Kemiska fabriker - IF Metall

Avtalskrav för avtal 2012
Till Industri- och Kemigruppen
Avtal med reallöneökningar och stärkt konkurrenskraft
Med det nya Industriavtalet förenas industrins parter i en strävan att förstärka industrins
konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens anställda. Förbundsavtalen
är ett verktyg för detta. Utgångspunkten för förhandlingarna inom industrin
är industrins villkor och förhållanden, men hänsyn måste också tas till den svenska
ekonomin i dess helhet.
Senaste avtalsrörelsen präglades av den svåra industrikris som följde på finanskrisen.
Även om tecknen var allt fler på att förhållandena för industrin hade vänt
och en återhämtning inletts påverkades de avtal som träffades i mars 2010 starkt av
utvecklingen under senare delen av 2008 och 2009. Löneökningarna blev låga.
Under den gångna avtalsperioden har industriproduktionen ökat kraftigt och lönsamheten
stigit. Utdelningarna till aktieägarna under våren 2011 blev höga och
många företagsledningar premierades med högre bonus. Det är högst rimligt att
även löntagarna får del av denna uppgång.
Svensk industri uppvisar i dag en stark konkurrenskraft, god lönsamhet och hög
soliditet. Samtidigt finns behov av en fortsatt expansion och fler investeringar.
Återhämtningen i hela den svenska ekonomin under 2010 och 2011 har varit stark
och även om tillväxttakten nu dämpas är förutsättningarna för reala löneökningar
under 2012 goda. För att säkra att det blir reala löneökningar behöver löneökningarna
vara högre än de var i den senaste avtalsrörelsen.
Svängningarna i den ekonomiska utvecklingen och i olika prognosmakares bedömningar
har tilltagit markant under senare år. Osäkerheten om utvecklingen i närtid
har blivit större. Det innebär inte att löneökningsutrymmet blir mindre. Däremot
blir det mer vanskligt att låta konjunkturläget precis vid avtalstillfället vara avgörande
för löneavtalens utformning.
Parterna inom industrin borde bli överens om att inte fästa avseende vid tillfälliga
fluktuationer i inflation, ränta och växelkurser samt att bedömningarna av företagens
pris- och produktivitetsutveckling bör ha sin utgångspunkt i utvecklingen
över flera år. Det är förhållningssätt som blir ännu viktigare i en situation med
snabba kast i den ekonomiska utvecklingen. Om parterna blir överens om dessa
förhållningssätt kan lönebildningen bidra till att stabilisera de samhällsekonomiska
förutsättningarna.
Löneökningar på 3,7 procent ligger i närheten av den långsiktiga trenden, ger reallöneökningar
och bibehållen stark konkurrenskraft. Löneökningar på 3,7 procent är
dessutom väl förenliga med Riksbankens inflationsmål och utgör inget hinder för
Riksbanken att föra en expansiv penningpolitik.

- 2 -
Sveriges stora omvärldsberoende och de snabba kasten i världsekonomin ökar
risken för obehagliga överraskningar. Det är en viktig lärdom av finanskrisen. Det
är uppenbart att vi inte var tillräckligt väl rustade för att möta den situation som
uppstod under finanskrisen. Företagen agerar nu för att vara bättre förberedda om
en liknande situation uppstår igen.
Men det är inte bara företagen som möter en osäkrare framtid. Det gör också de anställda.
Inkomstskyddet och utbildningsmöjligheterna vid plötsliga verksamhetsförändringar
måste förbättras. Tryggheten och stödet för förnyelse och omställning
måste förstärkas, inte urholkas. För att möta de nya utmaningar som globaliseringen
och den finansiella instabiliteten för med sig krävs också politiska åtgärder.
Därför är en viktig åtgärd att parterna tillsammans med staten kommer överens om
möjligheter att träffa avtal om utbildningsinsatser i stället för uppsägningar så att
annars konkurrenskraftiga företag inte slås ut och att både arbetstagarna och företagen
kommer stärkta ur krisen.
Industrifacket Metall ställer följande krav på förändringar
i kollektivavtal Kemiska fabriker
Gällande avtal prolongeras med följande tillägg och förändringar:
Avtalsperioden ska omfatta perioden från den 1 februari 2012 till och med den 31
januari 2013.
Om lagstiftningen ändras under avtalsperioden ska parterna ta upp förhandlingar
angående hur avtalet påverkas med eventuella ändringar och anpassningar som
följd.
Löneökning
Lönesystem och principer
En partsgemensam löneprocess ökar de anställdas delaktighet i företaget, vilket
stärker företagets utveckling och konkurrenskraft. Därför vill Industrifacket Metall
att ”Löneavtalet” ska utveckla den partsgemensamma löneprocessen så att det
lokala samarbetet och därmed den fackliga delaktigheten i hela löneprocessen
stärks.
Löneökningsbestämmelserna ska utformas så att den lokala fackliga organisationen
tillförsäkras ett inflytande över dess tillämpning. Detta för att uppmuntra till lokala
löneöverenskommelser/lönesystem.
Löner
Lönebestämmelserna ska utformas så att de leder till ökad reallön.
Vid varje arbetsplats bildas den 1 februari 2012 en lönepott.
Underlaget för lönepotten beräknas genom att varje arbetare vid arbetsplatsen bidrar
med lägst 3,7 procent av arbetarens aktuella genomsnittsförtjänst på tidlön och
ackord, dock lägst 910 kronor per månad.
Lönepotten beräknas därefter genom att löneunderlaget multipliceras med antalet
arbetare vid arbetsplatsen.

- 3 -
Av lönepotten erhåller alla arbetare lägst 560 kronor per månad från och med den 1
februari 2012.
Resterande del av lönepotten fördelas genom lokal överenskommelse mellan företaget
och den lokala fackliga organisationen. Föräldralediga samt långtidssjuka ska
vid fördelningen erhålla en löneökning som motsvarar den för en arbetare med likartade
arbetsuppgifter.
Träffas ingen lokal överenskommelse ska lönepotten fördelas generellt till
arbetarna, lika för alla.
Avtalets lägstalöner höjs med lägst 910 kronor.
Avtalets ”kloss” ska höjas till 700 kr.
Avtalets allmänna bestämmelser
Övriga ersättningar höjs med lägst 3,7 procent.
Varav
§ 10 mom. 2 Semesterlön och semesterersättning (sidan 22)
Semesterlönegarantin ökas från 1 april 2012 med lägst 3,7 procent.
Lokala parterna ska årligen inför löneförhandlingarna göra en kartläggning och
analys av löner, utvecklingsmöjligheter och övriga anställningsvillkor. Detta i syfte
att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga/oförklarliga skillnader i lön, utvecklingsmöjligheter
och övriga anställningsvillkor som kan förekomma mellan
arbetstagarna. Denna kartläggning och analys ska vara klar i god tid innan ordinarie
löneförhandlingar. Framgår det i dessa analyser att osakliga/oförklarliga löneskillnader
m.m. föreligger ska dessa justeras.
Villkorsförändringar i Avtalsförsäkringar
Parterna ska medverka till att förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och LO om
villkorsförändringar i avtalsförsäkringar genomförs. Förhandlingarna ska slutföras
innan riksavtalen kan undertecknas.
Trygghet och utveckling
Utbildning i stället för uppsägning
Plötsliga förändringar i omvärlden kan innebära att efterfrågan på företagens produkter
försvinner under kortare eller längre tid. Det riskerar att i vanliga fall konkurrenskraftiga
företag helt eller delvis slås ut. Följden blir stigande arbetslöshet
och att viktig kompetens och industriproduktion försvinner.
Industrins parter har under den nuvarande avtalsperioden i en gemensam arbetsgrupp
studerat olika europeiska system för så kallat korttidsarbete och kan konstatera
att Sverige är ett av få europeiska länder som saknar ovanstående system. Den
partsgemensamma arbetsgruppen är av flera anledningar överens om att liknande
system behövs även i vårt land.
Med anledning av ovanstående yrkar IF Metall att parterna gemensamt utformar
förslag till ett system för korttidsarbete kombinerat med utbildningsinsatser för de
anställda. Förslaget ska utformas under samma tid som riksavtalsförhandlingarna
fortskrider. Förslaget ska sedan på lämpligt sätt presenteras för regeringen och de
riksdagspartier som parterna finner lämpliga.

- 4 -
Kompetensutveckling
Alla anställda inom industrin ska, utöver den direkt verksamhetsrelaterade utbildningen,
ha rätt till viss utbildning/kompetensutveckling. Parterna inom industrin
ska för detta ändamål avsätta 0,x procent av ovan angivna löneutrymme. Avsättningen
ska ske till kompetenskonton och/eller i form av en kompetensförsäkring.
Parterna inom industrin ska gemensamt tillsätta en grupp med uppgift att verka för
ett ökat utbud och en ökad tillgänglighet av kortare utbildningar relevanta för industrins
anställda.
Rehabilitering och Företagshälsovård
Parterna inom industrin ska vidta ytterligare åtgärder för att öka de lokala parternas
kompetens att upphandla tjänster från Företagshälsovården. Parterna ska agera för
att företagen tillsammans med skyddsombuden lättare ska kunna få tag på relevant
arbetsmiljökompetens exempelvis genom inrättandet av kunskapscentra inom
arbetsmiljöområdet. Parterna ska utifrån gemensamma erfarenheter av hur det statliga
bidraget till Företagshälsovården fungerar försöka ändra på bidragets konstruktion
så att avsatta medel kommer till nytta.
Industrins parter ska fortsätta att ägna rehabiliteringsarbete och rehabiliteringskedjan
uppmärksamhet. I det arbetet ska ingå att pröva om industrins parter ska
starta en liknande verksamhet som den som parterna inom byggsektorn bedriver.
Parterna ska även undersöka vilka utbildningsbehov branschens chefer har inom
arbetsmiljöområdet.
Omställningsstöd för uppsagda p.g.a. ohälsa och för visstidsanställda
Parterna inom industrin ska verka för att omställningsavtalens parter (LO, PTK och
SN) anpassar omställningsavtalen så att omställningsstöd också gäller för personer
som blivit uppsagda på grund av ohälsa och till personer med tidsbegränsade anställningar.
Intjänande av rättigheter
Vid beräkning av anställningstid där intjänande krävs för att en förmån eller en
rättighet ska gälla ska dessa beräknas utifrån sammanlagd anställningstid och oberoende
av anställningsform.
Jämställdhet
§ 11 mom. 4 Föräldraledighetstillägg (sidan 30)
Föräldraledighetstillägg ska betalas i sex månader. Föräldraledighetstillägget ska
ge inkomstutfyllnad upp till 90 procent av lönen, även på lönedelar över 10 prisbasbelopp.
Arbetsorganisation och kompetensutveckling inom Kemiska
fabriker (sidan 55–56)
För att ge förutsättningar att forma ett hållbart arbete, där kontinuerlig utveckling
sker av både företagets verksamhet och arbetstagarna på arbetsplatsen krävs en
tydlig samverkan mellan de lokala parterna. För att upprätta forum för detta tillförs
löneavtalets skrivning om kompetensutveckling i kemiföretagen ett nytt stycke
under rubriken samverkan:

- 5 -
”De lokala parterna ska årligen gemensamt dokumentera arbetsorganisationen,
arbetsinnehållet, arbetsintensiteten, bemanningssituationen och utvecklingsmöjligheterna
i de olika befattningarna på företaget. Med underlaget som grund diskutera
och fastställa målsättningar, åtgärder och insatser som ska genomföras, för att följa
intentionerna i avtalet om kompetensutveckling i kemiföretagen. Resultatet fastställs
i överenskommelse mellan de lokala parterna.”
Bolagsstyrelseutbildning
Lagstiftningen om styrelserepresentation för de anställda är en viktig del av de
regler som ska garantera de anställdas inflytande i arbetslivet. Våra arbetstagarrepresentanter
i bolagsstyrelserna tar sina uppdrag på största allvar och vill på ett
konstruktivt sätt bidra till företagens utveckling. För att kunna fullgöra detta uppdrag
på bästa sätt behöver de utbildning i företagsledningsfrågor.
Därför yrkar IF Metall att arbetsgivaren ska bekosta erforderlig utbildning för
arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelsen.
Ledighet vid facklig utbildning
Alla medlemmar har rätt till ledighet för facklig utbildning om ledigheten begärs
senast 14 dagar innan utbildningen startar.
Kemiska fabrikers avtalsområdesspecifika krav
§ 9 mom. 1 Permission (sidan 19)
Tillförs ny första mening:
Med permission avses kort ledighet med bibehållen lön inklusive tillägg som om
arbete utförts under högst en dag.
§ 10 Semester mom. 3 Semester för nyanställda (sidan 25)
Om en nyanställds betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester
har den nyanställde rätt till förskottssemester motsvarande dagar …
§ 10 mom. 3 och Bilaga 4 mom. 3 Undantag Anmärkning förskottssemester
(sidan 25 och 49)
Om arbetstagaren säger upp sin anställning inom fem år från anställningens början
avräknas avdraget med en femtedel av uttagna betalda dagar per anställningsår och
kvittas helt efter fem års anställning.
§ 14 Ingående och upphörande av anställning (sidan 34)
Visstidsanställda ska erbjudas företräde till tillsvidareanställning om företaget har
behov av att nyanställa personal.
Bilaga 2
Regler om lönetillägg vid varaktig förflyttning (omplacering) (sidan 42)
Tillägg till definitionen: lönetillägg och tillägg för skiftarbete vid varaktig omflyttning
gäller även inom samma befattning.
Arbetstid
Livsarbetstid (sidan 57)
Det långsiktiga krav om arbetstidsförkortning som framfördes i 1998 års förhandlingar
kvarstår. Vi avstår för närvarande från att i kommande avtalsperiod kräva
ytterligare förkortning av arbetstiden.

- 6 -
Pension/delpension
Arbetare äger rätt att erhålla delpension från 60 års ålder vid uttag av intjänad livsarbetstidspremie.
Pensionsinformation
Inför pensionering eller delpensionering ska arbetare erbjudas pensionsinformation.
Information om träffade avtal
Gällande avtal och överenskommelser som finns mellan parterna, exempelvis om
nationaldagen, ska föras in i det tryckta kollektivavtalet.
Avtal om riktlinjer för arbetsmiljöfrågor (sidan 59)
§ 3. Företagshälsovård
Vi behöver förstärka avtalen om företagshälsovård genom att förtydliga att det är
en partsgemensam resurs från upphandling till ägandet av resultaten samt att alla
ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård.
Företagshälsovården ska vara en partsgemensam och kvalitetssäkrad resurs som
erbjuder stöd till både arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsgivaren ska se till att det finns avtal med företagshälsovård som omfattar alla
anställda. Vid upphandling av tjänster från företagshälsovård ska parterna gemensamt
granska de alternativ som finns.
Företagshälsovården ska arbeta förebyggande, ha fokus på arbetsplatsen, ha den
kompetens och de resurser som behövs för att utföra kvalificerade riskbedömningar
samt vidta eller föreslå åtgärder.
Företagshälsovården ska även ha kunskap om och vara delaktig i rehabiliteringsarbetet.
De kompetenser som är nödvändiga för att fullfölja uppdragen är i första
hand medicinsk, teknisk, kemisk, ergonomisk, beteendevetenskaplig samt
psykosocial.
Truck- och traversutbildning
Att avtal träffas om att de som arbetar med att köra truckar och traverser ska
utbildas av auktoriserad utbildningsanordnare för att få förarbevis.
Stockholm den 30 september 2011
Veli-Pekka Säikkälä