Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Restaurering av flodpärlmusselvatten - Världsnaturfonden WWF
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 19. t.v. Rensat norskt vattendrag<br />
med flodpärlmussla. När de stora strukturerna<br />
flyttas undan kommer vattenhastigheten att öka<br />
och finare substrat att spolas bort.<br />
Foto: Bjørn Mejdell Larsen<br />
Figur 20. t.h. Död ved och stora stenar<br />
skapar en divers miljö i N<strong>av</strong>arån, som hyser<br />
ett livskraftigt flodpärlmusselbestånd. De stora<br />
strukturerna gör att många mikrohabitat med<br />
lämpligt substrat för små musslor skapas.<br />
Foto: Erik Degerman<br />
Ökad sedimenttransport<br />
Samtidigt har sedimenttransporten<br />
ökat med en faktor 100 i norra Europas<br />
floder det senaste seklet (Ripl & Wolter<br />
2005) och landskapet har <strong>av</strong>skogats.<br />
I Europa var det ursprungliga skogstäcket<br />
under dagens klimatförhållanden<br />
cirka 90 procent (Huntley & Birks<br />
1983; Perlin 1989). Idag antas skog endast<br />
täcka något över 30 procent <strong>av</strong><br />
landytan (Mikusinski & Angelstam<br />
2004). Förlust <strong>av</strong> skog har medfört flera<br />
negativa faktorer för vattendragen<br />
i form <strong>av</strong> förändrad <strong>av</strong>rinningsbildning,<br />
ökad vattentemperatur och ökad<br />
erosion och sedimenttransport, samt<br />
näringsläckage från brukad mark. I Lettland<br />
finns flodpärlmusslan bara kvar<br />
i vattendrag som har stora skogsområden<br />
(Rudzite 2001) och även i Sverige<br />
föreligger ett tydligt positivt samband<br />
mellan andel skogsmark och reproduktionsframgång<br />
hos flodpärlmusslor<br />
(Söderberg m.fl. 2008b).<br />
Människan har alltså levt i en intim<br />
relation med vattnen och påverkat deras<br />
form, funktion, flöden, fauna och flora.<br />
Vid bedömningar <strong>av</strong> vattendrags ekologiska<br />
status utgående från faunan (fisk<br />
& bottenfauna) har endast fyra till sju<br />
procent <strong>av</strong> svenska vattendrag bedömts<br />
ha hög ekologisk status (Bergman m.fl.<br />
2006). I Danmark har man på liknande<br />
sätt angett att endast 2,2 procent <strong>av</strong><br />
vattendragen har bevarat deras naturliga<br />
geomorfologiska former (Brookes<br />
1984, 1988).<br />
Enskilda faktorer bakom svag<br />
föryngring <strong>av</strong> flodpärlmussla<br />
Som framgått ovan är det en storskalig<br />
förändring <strong>av</strong> vattenlandskapet<br />
som skett. För en komplex organism<br />
som flodpärlmusslan kan det vara svårt<br />
att identifiera enskilda faktorer i miljön<br />
som orsakar svaga bestånd. Vi vet<br />
att man i de flesta undersökningar hittar<br />
stora musslor som har mycket ägg.<br />
Dessa ”gr<strong>av</strong>ida” musslor släpper ut<br />
glochidielarver och finns rätt värdfiskar<br />
så infekteras dessa. Däremot<br />
påträffas sällan unga (settlade) musslor<br />
i bottnarna. Detta talar för att reproduktionen<br />
fungerar, men att värdfiskarna<br />
och andra faktorer fram<br />
till den settlade musslan blir vuxen<br />
kan vara begränsande (exempelvis<br />
Geist 2005, Söderberg m.fl. 2008a,b).<br />
Resultatet blir en <strong>av</strong>saknad eller svag<br />
föryngring (rekrytering).<br />
Förstörda habitat – <strong>av</strong>saknad<br />
<strong>av</strong> stora strukturer och död ved<br />
Allmänna förändringar <strong>av</strong> habitat har<br />
föreslagits vara orsaken till svaga bestånd<br />
i Irland (Ross 1990). Mer specifikt<br />
har man pekat ut kanalisering (Alvarez<br />
m.fl. 2000).<br />
I Skandin<strong>av</strong>ien har rensning <strong>av</strong> vattendragen<br />
för flottning och vattenkraftsutnyttjande<br />
påtagligt förändrat<br />
vattendragen. Dessa rensningar har<br />
ofta inriktats på att ta bort större strukturer,<br />
som stora stenar och block. Därmed<br />
har en mindre divers bottenstruktur<br />
skapats, med färre lämpliga stabila<br />
habitat för musslor och generellt högre<br />
vattenhastighet – en kanal. Den högre<br />
vattenhastigheten innebär att finare substrat,<br />
sandgrus och mindre stenar spolas<br />
bort och sedimenterar i lugnvatten.<br />
Därmed försvinner det lämpliga habitatet<br />
för framför allt unga musslor och<br />
deras värdfiskar unga laxar och öringar.<br />
Död ved har motsvarande funktion som<br />
stora block (Figur 20) och har också blivit<br />
en brist i våra vattendrag. I Sverige<br />
skattas att 90 procent <strong>av</strong> vattendragen<br />
har så låg mängd död ved att det inverkar<br />
negativt på populationstätheten <strong>av</strong> öring<br />
(Degerman m.fl. 2004, 2005).<br />
Hög vattentemperatur på grund <strong>av</strong><br />
svag kantzon och ett ändrat klimat<br />
Bland allmänna förändringar i livsmiljön<br />
har också ett förändrat landutnyttjande<br />
ansetts vara en negativ faktor,<br />
speciellt skogsbruk (Figur 21, Cosgrove<br />
m.fl. 2000, Söderberg m.fl. 2008b). Med<br />
minskad beskuggning ökar vattentemperaturen.<br />
Hög vattentemperatur kan vara<br />
negativ för överlevnaden hos unga<br />
musslor (Buddensiek 1995) och fria<br />
glochidier kan leva mycket längre vid<br />
lägre vattentemperatur (
Change language