Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
9. Åtgärder i <strong>av</strong>rinningsområdet<br />
I <strong>av</strong>rinningsområdet fokuseras åtgärderna<br />
på hydrologisk restaurering, så<br />
att landskapets vattenhållande förmåga<br />
återskapas, samt på åtgärder som minskar<br />
sedimentläckage. I denna rapport<br />
behandlas inte kalkning <strong>av</strong> försurade<br />
vatten. Det betonas dock att kalkningsverksamheten<br />
är en förutsättning för<br />
överlevnaden <strong>av</strong> många skandin<strong>av</strong>iska<br />
bestånd <strong>av</strong> flodpärlmusslor. Faktum är<br />
att arbetet med flodpärlmusslan i Sverige<br />
började med kalkning <strong>av</strong> försurade<br />
ytvatten (Eriksson m.fl. 1981). Vid<br />
Kalkning <strong>av</strong> försurad våtmark och ytvatten är en viktig åtgärd för många skandin<strong>av</strong>iska bestånd <strong>av</strong><br />
flodpärlmusslor. Foto: Husmofoto/IBL<br />
de inventeringar som gjordes som en<br />
del i detta arbete upptäcktes de många<br />
bestånden <strong>av</strong> flodpärlmussla utan föryngring<br />
(exempelvis Henrikson 1996,<br />
Eriksson m.fl. 1998). Både i Norge och<br />
Sverige har positiva effekter <strong>av</strong> kalkning<br />
på flodpärlmusslors rekrytering<br />
påvisats (Larsen m.fl. 2006, Söderberg<br />
m.fl. 2008a) (Figur 31). I en sammanställning<br />
<strong>av</strong> beståndsstatusen för svenska<br />
flodpärlmusselbestånd utvecklades<br />
statusen för bestånd i kalkade vatten<br />
inte negativt, medan det var fallet för<br />
bestånd i vatten utan kalkningsåtgärder<br />
(Söderberg m.fl. 2008a). Skaltillväxten<br />
för musslor i kalkade vatten i<br />
Västernorrland (Sverige) förbättrades<br />
också signifikant jämfört med skaltillväxten<br />
i andra bestånd (E. Dunca, pers.<br />
medd).<br />
25<br />
20<br />
Ogna 1997–99 (N=154)<br />
Ogna 2005 (N=295)<br />
Andel, %<br />
15<br />
10<br />
Andel, %<br />
5<br />
0<br />
0–4,4<br />
9,5–14,4<br />
19,5–24,4<br />
29,5–34,4<br />
39,5–44,4<br />
49,5–54,4<br />
59,5–64,4<br />
69,5–74,4<br />
79,5–84,4<br />
89,5–94,4<br />
99,5–104,4<br />
109,5–114,4<br />
119,5–124,4<br />
129,5–134,4<br />
139,5–144,4<br />
149,5–154,4<br />
159,5–164,4<br />
0–4,4<br />
9,5–14,4<br />
19,5–24,4<br />
29,5–34,4<br />
39,5–44,4<br />
49,5–54,4<br />
59,5–64,4<br />
69,5–74,4<br />
79,5–84,4<br />
89,5–94,4<br />
99,5–104,4<br />
109,5–114,4<br />
119,5–124,4<br />
129,5–134,4<br />
139,5–144,4<br />
149,5–154,4<br />
159,5–164,4<br />
Skallängd, mm<br />
Skallängd, mm<br />
Figur 32. Längdfördelningsdiagram för musslor från det norska vattendraget Ogna (Rogaland fylke) som kalkades 1991. Musslor har endast räknats på<br />
bottenytan. En successivt ökad andel små musslor visar effekten <strong>av</strong> kalkningsåtgärderna på reproduktionen <strong>av</strong> musslor och därmed på totalpopulationen.<br />
Från Larsen m.fl. 2006.<br />
32 | restaurering <strong>av</strong> flodpärlmusselvatten – Världsnaturfonden <strong>WWF</strong>