Journalistik och vetenskap 1 - Umeå universitet

Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Telefon: 090-786 50 00
E-post: studievagledare@medkom.umu.se
www.umu.se/humfak/kultmed/
Dnr
Datum
Sid 1 (5)
Journalistik och vetenskap 1
Journalism and science 1
Högskolepoäng: 30
Kurskod: 1VJ001
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Huvudområde: Journalistik
Nivå: Grundnivå
Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Högskoleexamen
Utbildningsområde: Teknik (70%) Undervisning (15%) Övrig (15%)
Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd
Ev. programtillhörighet: Termin 2 inom Vetenskapsjournalistik
Fastställande
Kursen är inrättad av humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har
fastställts 2007-12-06 att gälla från vårterminen 2008. Litteraturlistan är reviderad av prefekten
2008-12-08.
Innehåll
Kursen utgör andra terminen på Programmet för vetenskapsjournalistik och innehåller den första
vetenskapsjournalistiska fördjupningen. Det journalistiska berättandets villkor i olika genrer fördjupas
likaså. Radio- och tevejournalistik introduceras där de specifika förutsättningarna och möjligheterna
behandlas både teoretiskt och praktiskt. Kursen avslutas med en två veckors förberedande praktik.
I kursen ingår momenten: Journalistisk gestaltning och analys, Perspektiv på vetenskap,
Radiojournalistik, Tevejournalistik och praktik.
Förväntade studieresultat
Efter godkänd kurs ska studenten:
- kunna utforma journalistiska texter med god känsla för språk och anpassning till olika genrers
specifika villkor,
- visa grundläggande kunskaper om genusperspektiv på språk och språkanvändning,
- visa grundläggande kunskaper om vetenskapens historiska utveckling och nutida villkor och roll,
- kunna redogöra översiktligt för forskarsamhällets och högskolans organisation, finansiering och
styrning,
- visa kännedom om centrala kunskapsteoretiska skolbildningar och debatter på området,
- kunna tillämpa utvald metod för analys av text och bild,
-visa grundläggande tekniska färdigheter för radio- och videoproduktion.
-visa förståelse för etermediernas journalistiska förutsättningar.

Sid 2 (5)
Förkunskapskrav
Motsvarande de som ställs för att bli antagen på termin ett plus godkänt på minst två tredjedelar av
första terminens moment eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens uppläggning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar liksom
muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Om
inget annat anges på schemat är seminarier och övningsuppgifter obligatoriska. Frånvaro från
obligatorisk sammankomst medför restuppgift.
Moment 1: Journalistisk gestaltning och analys, 7,5 hp
Rhetoric and Interpretation in Journalism
Innehåll
Studiet av det journalistiska berättandets villkor i olika genrer fördjupas. Särskild vikt läggs vid
reportage, personporträtt, bildreportage och personligt skrivande. Genusperspektiv belyses genom
studier kvinnlig/manlig språkform i skilda kommunikations- och masskommunikationssituationer.
Undervisningen består av föreläsningar, obligatoriska seminarier och journalistiskt skrivande. I
momentet ingår övningar i att producera texter under tidspress.
Förväntade studieresultat
Efter genomgånget och godkänt kursmoment ska studenten:
- kunna berätta och gestalta på ett journalistiskt vis.
- förstå skillnaderna mellan olika gestaltnings- och berättargenrer.
- inse hur text och bild kan komplettera varandra
- visa god journalistisk och språklig känsla i sitt berättande.
Moment 2: Perspektiv på vetenskap 7,5 hp
Innehåll
Momentet behandlar vetenskapens och dess institutioners historiska utveckling och förändring, samt
dagens organisering och styrning av det samtida forskningslandskapet. En presentation ges av olika
vetenskapsteoretiska och kunskapssociologiska traditioner och idéströmningar såväl som sentida
riktningar representerade av bland annat postkoloniala och genusbaserade perspektiv. Momentet
behandlar även frågor som rör relationen mellan kunskapssamhället, expertrollen och politik. Under
momentet förekommer även övningar i retorisk analys.
Förväntade studieresultat
Efter kursmomentet ska studenten
- visa kännedom om vetenskapens historiska utveckling och nutida samhälleliga och kulturella roll,
- ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om företrädesvis det svenska forskningssamhällets
organisering, styrning och finansiering, samt högskolornas samverkansuppdrag,
- visa kännedom om centrala kunskapsteoretiska skolbildningar, problem och idéer samt djupare
förståelse för aktuella debatter inom området,
- kunna tillämpa retoriska analysredskap på argumenterande texter, samt
- kunna diskutera och förhålla sig prövande till begrepp som kunskapssamhälle och experter.
Moment 3: Radiojournalistik, 6 hp
Radiojournalism

Sid 3 (5)
Innehåll
Momentet är både teoretiskt och praktiskt. Kursen går igenom radions utveckling, radiomediets språk
och speciella förutsättningar diskuteras, övas och analyseras. Studenterna får lära sig digital
ljudredigering, träna programpresentation, göra nyhetsinslag och reportage.
Uppgifter görs både individuellt och i grupp. Undervisningen består också av föreläsningar och
obligatoriska seminarier.
Förväntade studieresultat
Efter godkänt kursmoment ska studenten:
- inse radiomediets speciella journalistiska förutsättningar och möjligheter.
- kunna behandla svenska språket på ett radiomässigt vis i program, reportage och nyhetsinslag.
- individuellt ha gjort nyhetsinslag, reportage och program för radio.
- kunna hantera tillgänglig teknik för att göra radioprogram.
- kunna hantera aktuellt ljudredigeringsprogram.
Moment 4: Tevejournalistik, 6 hp
Television journalism
Innehåll
Momentet är både teoretiskt och praktiskt. Undervisningen består av föreläsningar, obligatoriska
seminarier och produktion av reportage. Det praktiska arbetet med teveinslag tränas från idéstadiet
till färdig produktion. I momentet ingår också dramaturgi, kamerateknik och redigering. Momentet
avslutas med ett diskussionsseminarium om egna och andras videoproduktioner.
Förväntade studieresultat
Efter godkänd kurs ska studenten:
- inse tevemediets speciella förutsättningar och möjligheter.
- kunna producera journalistiska video inslag.
- kunna hantera tillgänglig teknik för videoproduktion
- visa förståelse för dramaturgins betydelse.
Moment 5: Praktik på tidning, radio eller teve, 3 hp
Practical Placement at a Newspaper, Radio or Television Station
Innehåll
Den inledande praktiken ska ge en orientering om redaktionellt arbete på plats och en inblick i
journalistikens vardag. Praktiken kan delas och utföras på två redaktioner, exempelvis en vecka på
daglig tidning, en vecka på radio.
Examination
Examinationen sker fortlöpande genom obligatorisk närvaro och inlämningsuppgifter, samt vid
särskilda hemtentamenstillfällen. Den sker både individuellt och i grupp, muntligt och skriftligt.
Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte
godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle under terminen.
Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att
individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd,
Godkänd eller Underkänd.

Sid 4 (5)
Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex
i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg
på tentamen bli högst Godkänd.
För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända.
Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts
först när alla obligatoriska moment är godkända.
På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 15 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej
undergå förnyat prov för högre betyg.
Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år
efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden
begära annan examinator.
Moment 1: Examination sker i form av aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna och olika
skrivuppgifter. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
Moment 2: Kursmomentet examineras skriftligt och genom aktivt deltagande på seminarier. På
momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
Moment 3: Kursmomentet examineras i form av aktivt deltagande i obligatoriska seminarier och
genom produktion av anvisade radioprogram. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och
Underkänd.
Moment 4: Examination sker i form av aktivt deltagande i obligatoriska seminarier och redovisning
av producerade reportage. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
Moment 5: Under praktiken krävs närvaro och examinationen sker genom muntlig rapportering och
en skriftlig praktikrapport. På momentet ges betygen Godkänd och Underkänd.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av
Rektor 2002-12-17. Se:
http://www.umu.se/studentcentrum/verksamhet/examina/tillgodoraknandeordning.html
Kurslitteratur
Moment 1: Journalistisk gestaltning och analys
Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle, Daidalos, del II, s 137 – 282
Holmberg, Claes-Göran & Svensson, Jan (red.): Medietexter och medietolkningar. Nya Doxa. 1995.
Lundgren, Kristina & Ney, Birgitta (red.)(2000) Tidningskvinnor 1690-1960. Studentlitteratur. (valda
delar)
Lönnroth, Ami (red) (2008) Empati och engagemang – en kvinnolinje i svensk journalistik,
Tusculums förlag.(valda delar)
Sundelin, Anders (2008) Reportage. Att få fakta att dansa, Leopard förlag
Unge, Ingemar (1999) Skriva kåseri, Ordfront, Stockholm
Anvisade kompendier

Sid 5 (5)
Referenslitteratur:
Hansén, Stig & Thor, Clas: Att skriva reportage, Ordfront. Stockholm. 1990.
Hultén, Britt: Journalistikanalys. En introduktion. Studentlitteratur. 2000.
Rydén, Per & Yrlid, Rolf: Text och verklighet. Tolv reportageanalyser. Studentlitteratur.1992. (Valda
delar).
Moment 2: Perspektiv på vetenskap
Gunnar Eriksson och Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, (Stockholm, 2004).
Mats Benner, Kontrovers och konsensus. Vetenskap och politik i svenskt 1900-tal (Stockholm, 2001).
David J. Hess, Science Studies: An advanced introduction (New York, London, 1997).
Anvisade kompendier
Moment 3: Radiojournalistik
Eriksson & Lindfeldt: Nyhetsradio, Sveriges Radio, 1996 (lånas ut av institutionen).
Lindgren, Mia & Ohlsson, Mia: Den självkörda radioboken. Ett interaktivt läromedel på cd. Liber,
2005.
Spelregler för press, radio och tv. Pressens samarbetsnämnd, Tidningsutgivarnas service. Stockholm,
senaste upplaga.
Anvisade texter
Moment 4: Tevejournalistik
Fagerholm, Siv & Erik: Berätta med video. Liber-Hermod, Malmö, 1999.
Olson, Kristin: Att göra TV-program. Ordfront, 2001.
Sundstedt, Kjell: Att skriva för film, Ordfront, 2000
Thorsen, Michael & Möller, H-G: TV-journalistik, Ajour 1990.
Anvisade texter
Övriga föreskrifter
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid
osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn i medie- och kommunikationsvetenskap.