26.12.2014 Views

Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF

Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF

Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Forts. Identifiering <strong>av</strong> hotbild<br />

populationer har liten möjlighet att ge<br />

upphov till täta flodpärlmusselbestånd,<br />

vilket Strayer (2008) visat med en modell<br />

för stormusslor i allmänhet.<br />

Avsaknad <strong>av</strong> rätt art<br />

eller stam värdfisk<br />

I många vattendrag har man försökt förstärka<br />

populationerna <strong>av</strong> värdfisk med<br />

utsättningar, främst för att skapa fiskemöjligheter<br />

efter att vattendragen byggts<br />

ut för vattenkraftutnyttjande. Inga undersökningar<br />

utförs <strong>av</strong> om de utsatta<br />

fisk arna är <strong>av</strong> rätt stam för vattendragets<br />

karaktär eller för samspelet med andra<br />

organismer som flodpärlmusslan. Studier<br />

antyder att vissa öringstammar kan<br />

ha högre motståndskraft mot glochidieinfektion<br />

än andra (Larsen 2009a), vilket<br />

även indikeras <strong>av</strong> hur olika öringstammar<br />

infekterats <strong>av</strong> en uppströms musselpopulation<br />

i Galtströmmens fiskodling<br />

i Sverige (Söderberg m.fl. 2008a).<br />

I Sverige tillåts odling och utsättning<br />

<strong>av</strong> regnbåge i vattendrag med inhemska<br />

laxfiskar, trots att det är väl känt att<br />

regnbåge kan föra med sig sjuk domar<br />

och parasiter som är letala för de inhemska<br />

laxfiskarna. Ingen hänsyn tas<br />

till eventuell förekomst <strong>av</strong> den rödlistade<br />

flodpärlmusslan, eller andra naturligt<br />

förekommande arter.<br />

Fragmentering<br />

Dammar anses vara orsaken till svaga<br />

bestånd <strong>av</strong> andra arter <strong>av</strong> flodpärlmusslor<br />

(M. laevis & M. togakushiensis) i<br />

Japan (Akiyama 2007) och M. margaritifera<br />

i Skottland (Cosgrove m.fl. 2000).<br />

I Lettland har även bäverdammar pekats<br />

ut som ett problem (Rudzite 2005). Orsaken<br />

bör främst vara dammarnas effekt<br />

på värdfiskens vandringar och genom<br />

att dammarna skapar olämpliga habitat<br />

med stilla vatten med sedimentation<br />

och högre temperaturer. Förutom dammar<br />

kan vägtrummor skapa vandringshinder<br />

i mindre vattendrag. Ett flertal<br />

exempel på vägtrummors negativa effekter<br />

på akvatisk fauna finns redovisade<br />

från Skandin<strong>av</strong>ien (Degerman 2008).<br />

I älven Ljungans <strong>av</strong>rinningsområde,<br />

i Västernorrlands län, visade det sig att<br />

6 <strong>av</strong> 25 flodpärlmusselpopulationer var<br />

helt isolerade från andra bestånd genom<br />

<strong>av</strong> människan skapade barriärer<br />

(Söder berg m.fl. 2008a). Generellt i Sverige<br />

anges att artificiella vandringshinder<br />

i vattendrag ligger på ett <strong>av</strong>stånd <strong>av</strong><br />

cirka två kilometer (Degerman 2008).<br />

Vattenlandskapet är således oerhört<br />

frag menterat. Detta innebär att det till<br />

och med inom en enskild flodpärlmusselpopulations<br />

utbredningsområde kan<br />

finnas flera hinder. Söderberg m.fl.<br />

(2008a) redovisade i genomsnitt 2,8 artificiella<br />

vandringshinder inom undersökta<br />

musselpopulationer i tillflöden till<br />

Ljungans nedre delar.<br />

Vandringshindren gör att populationerna<br />

<strong>av</strong> öring (lax kan endast i<br />

extremfall leva enbart i strömmande vatten)<br />

som finns kvar inte kan vandra till<br />

sjöar, h<strong>av</strong> eller större sel i älvar. Detta<br />

innebär att både unga och gamla öringar<br />

uppehåller sig i samma habitat och att de<br />

gamla därmed tar i anspråk resurser som<br />

de unga skulle ha använt. Därmed minskar<br />

andelen och mängden unga öringar<br />

radikalt. Eftersom årsungar utgör den<br />

vanligaste värdfisken för glochidierna<br />

innebär fragmenteringen <strong>av</strong> vattenlandskapet<br />

att det finns färre unga öringar<br />

per ytenhet. I svenska vattendrag med<br />

<strong>av</strong>rinningsområden

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!