Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 22. Större mängder med grönalger visar att vattnet är påverkat <strong>av</strong> övergödning. Foto: Lennart Henrikson<br />
Figur 23. Läckage <strong>av</strong> aluminium från försurad<br />
mark i mellersta Sverige. Aluminium är starkt<br />
toxiskt för fisk och musslor. Foto: Erik Degerman<br />
drag (Hoffsten 2003). Återhämtning<br />
<strong>av</strong> öringpopulationerna har dock varit<br />
mycket snabb (3–6 år).<br />
Förorening och eutrofiering<br />
Förorening anses vara en negativ faktor<br />
för flodpärlmussla i flera länder (Ross<br />
1990, Cosgrove m.fl. 2000, Alvares m.fl.<br />
2000, Bauer 1986). Mer specifikt har<br />
man ofta pekat ut eutrofiering (Buddensiek<br />
1995, Akiyama 2007). Eutrofiering<br />
medför ökad algtillväxt (Figur 22) och<br />
mer nedbrytningsprodukter som ansamlas<br />
i bottnar, vilket ger försämrade syreförhållanden<br />
i den hyporheiska zonen.<br />
Detta gör att unga nedgrävda musslor<br />
missgynnas, men även vuxna musslor<br />
påverkas med försämrad tillväxt och<br />
överlevnad.<br />
Direkta utsläpp <strong>av</strong> giftiga ämnen kan<br />
också påverka flodpärlmussla. I västra<br />
Sverige utrotades ett litet bestånd <strong>av</strong><br />
flodpärlmussla i Blomsholmsbäcken <strong>av</strong><br />
användningen <strong>av</strong> pentaklorfenol till<br />
träimpregnering (Eriksson m.fl. 1986).<br />
Norrgrann (2006) rapporterade om utslagning<br />
<strong>av</strong> flodpärlmusslor på långa<br />
sträckor <strong>av</strong> Kniptjärnsbäcken, Västernorrland,<br />
nedströms en rotenonbehandlad<br />
sjö.<br />
Ökad humustransport på grund<br />
<strong>av</strong> storskaliga förändringar<br />
Även humusämnen kan bidra till att<br />
syre situationen i interstitialvattnet (vattnet<br />
mellan grus, stenar med mera) försämras.<br />
Vattnets brunhet är huvudsakligen<br />
beroende <strong>av</strong> mängden humusämnen, det<br />
vill säga nedbrutna växtrester. Brunheten<br />
mäts ibland som färgtal (mg Pt/l),<br />
alternativt kan mängden humusämnen<br />
indikeras <strong>av</strong> mängden organiskt bundet<br />
kol i vattenmassan (TOC; total organic<br />
carbon). Att boreala vattnen blir brunare<br />
verkar vara ett fenomen som uppträder<br />
i stora delar <strong>av</strong> norra Europa och<br />
Nordamerika (Chapman m.fl. 2005).<br />
Den ökning <strong>av</strong> färgtalet som konstaterats<br />
beror troligen främst på klimatiska<br />
faktorer. Klimatet kan inverka genom<br />
att växtproduktionen ökar i takt med en<br />
högre sommartemperatur. Men exakt<br />
hur processerna fungerar är inte klarlagt.<br />
De brunare vattnen kan dessutom<br />
vara kopplade till försurningssituationen<br />
eller markanvändningen (dikning,<br />
skogsbruk) – eller en kombination <strong>av</strong><br />
dessa samt klimatet (Chapman m.fl.<br />
2005, Evans m.fl. 2006). Monteith m.fl.<br />
(2007) menar att ökning <strong>av</strong> DOC är<br />
kopplat till det minskade nedfallet <strong>av</strong><br />
sv<strong>av</strong>el som skett under senare tid.<br />
Försurning<br />
En annan förändring <strong>av</strong> vattenkvaliteten<br />
orsakas <strong>av</strong> långväga transporterade<br />
luftföroreningar, nämligen försurning.<br />
Den orsakar låga pH och förhöjda halter<br />
<strong>av</strong> metaller (till exempel aluminium<br />
som kan strömma ur försurad mark;<br />
Figur 23) som kan verka direkt på musslorna<br />
eller på deras värdfiskar.<br />
Henrikson (1996) visade att det<br />
främst är aluminium som vid låga pHvärden<br />
dödar musslor. Äldre musslor<br />
dör vid pH under 5, medan värdfiskarna<br />
tar skada redan i pH-intervallet 5,5–6,3.<br />
I Norge anses försurning vara orsaken<br />
till att 94 procent <strong>av</strong> flodpärlmusselpopulationerna<br />
i sydligaste Norge (Sörlandet)<br />
dött ut (Dolmen & Kleiven 2004).<br />
Ytvattnen i norra Europa återhämtar sig<br />
generellt från försurningen i och med att<br />
nedfallet <strong>av</strong> sura ämnen minskat. Dock<br />
kan en ökad utförsel <strong>av</strong> humusämnen<br />
motverka återhämtningen då humusämnen<br />
är svaga organiska syror.<br />
Avsaknad <strong>av</strong> värdfisk<br />
Många <strong>av</strong> de faktorer som inverkar negativt<br />
på musslor påverkar också deras<br />
värdfiskar. Små förändringar får stora<br />
negativa effekter då de drabbar både<br />
musslan och värdfisken.<br />
Svenska studier visar att det krävs<br />
minst 5 öringårsungar (0+) per 100<br />
kvadratmeter för att musselbestånden<br />
skall ha god reproduktion (Söderberg<br />
m.fl. 2008b). Sett till svenska vattendrag<br />
med icke-h<strong>av</strong>svandrande populationer<br />
<strong>av</strong> öring finner man sådana tätheter <strong>av</strong><br />
årsungar <strong>av</strong> öring endast i 28 procent <strong>av</strong><br />
vattendragen (data från Svenskt Elfiskeregister,<br />
SERS 2008-08-31, n=27 865 elfisketillfällen).<br />
Geist m.fl. (2006) menar<br />
dock att årsungar <strong>av</strong> öring inte är ett<br />
absolut kr<strong>av</strong> utan att äldre fiskars större<br />
förmåga att bära glochidier kan kompensera<br />
i viss mån om dessa äldre fiskar<br />
inte varit i kontakt med musslorna.<br />
Avsaknad <strong>av</strong> värdfisk har också<br />
pekats ut som en viktig faktor för flodpärlmusslor<br />
i andra studier (Grundelius<br />
1987, Ziuganov m.fl. 1994, Cosgrove<br />
m.fl. 2000, Arvidsson m.fl. 2006).<br />
De värden som angetts för önskvärd<br />
öringtäthet, alla åldersstadier, har<br />
varit 5–20 per 100 kvadratmeter<br />
Men det viktigaste är kanske inte<br />
tätheten <strong>av</strong> möjliga värdar per ytenhet<br />
utan den tillgängliga mängden <strong>av</strong> värdar<br />
totalt. Små och fragmenterade fisk<br />
Världsnaturfonden <strong>WWF</strong> – restaurering <strong>av</strong> flodpärlmusselvatten | 25
Change language