till tåls <strong>och</strong><br />
underordna sig normer. Svårt att leva sig in i<br />
andra människors känslor <strong>och</strong> behov. Hög<br />
förekomst av impulsivitet <strong>och</strong> kriminalitet.<br />
13
Borderline personlighetsstörning<br />
Vanligare hos kvinnliga <strong>beroende</strong>patienter<br />
Karaktäriseras av en instabilitet vad gäller<br />
stämningsläge, relationer till <strong>och</strong> uppfattning<br />
av andra människor <strong>och</strong> självbilden<br />
<strong>ASI</strong>-fråga I9<br />
Har du haft allvarligt menade<br />
självmordstankar<br />
14
Utveckling 1980 - 2008, uppdelat på åldersgrupper. Antal<br />
självmord (säkra <strong>och</strong> osäkra) per 100 000 invånare<br />
(Datakälla: dödsorsaksregistret, socialstyrelsen. Bild från www.ki.se/suicid)<br />
Suicidrisken högre för:<br />
Män (2-4 ggr vanligare hos män än hos<br />
kvinnor)<br />
Äldre<br />
Ensamstående<br />
15
Andra riskfaktorer<br />
Tidigare suicidförsök<br />
Schizofreni<br />
Depression<br />
Personlighetsstörning<br />
Drogmissbruk/<strong>beroende</strong><br />
Kroppslig sjukdom t ex ALS, MS, cancer<br />
Alkohol<br />
Riskkonsumtion/riskbruk<br />
För kvinnor ca 2 flaskor vin eller 10 flaskor<br />
starköl eller 40cl starksprit/vecka<br />
För män ca 3 flaskor vin eller 15 flaskor<br />
starköl eller 60 cl starksprit/vecka<br />
Psykiska symtom som kan u<strong>ppt</strong>räda vid<br />
riskbruk t ex sömnbesvär, ångest, oro,<br />
nedstämdhet <strong>och</strong> nedsatt minnesförmåga<br />
16
I Sverige uppskattas 500-600000 personer ha<br />
ett riskbruk<br />
250000-300000 missbruk/<strong>beroende</strong><br />
50000 svårt alkohol<strong>beroende</strong><br />
6000 personer beräknas dö varje år i<br />
alkoholrelaterad död<br />
Prevalensen har i olika studier uppskattats till<br />
mellan 5-10% vad gäller alkohol<strong>beroende</strong><br />
Vad är missbruk <strong>och</strong> <strong>beroende</strong><br />
17
Alkoholmissbruk<br />
Minst ett av nedanstående kriterier ska vara<br />
uppfyllt, upprepat eller varaktigt under en <strong>och</strong><br />
samma 12-månadersperiod:<br />
Fortsatt alkoholbruk trots vetskap om<br />
bestående eller återkommande sociala,<br />
yrkesmässiga, <strong>psykisk</strong>a eller fysiska problem<br />
som orsakas eller utlöses av alkoholbruket<br />
Återkommande bruk under omständigheter<br />
där detta medför risk att någon kan komma till<br />
fysisk skada<br />
Med andra ord alltså upprepad användning<br />
det senaste året som framkallar negativa<br />
sociala eller medicinska konsekvenser.<br />
18
Alkohol<strong>beroende</strong><br />
Maladaptivt substansbruk som leder till<br />
kliniskt signifikant funktionsnedsättning. Minst<br />
3 av följande 7 kriterier ska vara uppfyllda<br />
under samma 12 månadersperiod.<br />
Tolerans. Behov av ökad mängd för samma effekt (minst 50%)<br />
Abstinens<br />
Kontrollförlust. Intag av större mängd eller under längre tid.<br />
Varaktig önskan eller misslyckade försöka att minska eller<br />
kontrollera alkoholintaget<br />
Betydande del av livet ägnas åt att skaffa alkohol, dricka alkohol<br />
<strong>och</strong> hämta sig från konsekvenserna av alkoholintaget<br />
Viktiga aktiviteter överges eller minskas p ga<br />
alkoholanvändningen<br />
Fortsatt användning trots vetskap om att detta orsakar eller<br />
förvärrar kroppsliga eller <strong>psykisk</strong>a besvär<br />
19
Symtom vid alkoholabstinens<br />
Ospecifika symtom t ex takykardi, förhöjt<br />
blodtryck, svettningar, darrningar, oro, ångest<br />
<strong>och</strong> nedstämdhet<br />
Specifika symtom t ex abstinenshallucinos,<br />
delirium tremens <strong>och</strong> alkoholbetingat<br />
psykotiskt syndrom samt generaliserade<br />
krampanfall av tonisk-klonisk typ.<br />
Narkomani<br />
Enligt CAN 1998 uppskattades antalet tunga<br />
missbrukare (iv missbruk senaste året<br />
alternativt dagligt intag) till ca 26000<br />
20
Opiater<br />
Dödligheten i heroin<strong>beroende</strong> har i vissa studier<br />
uppskattats till 20-60 ggr högre än hos matchade<br />
individer i normalbefolkningen.<br />
I avsaknad av verksam behandling är mindre än 10%<br />
av de heroin<strong>beroende</strong> kvar i behandling efter 1 år.<br />
Psykosocialbehandling har bäst effekt i kombination<br />
med läkemedelsbehandling<br />
Den läkemedelsbehandling som har mest omfattande<br />
dokumentation är metadonunderhållsbehandling där<br />
NNT beräknas till mellan 2-5<br />
Abstinenssymtom<br />
Dysforisk sinnesstämning, illamående <strong>och</strong><br />
kräkningar, muskelvärk, ökat tårflöde eller<br />
rinnande näsa, vidgade pupiller, gåshud eller<br />
svettning, diarré, gäspningar, feber eller<br />
sömnsvårigheter<br />
21
Psykiska effekter av pågående<br />
missbruk/<strong>beroende</strong><br />
Slöhet <strong>och</strong> koncentrationssvårigheter<br />
Avtrubbning <strong>och</strong> ouppmärksamhet<br />
Kronisk nedstämdhet<br />
Centralstimulantia<br />
Amfetamin det som är vanligast i Sverige<br />
men andra substanser är t ex kokain <strong>och</strong><br />
crack<br />
Vid intag dominerar initialt hyperaktivitet <strong>och</strong><br />
förhöjt stämningsläge.<br />
22
Psykiska effekter vid längre tids<br />
missbruk<br />
Hallucinationer<br />
Vanföreställningar oftast av förföljelsekaraktär<br />
Rastlöshet, oro <strong>och</strong> ångest<br />
Depression<br />
Psykosliknande reaktioner<br />
Symtom då missbruket avbryts<br />
Trötthet<br />
Oro <strong>och</strong> ångest<br />
Dysfori, depression<br />
23
Cannabis<br />
Hasch <strong>och</strong> marijuana vanligaste<br />
beredningsformerna<br />
Verksam substans tetrahydrocannabinol<br />
(THC)<br />
Psykiska effekter som kan följa av ett<br />
cannabismissbruk<br />
Ångesttillstånd<br />
Depressioner <strong>och</strong> självmord<br />
Förvirringstillstånd<br />
Psykos<br />
Amotivationssyndrom (passivitet, motorisk<br />
slapphet m.m.)<br />
Impulsiva våldshandlingar<br />
24
Hallucinogener<br />
Ecstasy, LSD, meskalin<br />
Psykiska effekter av hallucinogener<br />
Psykotiska reaktioner<br />
Paranoida vanföreställningar<br />
Depression<br />
Förvirring<br />
Flash-backs<br />
25
Bensodiazepiner<br />
T ex. stesolid, sobril, flunitrazepam<br />
Abstinenssymtom av bensodiazepiner<br />
Autonom hyperaktivitet<br />
Tremor<br />
Sömnsvårigheter<br />
Hallucinationer<br />
Ångest<br />
Epilepsianfall av grand mal typ<br />
Illamående eller kräkningar<br />
26
Samsjuklighet<br />
50-75% av <strong>beroende</strong>patienter har ångest<strong>och</strong><br />
depressionssymtom<br />
Symtom är inte detsamma som syndrom<br />
Dom flesta psykiatriska symtom kan<br />
framkallas av antingen akuta drogeffekter<br />
eller av abstinens från berusningsmedel.<br />
Stämningsläget höjs medan patienten är akut<br />
påverkad av alkohol, amfetamin eller kokain<br />
men är kraftigt sänkt under abstinens från<br />
samma medel<br />
Ångest dämpas av alkohol <strong>och</strong><br />
bensodiazepiner men ökar när dessa medel<br />
gått ur kroppen<br />
Psykossymtom kan uppstå under påverkan<br />
av amfetamin eller under alkoholabstinens<br />
27
Den höga förekomsten av ångest <strong>och</strong><br />
depressionssymtom som akut kan ses hos<br />
missbrukare kan bero på att dessa tillstånd är<br />
vanliga i befolkningen i stort <strong>och</strong> dels att<br />
många patienter uppvisar direkt<br />
drogrelaterade symtom som skulle klingat av<br />
med en tids nykterhet<br />
Hur länge kvarstår effekterna<br />
Beroende av drog<br />
1-4 veckor, ibland längre<br />
28
Depressions <strong>och</strong> ångestsyndrom något<br />
vanligare bland <strong>beroende</strong>patienter än i<br />
normalbefolkningen.<br />
Psykossjukdomar <strong>och</strong> bipolärsjukdom<br />
markant vanligare hos <strong>beroende</strong>patienter<br />
men låg utgångsprevalens i befolkningen<br />
(1%) varför det absoluta antalet inte blir så<br />
stort.<br />
Vanligaste psykiatriska diagnosen bland<br />
narkotikamissbrukare enligt Uchtenhagen <strong>och</strong><br />
Zeiglgänsberger (2000) är:<br />
Personlighetsstörning (50-90%)<br />
Affektiva störningar (20-60%)<br />
Psykotiska störningar (20%).<br />
Mellan 10-50% uppvisar mer än en<br />
psykiatrisk störning eller<br />
personlighetsstörning i sin komorbiditet<br />
29
Fridell (1991, 1996) beskriver tre<br />
huvudgrupper av komorbiditet i samband<br />
med narkotikamissbruk:<br />
Personlighetsstörningar (65-85%)<br />
Depressions- <strong>och</strong> ångesttillstånd (30-50%)<br />
Psykoser (15%)<br />
Om man misstänker att en klient med<br />
missbruks- <strong>och</strong> <strong>beroende</strong>problem som söker<br />
inom socialtjänsten också har en <strong>psykisk</strong><br />
störning eller sjukdom ska man ta kontakt<br />
med hälso- <strong>och</strong> sjukvården för en bedömning<br />
30
Change language