Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF

Claes Dellefors och Ulo Faremo
elfiskar för att kvantifiera värdfiskbeståndet.
Foto: Lennart Henrikson
Lämplig utrustning för studier av
flodpärlmussla. Vattenkikaren
är tredelad och kostar cirka 700
kronor. Griptången ”Aktiv” kostar
250 kronor. På bilden syns även
den nätkasse som fästs vid midjan
och används för förvaring av
musslorna under arbete.
Foto: Jakob Bergengren
16. Uppföljning och effektkontroll
Generellt är uppföljning av restaureringsåtgärder
i vatten inte omfattande
och rapporteras sällan (Bash & Ryan
2002). Detta försvårar inte bara utvärdering
av åtgärderna utan även möjligheten
att förbättra metoderna. Åtgärder
skall alltid följas upp!
Det är ofta inte tillräckligt att enbart
följa upp ett enskilt objekt före och efter
åtgärd eftersom det finns en stor naturlig
variation. Även efter en lyckad åtgärd
kan andra faktorer ge en tillfälligt svag
fauna (musslor/värdfisk) eller varierande
vattenkemisk status efteråt. En god
regel vid utvärdering är därför att alltid
ha referenslokaler för att ta hänsyn
till naturlig variation. Kan man dessutom
inkludera flera replikat, det vill
säga ha flera par av åtgärd – kontroll,
ökar säkerheten ytterligare. Lämpligen
sker uppföljningen i form av en s.k.
BACI-design (Before-After-Control-
Impact). Den bygger på att man har ett
kontrollvatten och i både kontroll- och
åtgärdsvatten tas prover före och efter
åtgärd. En förändring som bara sker i
åtgärdsvattnet kan sedan detekteras vid
en vari ansanalys (s k ANOVA). För de
intresserade rekommenderas att läsa
mer i till exempel Underwood (1996).
Effektkontroll bör ske inom fem
till tio år efter åtgärd för musslor och
direkt efter åtgärd för vattenkemisk
status. Kvantifiering av värdfisk görs
parallellt med kontroll av musselstatus,
alternativt efter ett till tre år.
Det är väldigt viktigt att man följer
upp med en väl dokumenterad metodik
eftersom det kan ta många år mellan
förstudier och uppföljande studier.
Tyvärr är ofta restaureringsprojektet
slut innan man kan förvänta sig att se
små musslor på bottenytan. Att gräva
En bra plan för uppföljning av åtgärden ska:
• vara klar och ha tydligt uppföljbara kvantitativa mål
• målen vara både åtgärdsmål (en utvärdering av projektets genomförande) och
tillståndsmål (krav på god status för flodpärlmusslorna samt kontroll av kriterielistan
för vattenkvalitet och värdfisk, kapitel 4)
• använda sig av standardiserad metodik, där så är möjligt
efter små musslor kan ge ett snabbare
svar, men för Skandinavien saknas i
dag en standardiserad metodik för detta.
Därför gäller det att initiera och förankra
ett ofta fristående uppföljningsprojekt.
Se till att data från de standardiserade
undersökningarna lagras hos den
nationella datavärden för respektive
undersökningsmoment.
• ha förslag på åtgärder som bör vidtas vid olika uppföljningsresultat (en del i adaptiv
förvaltning där åtgärder successivt anpassas till erhållna resultat)
• planen om möjligt även omfatta undersökningar före åtgärd både på aktuella
åtgärdssträckor och på referenssträckor
• vara långsiktig eftersom effekten av åtgärder kan ta >5 år.
Vi rekommenderar att man i samtliga restaureringsobjekt:
• fastställer statusen för flodpärlmusselpopulationen i det åtgärdade vattnet samt
i referensvattnet före och efter åtgärd
• mäter den vattenkemiska statusen i båda vattnen för de parametrar som anges
i kriterielistan i kapitel 4
• elfiskar för att kvantifiera mängden värdfisk före och efter.
58 | restaurering av flodpärlmusselvatten – Världsnaturfonden WWF