Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Forts. Identifiering <strong>av</strong> hotbild<br />
populationer har liten möjlighet att ge<br />
upphov till täta flodpärlmusselbestånd,<br />
vilket Strayer (2008) visat med en modell<br />
för stormusslor i allmänhet.<br />
Avsaknad <strong>av</strong> rätt art<br />
eller stam värdfisk<br />
I många vattendrag har man försökt förstärka<br />
populationerna <strong>av</strong> värdfisk med<br />
utsättningar, främst för att skapa fiskemöjligheter<br />
efter att vattendragen byggts<br />
ut för vattenkraftutnyttjande. Inga undersökningar<br />
utförs <strong>av</strong> om de utsatta<br />
fisk arna är <strong>av</strong> rätt stam för vattendragets<br />
karaktär eller för samspelet med andra<br />
organismer som flodpärlmusslan. Studier<br />
antyder att vissa öringstammar kan<br />
ha högre motståndskraft mot glochidieinfektion<br />
än andra (Larsen 2009a), vilket<br />
även indikeras <strong>av</strong> hur olika öringstammar<br />
infekterats <strong>av</strong> en uppströms musselpopulation<br />
i Galtströmmens fiskodling<br />
i Sverige (Söderberg m.fl. 2008a).<br />
I Sverige tillåts odling och utsättning<br />
<strong>av</strong> regnbåge i vattendrag med inhemska<br />
laxfiskar, trots att det är väl känt att<br />
regnbåge kan föra med sig sjuk domar<br />
och parasiter som är letala för de inhemska<br />
laxfiskarna. Ingen hänsyn tas<br />
till eventuell förekomst <strong>av</strong> den rödlistade<br />
flodpärlmusslan, eller andra naturligt<br />
förekommande arter.<br />
Fragmentering<br />
Dammar anses vara orsaken till svaga<br />
bestånd <strong>av</strong> andra arter <strong>av</strong> flodpärlmusslor<br />
(M. laevis & M. togakushiensis) i<br />
Japan (Akiyama 2007) och M. margaritifera<br />
i Skottland (Cosgrove m.fl. 2000).<br />
I Lettland har även bäverdammar pekats<br />
ut som ett problem (Rudzite 2005). Orsaken<br />
bör främst vara dammarnas effekt<br />
på värdfiskens vandringar och genom<br />
att dammarna skapar olämpliga habitat<br />
med stilla vatten med sedimentation<br />
och högre temperaturer. Förutom dammar<br />
kan vägtrummor skapa vandringshinder<br />
i mindre vattendrag. Ett flertal<br />
exempel på vägtrummors negativa effekter<br />
på akvatisk fauna finns redovisade<br />
från Skandin<strong>av</strong>ien (Degerman 2008).<br />
I älven Ljungans <strong>av</strong>rinningsområde,<br />
i Västernorrlands län, visade det sig att<br />
6 <strong>av</strong> 25 flodpärlmusselpopulationer var<br />
helt isolerade från andra bestånd genom<br />
<strong>av</strong> människan skapade barriärer<br />
(Söder berg m.fl. 2008a). Generellt i Sverige<br />
anges att artificiella vandringshinder<br />
i vattendrag ligger på ett <strong>av</strong>stånd <strong>av</strong><br />
cirka två kilometer (Degerman 2008).<br />
Vattenlandskapet är således oerhört<br />
frag menterat. Detta innebär att det till<br />
och med inom en enskild flodpärlmusselpopulations<br />
utbredningsområde kan<br />
finnas flera hinder. Söderberg m.fl.<br />
(2008a) redovisade i genomsnitt 2,8 artificiella<br />
vandringshinder inom undersökta<br />
musselpopulationer i tillflöden till<br />
Ljungans nedre delar.<br />
Vandringshindren gör att populationerna<br />
<strong>av</strong> öring (lax kan endast i<br />
extremfall leva enbart i strömmande vatten)<br />
som finns kvar inte kan vandra till<br />
sjöar, h<strong>av</strong> eller större sel i älvar. Detta<br />
innebär att både unga och gamla öringar<br />
uppehåller sig i samma habitat och att de<br />
gamla därmed tar i anspråk resurser som<br />
de unga skulle ha använt. Därmed minskar<br />
andelen och mängden unga öringar<br />
radikalt. Eftersom årsungar utgör den<br />
vanligaste värdfisken för glochidierna<br />
innebär fragmenteringen <strong>av</strong> vattenlandskapet<br />
att det finns färre unga öringar<br />
per ytenhet. I svenska vattendrag med<br />
<strong>av</strong>rinningsområden
Change language