Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utrivning<br />
Vid utrivning <strong>av</strong> en damm eller annat<br />
hinder (det krävs naturligtvis en miljöprövning,<br />
kapitel 8) etableras passagen<br />
i den befintliga fåran och kommer normalt<br />
att omfatta hela vattenmängden<br />
(Figur 51). Därmed är denna naturlika<br />
fiskväg den som kommer att fungera<br />
bäst för alla arter och storlekar. Utrivningen<br />
brukar åtföljas <strong>av</strong> att man bygger<br />
upp en naturlig strömsträcka vid<br />
platsen för hindret. Generellt kräver åtgärden<br />
ingen tillsyn och är relativt billig<br />
att genomföra. Den nya strömsträckan<br />
fungerar ofta som viktigt habitat för<br />
strömlevande arter, till exempel flodpärlmusslor.<br />
Ett problem då man river ut dammar<br />
är ju att förutsäga vad som händer hydrologiskt<br />
och geomorfologiskt. Många<br />
kan vara rädda att översvämningsrisken<br />
ökar nedströms, vilket generellt<br />
inte sker. Dammens funktion som sedimentationsbassäng<br />
kommer att försvinna,<br />
vilket möjligen kan vara negativt.<br />
Dammen har så att säga utgjort ett<br />
skydd mot oförsiktigt brukande <strong>av</strong> <strong>av</strong>rinningsområdet<br />
uppströms som resulterar<br />
i förhöjd sedimenttransport.<br />
Att riva ut en damm innebär också<br />
förändringar, något många människor<br />
inte vill ha. Det är viktigt att visualisera<br />
hur det kommer att se ut utan en<br />
damm. Inför publika möten bör man<br />
gärna förbereda med bilder från samma,<br />
eller liknande, vattendrag med fritt<br />
strömmande sträckor.<br />
Det är viktigt att arbeta vid låga vattenflöden<br />
och orsaka så lite grumling<br />
som möjligt. Det kan vara nödvändigt<br />
att bygga en mindre tillfällig damm<br />
uppströms den egentliga dammen för<br />
att kunna föra vatten förbi byggplatsen.<br />
Gabioner, mindre sten inneslutna<br />
i metallnätpåsar, eller sprängsten kan<br />
användas för uppgiften. De förra har<br />
fördelen att de enkelt kan lyftas bort efteråt.<br />
Vattnet kan också ledas i enkla<br />
plaströr förbi dammen vid utrivning.<br />
Eventuellt bygger man i mindre vatten<br />
ett dämme <strong>av</strong> råspont med ett uttag<br />
för ett rör som för undan vattnet.<br />
Akta så att inte nedströms bottnar med<br />
flodpärlmusslor går torra, det vill säga<br />
placera röret så att det återför vatten<br />
till hela nedströms sträckan. Ibland får<br />
Figur 52. En fåra har skapats genom de gamla sedimentlagren i dammens botten. Sedimenten<br />
stabiliseras, liksom fåran. Snart kommer vegetation att täcka sedimenten som därvid stabiliseras<br />
ytterligare. Foto: Erik Degerman<br />
man justera bottnarna något nedströms<br />
för att sprida vattnet.<br />
I de stora magasinen ligger sedimenten<br />
i regel kvar vid normal drift, medan<br />
de i genomströmningsdammar delvis<br />
kan sköljas ut vid högflöden. Utrivning<br />
kan komma att medföra en förhöjd puls<br />
<strong>av</strong> sediment. Före projektstart måste<br />
dammens bottnar ha undersökts vad<br />
<strong>av</strong>ser mäktighet <strong>av</strong> lösa sediment.<br />
Beroende på mängden sediment,<br />
nedströms naturvärden och sedimentens<br />
innehåll <strong>av</strong> miljögifter kan man<br />
välja att låta sedimenten spolas ur, att<br />
gräva bort dem eller stabilisera dem<br />
på plats. Man får aldrig gräva ut sedimenten<br />
med vatten kvar i dammen. Det<br />
blir för stora grumlingar och dessutom<br />
stora mängder som ska flyttas. Lämpligen<br />
bör sedimentmassorna torka tre till<br />
fyra dagar innan grävning sker.<br />
Kostnader – utrivning<br />
Det är billigast att låta sedimentet sköljas<br />
ur nedströms, men detta är inte en<br />
bra lösning i vatten med stormusslor.<br />
Man kan möjligen tillåta denna störning<br />
med tanke på att åtgärden som<br />
helhet kommer att ge långvarigt positiva<br />
effekter. Fisk och rörliga bottendjur<br />
brukar återkolonisera snabbt, medan<br />
större fastsittande mollusker och vegetation<br />
kan störas betydligt. Vid utrivning<br />
<strong>av</strong> en damm i Vessingeån år 1993<br />
täcktes nedströms bottnar delvis med<br />
0,5 meter sand påföljande sommar. Två<br />
år senare var lokalen rensköljd och fisktätheterna<br />
normala (muntligen Hans<br />
Schibli).<br />
Den ofta bästa lösningen är att skapa<br />
en konstgjord åfåra genom sedimentlagren<br />
och att stabilisera dessa på plats<br />
(Figur 52).<br />
Kostnaderna för en dammutrivning är i median 100 000 kronor per fallhöjdsmeter<br />
(62 000–299 000 kronor).<br />
En utrivning blir betydligt billigare än en naturlik passage sett till säkerställd funktion och<br />
minimal tillsyn och skötsel. Kostnaden för utrivning ökar med dyra fallrätter, besvärliga<br />
(toxiska) sediment, stora vatten, stora kulturvärden som måste beaktas, svårframkomlig<br />
terräng, behov <strong>av</strong> kompletterande biotopvårdsåtgärder och skredrisk i området.<br />
Världsnaturfonden <strong>WWF</strong> – restaurering <strong>av</strong> flodpärlmusselvatten | 49
Change language