Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF

Figur 28. Vattendraget Varzuga på Kolahalvön
i Ryssland kan utgöra en målbild för nordliga,
större skandinaviska vattendrag. Älven skattas
ha 40 miljoner flodpärlmusslor.
Foto: Lennart Henrikson
Plockning av flodpärlmusslor i Nätraån
innan biotopvård (Utdrag ur Söderberg 2008).
Den så kallade Kubadammen uppfördes i mitten av 1970-talet i Nätraån. År 2006
beslöt Miljödomstolen att dammen kunde rivas. Inför de restaureringar av bottnar
som planerades plockades befintliga flodpärlmusslor bort. Flodpärlmusslorna
plockades för hand eller med hjälp av griptången Aktiv. För att bättre kunna se
musslorna användes en vattenkikare (Figur 30).
Med hjälp av vattenkikaren och griptången, vilken förlängde armens räckvidd
med 70 cm, kunde alla på botten synliga musslor ned till ett djup av 120–130
cm plockas. De upplockade musslorna stoppades i dykpåsar fästade vid
midjebältet. Musslorna tömdes över i enklare ”potatissäckar” av plastnättyp
(Figur 29). Säckarna förvarades uppströms respektive forssträcka på grunt svagt
strömmande vatten tills biotopvårdsåtgärderna var genomförda. Flodpärlmusslorna
förvarades som längst i 10 dygn innan de återfördes till den restaurerade
sträckan. Inga musslor dog. Upplockningen utfördes i början av juli under
lågvattenförhållanden omedelbart före åtgärdernas genomförande.
Totalt plockades 38 säckar med totalt 5 241 stycken flodpärlmusslor på en yta
av 7 215 kvadratmeter. Den genomsnittliga tätheten inom den plockade ytan var
0,72 flodpärlmusslor per kvadratmeter. I medeltal plockades 44 individer och
60 kvadratmeter i timmen.
Det bedöms som enkelt genomförbart
vid populationstätheter under 500 på
platsen, men vid risk för stor påverkan
kan upp till 5 000 musslor plockas undan
(se faktaruta). Sumpning av musslorna
kan ske i svagt strömmande och
beskuggat vatten i 10–20 dagar utan
mortalitet. Kortare tid (några dagar)
kan musslorna också överleva om de
placeras kallt och fuktigt på land.
Arbeten i vattendraget, eller arbeten
som grumlar, bör helst utföras vid lågvatten
i juni–början av juli. Detta för att
minska risken att grumlingarna sprids,
samtidigt som känsliga perioder i musslornas
liv undviks. Det skall dock betonas
att man ibland får acceptera en kortvarig
störning vid restaurering men kan
bedömas acceptabel med tanke på den
positiva effekt åtgärden får på lång sikt.
Att begränsa grumlingar är viktigt
om risk finns att sedimentdeposition
sker där unga musslor kan uppehålla
sig. Förutom att arbeta vid lågvatten är
det viktigt hur körning sker i kantzonen
och i vattendraget. Kör inte i mjukbottnar
som kan slammas upp. När det är
svårt att undvika grumlingar kan man
försöka att begränsa spridningen av det
grumlade vattnet genom länsar, hö balar
i vattnet eller liknande metoder (se Degerman
2008).
Figur 29. Tommy Stenlund med
vattenkikare och i den har han stoppat
griptången. I potatissäckarna (kostnad
5 kronor styck) förvarades musslorna
vid stranden. Foto: Håkan Söderberg
Figur 30. Aktiv musselplockning med
vattenkikare och griptång.
Foto: Håkan Söderberg
Världsnaturfonden WWF – restaurering av flodpärlmusselvatten | 31