Restaurering av flodpÃƒÂ¤rlmusselvatten - VÃƒÂ¤rldsnaturfonden WWF

More documents

Recommendations

Info

Forts. Flodpärlmusslans krav på livsmiljön Vattenhastigheten i flodpärlmusselhabitat brukar anges vara i intervallet 0,25–0,75 meter per sekund (Björk 1962, Hastie m.fl. 2000a) och vattendjupet över 0,5 meter. Det är sällan stormusslor lever på vattendjup över 2 meter, men Hendelberg (1960) noterade flodpärlmusslor på upp till 3 meter djup i Pärlälven, norra Sverige, och uppgav att pärlfiske förekommit ned till 5 meter djup. Från Finland finns förekomster på 5-6 meter djup noterade i vattendraget Lutto (muntligen Panu Oulasvirta). Liknande iakttagelser från Norge styrker antagandet att flodpärlmusslan kan förekomma på relativt stora djup i älvar om de yttre förhållandena är bra. Att musslor sällan påträffas grundare än 0,5 meter förklarar Hendelberg (1960) med att dessa djup ibland torrläggs och att isgången kan vara svår. Björk (1962) noterade att många flodpärlmusslor i södra Sverige dog under den extrema torkan sommaren 1959. Stor andel skog är viktigt på metahabitatnivå, men också på makrohabitatnivå. Det optimala habitatet för flodpärlmusslor har en beskuggning på 60–100 procent (Moog m.fl. 1993). Skogen skuggar och ger därmed en minskad Figur 14. Pauliström, ett biflöde till Emån, med flodpärlmusslor har lämnats orensad, vilket innebär att stora block ligger kvar och stabiliserar bottnarna. Foto: Jakob Bergengren vattentemperatur, något som blir viktigare ju mer sydligt (exempelvis Morales m.fl. 2004) och kontinentalt klimatet är, men framför allt minskar det tillväxten av växter och trådalger. Stor växtproduktion ger en stor mängd växtmassa som skall brytas ned och kan ge syrebrist i sedimenten. Björk (1962) konstaterade att flodpärlmusslor generellt förekommer på sträckor utan vegetation. Vattenkvalitet Vattenkvaliteten bör vara sådan att bottnar inte sätter igen eller får syrebrist samt att en överproduktion av växter inte sker. Detta innebär att stora mängder sediment inte får transporteras ut i vattendraget. Arvidsson m.fl. (2006) fann att vattendrag utan musselreproduktion hade en turbiditet på 3,6 NTU och vattendrag med reproduktion 0,94. Söderberg m fl. (2008b) angav en turbiditet på 1 FNU som en gräns för vattendrag med god reproduktion av flodpärlmusslor (Figur 15). Inte heller vattnets innehåll av humus ämnen får vara för hög. Mängden humusämnen påverkar vattnets brunhet. Brunheten mäts ibland som färgtal (mg Pt/l) och i Sverige har 80 mg Pt/l angetts som en övre nivå för vatten med reproducerande bestånd (Söderberg m.fl. 2008b). Totalfosforhalten bör inte överstiga 15 µg/l för svenska bestånd med intakt reproduktion (Lundstedt & Wennberg 1995, Söderberg m.fl. 2008b), medan halter
Figur 15. I Hunnselva i Norge (Oppland fylke) saknar flodpärlmusslorna rekrytering. Orsaken är den höga turbiditeten som kommer av sedimenttillförsel från vissa små tillflöden. Foto: Bjørn Mejdell Larsen Försurning har skadat musselbestånd, antingen direkt eller genom att värdfisken minskat (exempelvis Dolmen & Kleiven 2004), och kalkning har resulterat i förbättrad status (Henrikson 1996, Larsen 2006). Som nedre gräns för pH anges 6,1–6,3 och en låg halt av inorganiskt aluminium (
Page 1 and 2: Restaurering av flodpärlmusselvatt
Page 3 and 4: Projektledarna för WWFs LIFE-proje
Page 5 and 6: 1. Inledning Sötvattenmusslor - en
Page 7 and 8: Om manualen Denna manual ger en bak
Page 9 and 10: Strandzon Strandzonen (Figur 3) är
Page 11 and 12: Figur 4. Aursunda i Nord-Trøndelag
Page 13 and 14: fektionen. Till och med hos fiskar
Page 15 and 16: Resultat från studier av musslors
Page 17: (Grundelius 1987). På så sätt ka
Page 21 and 22: Kriterier för en livskraftig popul
Page 23 and 24: Figur 19. t.v. Rensat norskt vatten
Page 25 and 26: Figur 22. Större mängder med grö
Page 27 and 28: i 10,4 procent. Eftersom kräftorna
Page 29 and 30: Figur 27. Naturreservatsskylt vid f
Page 31 and 32: Figur 28. Vattendraget Varzuga på
Page 33 and 34: Ordna sedimentationsfällor! 1. Lå
Page 35 and 36: Flodpärlmusselvatten i Europa Our,
Page 37 and 38: Skötsel av befintlig kantzon i sko
Page 39 and 40: Figur 39. Anlagd skyddszon utmed va
Page 41 and 42: Figur 41. Strandskoning i en del av
Page 43 and 44: Kostnader - utläggning av block oc
Page 45 and 46: Habitat för unga musslor Unga muss
Page 47 and 48: Figur 50. Schematisk bild av hur en
Page 49 and 50: Utrivning Vid utrivning av en damm
Page 51 and 52: Figur 55. Omlöpet förbi dammen vi
Page 53 and 54: Flodpärlmusselvatten i Europa Å i
Page 55 and 56: Figur 57. Peter Johansson och Thoma
Page 57 and 58: Figur 61. De största och mest livs
Page 59 and 60: 17. Information Flodpärlmusslor v
Page 61 and 62: Frank, H. & S. Gerstmann, 2007. Dec
Page 63 and 64: Omslag: Lennart Johansson kontrolle

Restaurering av flodpÃƒÂ¤rlmusselvatten - VÃƒÂ¤rldsnaturfonden WWF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?