Restaurering av flodpÃƒÂ¤rlmusselvatten - VÃƒÂ¤rldsnaturfonden WWF

More documents

Recommendations

Info

Forts. Åtgärder i avrinningsområdet Igenläggning av diken – hydrologisk restaurering De diken som inte längre behövs för skogsproduktion och jordbruk bör läggas igen. Igenläggning av skogsdiken kan ske med hjälp av så kallad skotare i samband med att dessa maskiner används för andra skogsskötselåtgärder i området (Figur 34). Alternativt gör man åtgärderna manuellt där en dikespropp av sämre massaved och jord fungerar bra (Figur 35). Manuellt arbete är i regel bara effektivt i små, 0,5–1 meter breda, diken. Helst lägger man flera proppar i samma dike med max 10–20 centimeter fallhöjd mellan dämmen. De byggda propparna kommer med tiden att ruttna bort. I regel har då ackumulerade sediment gjort att dikena satts igen. Genom att täta propparna med geotextil erhålls bättre effektivitet och livslängd. Den hydrologiska restaureringen ska givetvis ske i ett landskapsperspektiv. Ofta finns det diken som är mer angelägna än andra att återställa, men det måste naturligtvis ske med en avvägning av olika markutnyttjanden. Man bör också vara aktsam vid igenläggning av diken i mo och mjäla eftersom erosionen av finpartikulärt material till ytvatten kan öka. Här bör man alltid komplettera propparna med en geotextilduk (markduk) som förhindrar partikelpassage. Kostnader Utgående från personalkostnader och riktvärdet två persontimmar per propp kan man beräkna vad varje propp manuellt (figur 35) kostar, det vill säga cirka 400–800 kronor. Används skotare (Figur 34) är tidsåtgången cirka 30 minuter per propp, och kostnaden i samma paritet som för en manuell propp. Figur 34. I WWFs och Sveaskogs demonstrationsprojektet Gallåsen, Västra Götaland, har 2,2 kilometer diken dämts manuellt eller med grävmaskin eller skotare (bilden). Detta resulterade i 5 hektar skogliga våtmarker och förbättrad vattenkvalitet nedströms. Foto: Per Peterson Figur 35. Manuellt byggd propp i skogsdike. Foto: Lennart Henrikson 34 | restaurering av flodpärlmusselvatten – Världsnaturfonden WWF
Flodpärlmusselvatten i Europa Our, Luxemburg. Foto: Lennart Henrikson Lutter, Tyskland. Foto: Lennart Henrikson Strijupe, Lettland. Foto: Lennart Henrikson Världsnaturfonden WWF – restaurering av flodpärlmusselvatten | 35
Page 1 and 2: Restaurering av flodpärlmusselvatt
Page 3 and 4: Projektledarna för WWFs LIFE-proje
Page 5 and 6: 1. Inledning Sötvattenmusslor - en
Page 7 and 8: Om manualen Denna manual ger en bak
Page 9 and 10: Strandzon Strandzonen (Figur 3) är
Page 11 and 12: Figur 4. Aursunda i Nord-Trøndelag
Page 13 and 14: fektionen. Till och med hos fiskar
Page 15 and 16: Resultat från studier av musslors
Page 17 and 18: (Grundelius 1987). På så sätt ka
Page 19 and 20: Figur 15. I Hunnselva i Norge (Oppl
Page 21 and 22: Kriterier för en livskraftig popul
Page 23 and 24: Figur 19. t.v. Rensat norskt vatten
Page 25 and 26: Figur 22. Större mängder med grö
Page 27 and 28: i 10,4 procent. Eftersom kräftorna
Page 29 and 30: Figur 27. Naturreservatsskylt vid f
Page 31 and 32: Figur 28. Vattendraget Varzuga på
Page 33: Ordna sedimentationsfällor! 1. Lå
Page 37 and 38: Skötsel av befintlig kantzon i sko
Page 39 and 40: Figur 39. Anlagd skyddszon utmed va
Page 41 and 42: Figur 41. Strandskoning i en del av
Page 43 and 44: Kostnader - utläggning av block oc
Page 45 and 46: Habitat för unga musslor Unga muss
Page 47 and 48: Figur 50. Schematisk bild av hur en
Page 49 and 50: Utrivning Vid utrivning av en damm
Page 51 and 52: Figur 55. Omlöpet förbi dammen vi
Page 53 and 54: Flodpärlmusselvatten i Europa Å i
Page 55 and 56: Figur 57. Peter Johansson och Thoma
Page 57 and 58: Figur 61. De största och mest livs
Page 59 and 60: 17. Information Flodpärlmusslor v
Page 61 and 62: Frank, H. & S. Gerstmann, 2007. Dec
Page 63 and 64: Omslag: Lennart Johansson kontrolle

Restaurering av flodpÃƒÂ¤rlmusselvatten - VÃƒÂ¤rldsnaturfonden WWF

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?